Ordföranden för EU-parlamentets budgetkomitté, fransmannen Alain Lamassoure, har tillsammans med den tidigare belgiske premiärministern Guy Verhofstadt föreslagit att finansieringen av EU under 2014-2020 ska ändras radikalt. För närvarande betalas ungefär 3/4-delar av EUs budget på ca 126,5 miljarder € med bidrag från de 27 medlemsstaterna.
De föreslår att dessa bidrag ska ersättas av särskilda EU-skatter. De föreslår en omsättningsskatt på 1 procent, en 20€ per ton kolutsläpp och skatt på aktie- och obligationstransaktioner att betalas av en halv miljard medborgare och 20 miljoner företag.
Unionens största stater är dock mot EU-skatter, vilka de anser erodera den nationella suveräniteten. De fem rikaste medlemsstaterna, UK, Finland, Frankrike, Tyskland och Nederländerna har i beaktande av den av EU påbjudna självdisciplinen på de nationella ekonomierna begärt en total frysning av EUs budget till 2020.
SvD
fredag 8 april 2011
torsdag 7 april 2011
AVSKAFFAD BOLAGSSKATT UTGÖR INTE OLAGLIGT STATLIGT STÖD
Generaladvokaten vid EU-domstolen föreslår att domstolen fastställer ogiltigförklaringen av kommissionens beslut, att den år 2002 föreslagna reformen av inkomstskatten för juridiska personer i Gibraltar utgör ett olagligt statligt stöd. ”Om en skatteåtgärd är av allmän natur utgör den en allmän skattepolitisk åtgärd och inte ett statligt stöd.”
I augusti 2002 anmälde Förenade kungariket (”UK”) till kommissionen en reform av inkomstskatten för juridiska personer som Gibraltars regering ämnade genomföra. Denna reform skulle innebära bland annat att det gamla skattesystemet avskaffades och att tre skatter och avgifter, tillämpliga på samtliga bolag i Gibraltar, skulle införas: en registreringsavgift, en allmän löneavgift och en skatt på innehavet av affärslokaler, varvid de två sistnämnda inte fick överstiga 15 procent av vinsten.
Kommissionens beslut
Den 30 mars 2004 beslutade kommissionen (beslut 2005/261/EG om den stödordning som UK planerar att genomföra med avseende på bolagsskattereformen i Gibraltar) att de förslag som anmälts med avseende på reformen av skattesystemet för företag i Gibraltar utgjorde en statlig stödordning som var oförenlig med den inre marknaden och att förslagen därför inte fick genomföras. Kommissionen fann i sitt beslut att den planerade reformen var selektiv på det regionala planet, eftersom den avsåg ett system enligt vilket bolag i Gibraltar generellt beskattades lägre än bolag i UK. Kommissionen konstaterade också att skattereformen var selektiv i materiellt hänseende, eftersom den ansåg att det planerade skattesystemet var ”diskriminerande i sig”, genom att dess struktur ledde till att offshorebolag inte beskattades i Gibraltar.
Talan hos förstainstansrätten och rättens dom
Gibraltars regering och UK väckte talan vid förstainstansrätten som i dom den 18 december 2008 i de förenade målen T-211/04 och T-215/04 ogiltigförklarade kommissionens beslut. Rätten fann nämligen i sin dom att referensramen för bedömningen av reformens regionala selektivitet endast omfattade territoriet Gibraltars gränser och inte UK:s gränser. När det gällde åtgärdens materiella selektivitet fann rätten att kommissionen inte hade använt korrekt analysmetod.
Överklagande hos EU-domstolen
Kommissionen och Spanien överklagade förstainstansrättens dom till EU-domstolen med yrkande om att den skulle upphävas. Irland tilläts att intervenera till stöd för UK och Gibraltar.
