AVDRAGSGILLA GÅVOR

Karin Arnell skriver i en krönika i SvD den 12 december att Avdragsrätt ger mer generositet. Samma dag får jag Svensk Skattetidning nr 10 i brevlådan, där skattejuristen Cecilia Gunne beskriver det förslag till lagstiftning om rätt till avdrag för allmännyttiga ändamål som hon utarbetat på uppdrag av några kvalificerat allmännyttiga organisationer.

En statlig utredning, som arbetar med frågan, ska lämna ett förslag den 30 juni 2009. Utredaren ska bl.a. bedöma om fördelarna med en ordning med skatteincitament överväger nackdelarna. Även om utredaren bedömer att nackdelarna överväger fördelarna, ska emellertid ett förslag med författningstext om sådana incitament utarbetas. Cecilia Gunne tycker att direktiven andas skepsis mot att "förorena" skattesystemet med avdragsrätt för gåvor och tycker det det ser ut som en politisk eftergift till en alliansbroder att det särskilt poängteras att ett lagförslag ska lämnas även om utredaren finner att avdragsrätt inte bör införas. Det är inte svårt att hålla med henne. Utredaren ska även göra en EG-rättslig analys av frågan och de åtgärder som föreslås.

Cecilia Gunne är medveten om svårigheterna. Vilka ska få vara mottagare av avdragsgilla gåvor? Avdragsrätten måste vara förutsebar. Hur ska avdragen kontrolleras? Ett krux är att f.n. pågår en utredning om ideella föreningars och stiftelsers beskattning. Det kan vara lämpligt att samordna reglerna så att avdragsrätten samordnas med skattefriheten för skattebefriade organisationer. Den utredningen blir dock inte klar förrän den 30 juni 2009. Ett särskilt problem är avdragsrätten ska gälla också för gåvor till utländska institutioner? Om inte, strider det kanske mot EG-rätten.

Liksom Cecilia Gunne har jag ett förflutet i skattevärlden. Jag inser både de rättsliga och praktiska problemen med att införa avdragsrätt för gåvor. Det finns också principiella invändningar.

Vid inkomstbeskattningen avser avdragsrätten i första hand kostnader relaterade till inkomsten. Det är inkomsten "netto" efter avdrag för kostnaderna för deras förvärvande och bibehållande som beskattas. Men redan här finns det undantag eller begränsningar (t.ex. 8.000 kr för resor till och från arbetsplatsen och 5.000 för övriga kostnader) av praktiska skäl. Däremot föreligger inte avdragsrätt för privata levnadskostnader. Det finns emellertid rätt till vissa avdrag för att kompensera för särskilda sociala och medicinska problem eller handikapp, som direkt eller indirekt hänger samman med möjligheterna att förvärva en inkomst som förslår till en godtagbar försörjning. Det finns också avdragsrätt för kostnader för omfördelning i tiden av inkomsterna genom avdrag för pensionsförsäkringspremier - men även den rätten är begränsad. Slutligen finns det avdragsrätt för periodiska understöd i vissa rättsligt grundade situationer. Normalt är understöden skattepliktiga för mottagaren. Det är länge sen avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd avskaffades.

Jobbskatteavdrag, skattereduktion för hushållsarbete och rot-avdag är inkomstskattelättnader som inte har direkt med förvärvandet av egna inkomster att göra. Men de syftar alla till att underlätta för inkomsttagare att förvärva inkomster.

Avdragsrätt för gåvor skulle därför vara ett undantag av ett unikt slag för privata levnadskostnader. För den som till skillnad mot mig och Cecilia Gunne inte sysslar med skattejuridk och skattepraktik, betyder det kanske inte så mycket med ett sådant brott mot systematiken i skattesystemet. Jag håller med henne om att en avdragsrätt för gåvor skulle "förorena" skattesystemet. Det öppnar för politisk dragkamp om vilka ändamål och organisationer som ska stödjas genom avdragsrätten och för praktiska komplikationer och rättsprocesser.

Det finns också en annan invändning. En avdragsrätt innebär att en del av gåvan finansieras av det allmänna. Beroende på hur väl lagstiftaren lyckas definiera vilka organisationer som får vara mottagare av avdragsgilla gåvor, blir det den enskilde givaren som bestämmer vad vi andra måste vara med och finansiera. Den som vill stödja ett ändamål bör väl göra det av eget intresse och egen ekonomisk kraft och inte åka snålskjuts på andra. Det är väl inte särskilt hedervärt att ståta med ett bidrag till ett behjärtansvärt ändamål när man själv bara bär en del av kostnaden. Det allmänna bekostar resten. Den som argumenterar för större privat delaktighet i finansieringen av ideella ändamål, bör väl inte låta stat och kommun stå för en del därav.

Man kan tycka att skatterna är så höga att det krävs en skattelindring för att orka ge en gåva. Men medicinen är i så fall att sänka skatterna så att medborgarna tycker sig ha råd med gåvor till allmännyttiga ändamål.

Ett problem för sig som utredningen ska beakta är hur en rätt till skatteincitament för gåvor ska förhålla sig till regler som begränsar avdragsmöjligheter för representationskostnader och andra kostnader i företagssektorn. Dessa frågeställningar får enligt direktiven särskild bäring beträffande mindre företag, antingen i form av juridiska personer eller enskild näringsverksamhet. En utgångspunkt för förslaget ska vara att en avdragsrätt för gåvor inte ska kunna utnyttjas av en aktieägare för att ge skattegynnade gåvor till det egna bolaget i stället för aktieägartillskott. Utredningen ska också beakta att det befintliga skattemässiga förbudet mot avdrag för gåvor kan antas utgöra en stödjande funktion till de associationsrättsliga regleringarna rörande värdeöverföringar i form av gåva (se 17 kap. 5 § aktiebolagslagen [2005:551] och 10 kap. 8 § lagen [1987:667] om ekonomiska föreningar) och analysera hur dessa gåvoförbud kan påverkas av en avdragsrätt vid beskattningen. En viktig utgångspunkt är också att en skattesubvention inte ska bli mindre vid en gåva direkt från en privatperson än vid en gåva indirekt via ett bolag.

De juridiska och praktiska svårigheterna med avdragsrätt för gåvor inom företagssektorn torde vara ännu större än de ovan omnämnda praktiska och principiella problemen med avdragsrätt för privatpersoner. Dessa svårighet undviks enklast och bäst genom att bolagsbeskattningen avskaffas (se även under rubriken BOLAGSBESKATTNINGEN - SKADLIG OCH ONÖDIG i högerspalten av min blogg). I själva verket är det nog en förutsättning att bolagsbeskattningen avskaffas för att avdragsrätt för gåvor ska kunna införas.