SÄNK BOLAGSSKATTEN TILL 0 %

Ja, Anders Isaksson, du har så rätt.

Trenden i övriga världen är sänkta bolagsskatter, men i Sverige har bolagsskattesatsen legat nästan stilla sedan 1990. Då sattes den till 30 procent. 1994 sänktes den till 28 procent. Fr.o.m. 2009 blir den 26,3 procent. Av EUs 27 stater har 18 stycken lägre bolagsskatt än Sverige; 20 om man räknar med Storbritanniens och Spaniens skattesatser för småföretag. 9 stater har under 20 procent. Estland har 0 % för outdelade vinster. Vi börjar ligga risigt till. Se tabellen i högerkolumnen.


Just nu är det ett idealiskt tillfälle att sänka eller avskaffa bolagsskatten. Med fallande vinster kommer bolagsskatten att bli än obetydligare som finansieringskälla för staten. Utöver de negativa och skadliga effekter bolagsskatten har, och som räknas upp nedan, har skatten den egenskapen att vara extremt svårberäknad och varierande över tiden. 2002 var den 44 miljarder kr, 2007 var den 101 miljarder kr. För 2008 är prognosen enligt budgetpropositionen 95 miljarder kr. Med de aktuella vinstutsikterna blir den kanske inte ens 50 miljarder kr. Det kortsiktiga skattebortfallet av en kraftig reduktion av skattesatsen skulle kanske därför inte ens märkas och på längre sikt ersätts bortfallen bolagsskatt automatisk av andra skatter. Bolagsskatten är bara en förtida beskattning av framtida hushållsinkomster. Men framför allt skulle frånvaron av skatt på framtida vinst innebära en stimulans för dagens investeringar. Avkastningskraven och risknivån sänks. Utländskt kapital lockas hit.

Bolagsbeskattningen är både onödig och skadlig.

Varför skall ett företag beskattas för sin inkomst? Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, men det är en inkomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Den är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?

Bortsett från dessa fullkomligt bisarra omständigheter är företagsbeskattningen förenad med en rad skadliga effekter.

- Det är en dyr skatt. Bolagsskatten ger budgettekniskt ca 100 miljarder kr men kostar i tillämpning kanske 15 miljarder hos lagstiftare, skattemyndigheter, företag, domstolar. Den är en guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för akademiker.
- Den ger samhällsekonomiska kostnader genom effektivitetsförluster, därför att den styr investeringsbesluten på ett irrationellt sätt.
- Det är en liten skatt. Den motsvarar drygt 5 % av samtliga skatter och avgifter.
- Den är så svår att tillämpa att den är en rättssäkerhetsrisk. Bara lagtextmassan för företagsbeskattningen är 4 gånger så omfattande som den för inkomst av tjänst och oändligt mycket mer komplicerad.
- Den är helt onödig. Det som bolagen inte betalar i skatt kommer att stärka företagens kapitalbas och/eller öka löneutbetalningar och utdelningar som beskattas. Bolagsskatten är endast en förtida beskattning som ytterst bärs – liksom alla skatter – av hushållen. Ett bortfall av de ca 100 miljarder som skatten ger idag skulle således vara endast tillfälligt.
- Den skapar kriminalitet genom att den gör kringgåenden lönsamma. Gränsen mellan kriminalitet och skicklig skatteplanering kan vara hårfin.
- Den skapar det förkättrade dubbelbeskattningsproblemet. Ta bort bolagsskatten och dubbelbeskattningen försvinner. Det måste vara politiskt mer framkomligt att skapa stabilare företag och beskatta arbetsfria inkomster än tvärtom.
- Det är en omoralisk skatt. Allmänheten inbillas att någon annan (företagen) betalar deras skatt.

Bolagsskatten är dessutom omodern. I ekonomier utan penninghushållning och med låg kunskapsnivå kan företagsbeskattningen vara den enda möjligheten att ta ut skatt. I välutvecklade ekonomier finns betydligt effektivare metoder att direkt från de fysiska personerna – de som ändå ytterst är de som betalar – ta ut skatterna. I Sverige tar vi ut skatt på löneinkomster (410 mdr kr), på lönekostnader (405 mdr kr), på konsumtion (435 mdr kr) och på kapital (180 mdr kr) med automatik direkt vid källan.

Först när vinsterna tas ut bör beskattning ske. Så är det i t.ex. Estland. Vilken stimulans för företagandet! Och vilken förenkling!

Tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman skrev jag i fjol boken Slopad bolagsskatt – analys och konsekvenser (Norstedts Juridik). Analyserna av de ekonomiska effekterna pekade – föga förvånande – på stora svenska vinster för investeringar och statsfinanser om bolagsskatten reducerades kraftigt eller avskaffades. Problem av teknisk natur är hanterliga. De är löjligt små i förhållande till de problem som bolagsskatten vållar. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande. Det är dock viktigt att inte komma på efterkälken. Då går investeringstillfällena till andra länder med lägre bolagsskatt.

Bolagsskatten är ett onödigt ont.