Kommissionen (mål C-106/09 P) anförde en enda grund uppdelad i sex delgrunder angående den prövning som förstainstansrätten gjort beträffande materiell selektivitet och som avsåg överträdelse av artikel 87.1 EG. - Spanien (mål C-107/09 P) anförde elva grunder angående förstainstansrättens prövning av såväl regional som materiell selektivitet. Spanien anförde också grunder avseende rättegångsfel.
Gibraltar och UK yrkade att överklagandena skulle ogillas. Det hävdades också att Spanien hade gjort gällande den påstådda överträdelsen av artiklarna 5 EG och 307 EG för sent, nämligen i sin replik. Irland intervenerade endast till stöd för UK:s yrkanden i målet C-106/09 P.
Generaladvokaten
Generaladvokaten föreslår i sitt idag presenterade förslag till avgörande att EU-domstolen ska avslå båda överklagandena.
Vad gäller den av Gibraltars regering planerade reformens territoriella selektivitet ansluter sig generaladvokaten till förstainstansrättens slutsats att Gibraltars territorium utgör den territoriella referensramen för bedömningen av om den planerade skattereformen är selektiv.
Beträffande den av Gibraltars regering planerade åtgärdens materiella selektivitet anser generaladvokaten att lagstiftningen rörande statligt stöd inte får användas för andra ändamål än det tänkta och därigenom i syfte bekämpa skadlig skattekonkurrens mellan medlemsstaterna. Inom unionen omfattas nämligen åtgärderna för sådan bekämpning av den direkta beskattningens område.
Syftet med bestämmelserna om statligt stöd
Generaladvokaten erinrar om att unionsrättens bestämmelser om statligt stöd har som enda syfte att åtgärda snedvridning av konkurrensen på grund av en medlemsstats önskan att med avvikelse från sin generella politiska inriktning bevilja en särskild fördel för vissa företag eller viss produktion. Om en skatteåtgärd däremot är av allmän natur utgör den en allmän skattepolitisk åtgärd och inte ett statligt stöd. Denna princip är även tillämplig på skadlig skattekonkurrens mellan unionens medlemsstater vilken alltså inte automatiskt omfattas av mekanismen för kontroll av statligt stöd. En betydande del av de skadliga skatteåtgärderna utgörs av allmänna åtgärder på vilka unionsrättens bestämmelser om statligt stöd alltså inte kan tillämpas.
Generaladvokaten anser vidare att förstainstansrätten på goda grunder avfärdade kommissionens nyskapande synsätt att alla skattesystem som ”i sig är diskriminerande” ska kvalificeras som statligt stöd. När det gäller denna fråga erinrar generaladvokaten om att det, för att fastställa om en nationell skatteåtgärd verkligen utgör ett statligt stöd, måste prövas om den undersökta åtgärden innebär en selektiv fördel för dem till vilka åtgärden riktas. Generaladvokaten påpekar att kommissionen i sitt beslut avseende Gibraltars skattereform avstod från att identifiera vad som är en gemensam eller ”normal” skatteordning från vilken vissa av inslagen i Gibraltars skattesystem utgjorde avsteg och alltså a priori var selektiva. Kommissionen fann däremot genom ett nyskapande synsätt sitt beslut att Gibraltars skattesystem till sin struktur ger en fördel till en företagskategori genom ett urval av kriterier som ska tillämpas i det påstått ”normala” beskattningssystemet. Kommissionen följde nämligen inte den förordade metodologin för avsteg som den förordat i sitt eget meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag.
Kommissionen slog därmed fast att Gibraltars hela skattesystem var ”i sig diskriminerande”, vilket enligt kommissionen var att likställa med att det förelåg en selektiv fördel och därmed ett statligt stöd.
Det finns inte något gemensamt referenssystem
Generaladvokaten anser att detta nyskapande synsätt av kommissionen förutsätter att frågan om det föreligger en selektiv fördel inte längre ska bedömas på grundval av en jämförelse mellan den nationella skatteåtgärd som är föremål för konkret prövning och den nationella skatteordning som normalt är tillämplig, utan på grundval av en jämförelse mellan den nationella skatteordningen i sin helhet och ett annat, hypotetiskt icke-existerande, skattesystem. Ett sådant synsätt kräver att ett ”referensskattesystem” skapas för Europeiska unionen för att kunna utföra bedömningen av den påstått diskriminerande verkan av medlemsstaternas val av beskattningsunderlag (eller skattesats) på företagsbeskattningens område. Generaladvokaten preciserar i detta avseende att det inte finns något sådant gemensamt referenssystem och att tillämpningen av unionens lagstiftning i fråga om statligt stöd de facto inte kan leda till att en sådan skatteharmoniserande åtgärd vidtas.
Generaladvokatens förslag till avgörande
Generaladvokaten föreslår att EU-domstolen ska avvisa Förenade kungarikets anmärkning att artiklarna 5 EG och 307 EG har åsidosatts, i övrigt ogilla kommissionens överklaganden i målet C-106/09 och Spaniens överklagande i målet C-107/09 samt förplikta vardera parten att bära sin rättegångskostnad.
Alltså: Ett generellt avskaffande av bolagsskatten är tillåtet, men hur är det med Nystartzoner?
I augusti 2002 anmälde Förenade kungariket (”UK”) till kommissionen en reform av inkomstskatten för juridiska personer som Gibraltars regering ämnade genomföra. Denna reform skulle innebära bland annat att det gamla skattesystemet avskaffades och att tre skatter och avgifter, tillämpliga på samtliga bolag i Gibraltar, skulle införas: en registreringsavgift, en allmän löneavgift och en skatt på innehavet av affärslokaler, varvid de två sistnämnda inte fick överstiga 15 procent av vinsten.
Kommissionens beslut
Den 30 mars 2004 beslutade kommissionen (beslut 2005/261/EG om den stödordning som UK planerar att genomföra med avseende på bolagsskattereformen i Gibraltar) att de förslag som anmälts med avseende på reformen av skattesystemet för företag i Gibraltar utgjorde en statlig stödordning som var oförenlig med den inre marknaden och att förslagen därför inte fick genomföras. Kommissionen fann i sitt beslut att den planerade reformen var selektiv på det regionala planet, eftersom den avsåg ett system enligt vilket bolag i Gibraltar generellt beskattades lägre än bolag i UK. Kommissionen konstaterade också att skattereformen var selektiv i materiellt hänseende, eftersom den ansåg att det planerade skattesystemet var ”diskriminerande i sig”, genom att dess struktur ledde till att offshorebolag inte beskattades i Gibraltar.
Talan hos förstainstansrätten och rättens dom
Gibraltars regering och UK väckte talan vid förstainstansrätten som i dom den 18 december 2008 i de förenade målen T-211/04 och T-215/04 ogiltigförklarade kommissionens beslut. Rätten fann nämligen i sin dom att referensramen för bedömningen av reformens regionala selektivitet endast omfattade territoriet Gibraltars gränser och inte UK:s gränser. När det gällde åtgärdens materiella selektivitet fann rätten att kommissionen inte hade använt korrekt analysmetod.
Överklagande hos EU-domstolen
Kommissionen och Spanien överklagade förstainstansrättens dom till EU-domstolen med yrkande om att den skulle upphävas. Irland tilläts att intervenera till stöd för UK och Gibraltar.
Kommissionen (mål C-106/09 P) anförde en enda grund uppdelad i sex delgrunder angående den prövning som förstainstansrätten gjort beträffande materiell selektivitet och som avsåg överträdelse av artikel 87.1 EG. - Spanien (mål C-107/09 P) anförde elva grunder angående förstainstansrättens prövning av såväl regional som materiell selektivitet. Spanien anförde också grunder avseende rättegångsfel.
Gibraltar och UK yrkade att överklagandena skulle ogillas. Det hävdades också att Spanien hade gjort gällande den påstådda överträdelsen av artiklarna 5 EG och 307 EG för sent, nämligen i sin replik. Irland intervenerade endast till stöd för UK:s yrkanden i målet C-106/09 P.
Generaladvokaten
Generaladvokaten föreslår i sitt idag presenterade förslag till avgörande att EU-domstolen ska avslå båda överklagandena.
Vad gäller den av Gibraltars regering planerade reformens territoriella selektivitet ansluter sig generaladvokaten till förstainstansrättens slutsats att Gibraltars territorium utgör den territoriella referensramen för bedömningen av om den planerade skattereformen är selektiv.
Beträffande den av Gibraltars regering planerade åtgärdens materiella selektivitet anser generaladvokaten att lagstiftningen rörande statligt stöd inte får användas för andra ändamål än det tänkta och därigenom i syfte bekämpa skadlig skattekonkurrens mellan medlemsstaterna. Inom unionen omfattas nämligen åtgärderna för sådan bekämpning av den direkta beskattningens område.
Syftet med bestämmelserna om statligt stöd
Generaladvokaten erinrar om att unionsrättens bestämmelser om statligt stöd har som enda syfte att åtgärda snedvridning av konkurrensen på grund av en medlemsstats önskan att med avvikelse från sin generella politiska inriktning bevilja en särskild fördel för vissa företag eller viss produktion. Om en skatteåtgärd däremot är av allmän natur utgör den en allmän skattepolitisk åtgärd och inte ett statligt stöd. Denna princip är även tillämplig på skadlig skattekonkurrens mellan unionens medlemsstater vilken alltså inte automatiskt omfattas av mekanismen för kontroll av statligt stöd. En betydande del av de skadliga skatteåtgärderna utgörs av allmänna åtgärder på vilka unionsrättens bestämmelser om statligt stöd alltså inte kan tillämpas.
Generaladvokaten anser vidare att förstainstansrätten på goda grunder avfärdade kommissionens nyskapande synsätt att alla skattesystem som ”i sig är diskriminerande” ska kvalificeras som statligt stöd. När det gäller denna fråga erinrar generaladvokaten om att det, för att fastställa om en nationell skatteåtgärd verkligen utgör ett statligt stöd, måste prövas om den undersökta åtgärden innebär en selektiv fördel för dem till vilka åtgärden riktas. Generaladvokaten påpekar att kommissionen i sitt beslut avseende Gibraltars skattereform avstod från att identifiera vad som är en gemensam eller ”normal” skatteordning från vilken vissa av inslagen i Gibraltars skattesystem utgjorde avsteg och alltså a priori var selektiva. Kommissionen fann däremot genom ett nyskapande synsätt sitt beslut att Gibraltars skattesystem till sin struktur ger en fördel till en företagskategori genom ett urval av kriterier som ska tillämpas i det påstått ”normala” beskattningssystemet. Kommissionen följde nämligen inte den förordade metodologin för avsteg som den förordat i sitt eget meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag.
Kommissionen slog därmed fast att Gibraltars hela skattesystem var ”i sig diskriminerande”, vilket enligt kommissionen var att likställa med att det förelåg en selektiv fördel och därmed ett statligt stöd.
Det finns inte något gemensamt referenssystem
Generaladvokaten anser att detta nyskapande synsätt av kommissionen förutsätter att frågan om det föreligger en selektiv fördel inte längre ska bedömas på grundval av en jämförelse mellan den nationella skatteåtgärd som är föremål för konkret prövning och den nationella skatteordning som normalt är tillämplig, utan på grundval av en jämförelse mellan den nationella skatteordningen i sin helhet och ett annat, hypotetiskt icke-existerande, skattesystem. Ett sådant synsätt kräver att ett ”referensskattesystem” skapas för Europeiska unionen för att kunna utföra bedömningen av den påstått diskriminerande verkan av medlemsstaternas val av beskattningsunderlag (eller skattesats) på företagsbeskattningens område. Generaladvokaten preciserar i detta avseende att det inte finns något sådant gemensamt referenssystem och att tillämpningen av unionens lagstiftning i fråga om statligt stöd de facto inte kan leda till att en sådan skatteharmoniserande åtgärd vidtas.
Generaladvokatens förslag till avgörande
Generaladvokaten föreslår att EU-domstolen ska avvisa Förenade kungarikets anmärkning att artiklarna 5 EG och 307 EG har åsidosatts, i övrigt ogilla kommissionens överklaganden i målet C-106/09 och Spaniens överklagande i målet C-107/09 samt förplikta vardera parten att bära sin rättegångskostnad.
Alltså: Ett generellt avskaffande av bolagsskatten är tillåtet, men hur är det med Nystartzoner?
WAIDELICH OCH FÖRETAGENS TILLVÄXT
Tommy Waidelich, socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesman, intervjuas i Dagens Industri den 7 april.
På frågan: Hur ska skatterna göras mer tillväxtfrämjande? svarar han:
Det finns en skatt som direkt, avsiktligt och uteslutande riktar sig mot företagens tillväxt (vinsten): Bolagsskatten.
Driv på Anders Borg för att avskaffa den.
På frågan: Hur ska skatterna göras mer tillväxtfrämjande? svarar han:
Fokus ska vara på företagandet. Vad är det för skatter som hämmar företagens tillväxt?
Det finns en skatt som direkt, avsiktligt och uteslutande riktar sig mot företagens tillväxt (vinsten): Bolagsskatten.
Driv på Anders Borg för att avskaffa den.
CIVILSAMHÄLLET BEHÖVER MEDBORGARE
Historikern Lars Trägårdh har utkommit med skriften Det borgerliga samhället: tur och retur?
Boken kommenteras på ledarsidan i SvD den 6 april under rubriken Civilsamhället behöver medborgare av en ny ledarskribent, Gustaf Almkvist.
Ett sådant samhälle, där enskilda får ta ett större ansvar för sig själva och sin omgivning, är utan tvekan en central del i det borgerliga projektet. Ska någonting sådant vara möjligt får staten inte vara alltför klåfingrig, poängterar Trägårdh. Han pekar också på det talande i att Sverige som enda land i Europa inte tillåter skatteavdrag för gåvor till ideella ändamål. Men det är symptomatiskt att en rapport om civilsamhället enbart handlar om organisationer. Vart tog människorna vägen?
Det framgår inte varför det skulle vara talande att Sverige som enda land inte tillåter sådana skatteavdag. Här har ju staten faktiskt inte varit klåfingring, utan låtit medborgarna själva avgöra vilka organisationer de vill stödja. Statens "klåfingrighet" består här i att befria vissa organisationer från skattskyldighet för inkomster.
Det är förvisso sant, säger Almkvist (om Trägårdh gör det också framgår inte), att staten kan göra mycket för att stjälpa eller hjälpa civilsamhället. Mycket av dess puls finns också i all den goda verksamhet som bedrivs i föreningar och rörelser. Men ett samhälle – något helt annat än staten – kan bara uppstå och frodas med självständiga människor, som på egen hand kan fundera över sin omgivning och uppgift i världen. Sådana människor blir aldrig passiva mottagare från en stat som påstår sig veta deras bästa.
Låter bra.
Jag tolkar det som ett argument för att inte införa avdragsrätt för gåvor. Tack, Gustaf Almkvist. Tala med din kollega Johan Wennström.
Boken kommenteras på ledarsidan i SvD den 6 april under rubriken Civilsamhället behöver medborgare av en ny ledarskribent, Gustaf Almkvist.
Ett sådant samhälle, där enskilda får ta ett större ansvar för sig själva och sin omgivning, är utan tvekan en central del i det borgerliga projektet. Ska någonting sådant vara möjligt får staten inte vara alltför klåfingrig, poängterar Trägårdh. Han pekar också på det talande i att Sverige som enda land i Europa inte tillåter skatteavdrag för gåvor till ideella ändamål. Men det är symptomatiskt att en rapport om civilsamhället enbart handlar om organisationer. Vart tog människorna vägen?
Det framgår inte varför det skulle vara talande att Sverige som enda land inte tillåter sådana skatteavdag. Här har ju staten faktiskt inte varit klåfingring, utan låtit medborgarna själva avgöra vilka organisationer de vill stödja. Statens "klåfingrighet" består här i att befria vissa organisationer från skattskyldighet för inkomster.
Det är förvisso sant, säger Almkvist (om Trägårdh gör det också framgår inte), att staten kan göra mycket för att stjälpa eller hjälpa civilsamhället. Mycket av dess puls finns också i all den goda verksamhet som bedrivs i föreningar och rörelser. Men ett samhälle – något helt annat än staten – kan bara uppstå och frodas med självständiga människor, som på egen hand kan fundera över sin omgivning och uppgift i världen. Sådana människor blir aldrig passiva mottagare från en stat som påstår sig veta deras bästa.
Låter bra.
Jag tolkar det som ett argument för att inte införa avdragsrätt för gåvor. Tack, Gustaf Almkvist. Tala med din kollega Johan Wennström.
onsdag 6 april 2011
VARNING FÖR KINDWALLS BIL
Kindwalls Bil AB har den senaste tiden terroriserat mig med reklam-SMS. "Erbjudanden" om att få komma och provköra deras bilar eller byta däck mm.
Fullkomligt vidrigt beteende; näst intill egenmäktigt förfarande eller inbrott. Hur kan man ta sig en sådan rätt till inkräktande.
Jag har förstås begärt att de omdelbart ska ta bort mitt nummer. Jag kan bara hoppas. Det finns nog inga rättsmedel att tvinga dem.
Aldrig mera kund hos Kindwalls.
Fullkomligt vidrigt beteende; näst intill egenmäktigt förfarande eller inbrott. Hur kan man ta sig en sådan rätt till inkräktande.
Jag har förstås begärt att de omdelbart ska ta bort mitt nummer. Jag kan bara hoppas. Det finns nog inga rättsmedel att tvinga dem.
Aldrig mera kund hos Kindwalls.
måndag 4 april 2011
GASELLER, TILLVÄXT OCH EGET KAPITAL
Eva-Lena Ahlqvist funderar i Dagens Industri den 4 april (papperstidningen) över vad som skiljer snabbväxande företag (DI:s Gaseller) från genomsnittliga företag. Hon hänför sig till en studie från Centrum för affärsutveckling i mindre företag vid Linköpings universitet. De väljer tillväxt och marknadsandelar framför lönsamhet. (Vad skapar tillväxt om inte lönsamhet?) De är också piggare på att återinvestera (egna vinster, får man förmoda, eftersom de sägs föredra egen finansiering framför både lån och riskkapital (från utomstående riskkapitalister, får man anta).
Studien ger ytterligare belägg för vikten av att den nyss tillsatta företagsskatteutredningen ska komma fram till bra sätt att öka svenska företags egenfinansiering. Ett av uppdragen gäller just att jämna ut villkoren för finansiering med eget respektive lånat kapital. Det är ingen vågad gissning, menar A-L A, att utredningen leder till att det blir dyrare för företag att låna. Men det är faktiskt ännu viktigare att det blir förmånligare att bygga upp och använda eget kapital, säger hon.
Jag förstår inte varför utredningen skulle föreslå skatteändringar som gör det dyrare att låna. Visserligen finns det en irritation över skatteplanering med ränteavdrag och tankar på att införa thin capitaliserings-regler, men det kan knappast finnas något skäl att generellt fördyra lånefinansiering med ändrade skatterelger; möjligen att göra skuldfinansering relativt dyrare mot finansiering med eget kapital. Det krångliga sättet att göra det är att införa avdragsrätt för utdelning.
Det enkla sättet är att ta bort bolagsskatten.
Studien ger ytterligare belägg för vikten av att den nyss tillsatta företagsskatteutredningen ska komma fram till bra sätt att öka svenska företags egenfinansiering. Ett av uppdragen gäller just att jämna ut villkoren för finansiering med eget respektive lånat kapital. Det är ingen vågad gissning, menar A-L A, att utredningen leder till att det blir dyrare för företag att låna. Men det är faktiskt ännu viktigare att det blir förmånligare att bygga upp och använda eget kapital, säger hon.
Jag förstår inte varför utredningen skulle föreslå skatteändringar som gör det dyrare att låna. Visserligen finns det en irritation över skatteplanering med ränteavdrag och tankar på att införa thin capitaliserings-regler, men det kan knappast finnas något skäl att generellt fördyra lånefinansiering med ändrade skatterelger; möjligen att göra skuldfinansering relativt dyrare mot finansiering med eget kapital. Det krångliga sättet att göra det är att införa avdragsrätt för utdelning.
Det enkla sättet är att ta bort bolagsskatten.
fredag 1 april 2011
MOMS FÖR IDEELLA FÖRENINGAR
"Vi tänker driva detta ända in i kaklet", säger Anders Borg i protest mot EU-kommissionens krav på att ideella föreningar ska betala moms för sina försäljningar.
Sverige har tidigare bemött kravet med att begära ett undantag för omsättning under 1 miljon kr. Därmed skulle 90 procent av föreningarna få fortsätta som i dag. Men nej.
Detta är så nära idioti man kan komma. Föreningarna, som alltså i dag är "momsbefriade", betalar moms på alla sina inköp; precis som vi vanliga privatpersoner. Momsen utgör därmed en kostnad för föreningarna som de måste täcka in genom inkomster från egna aktiviteter och genom gåvor och bidrag.
Om föreningarna måste bli momsskyldiga kommer de i sin momsdeklaration få dra av den moms de betalat på sina inköp och lägga till den moms de måste ta ut på sina försäljningar. Eftersom försäljningen ofta sker ideellt är pålägget begränsat (behöver inte täcka någon lönekostnad för försäljningen). Momsen på försäljningen (utgående moms) blir därför obetydligt högre än momsen på inköpen (ingående moms) och beloppet att betala till skatteverket (mellanskillnaden mellan utgående och ingående moms) obetydlig. Det blir alltså obetydligt ökad momsintäkt för staten och momskostnad för föreningarna och obetydliga prishöjningsbehov på föreningens försäljningar.
Däremot blir det en omfattande administrativ hantering för organisationer som inte är rustade för sådant och detta för en struntsumma i momsintäkter för staten.
Andra galenskaper med momsen (t.ex. moms mellan momsare) finns kommenterat här.
Warum soll man es einfach machen wenn man es so schön komplizieren kann?
DN SvD SvD SvD
Sverige har tidigare bemött kravet med att begära ett undantag för omsättning under 1 miljon kr. Därmed skulle 90 procent av föreningarna få fortsätta som i dag. Men nej.
Detta är så nära idioti man kan komma. Föreningarna, som alltså i dag är "momsbefriade", betalar moms på alla sina inköp; precis som vi vanliga privatpersoner. Momsen utgör därmed en kostnad för föreningarna som de måste täcka in genom inkomster från egna aktiviteter och genom gåvor och bidrag.
Om föreningarna måste bli momsskyldiga kommer de i sin momsdeklaration få dra av den moms de betalat på sina inköp och lägga till den moms de måste ta ut på sina försäljningar. Eftersom försäljningen ofta sker ideellt är pålägget begränsat (behöver inte täcka någon lönekostnad för försäljningen). Momsen på försäljningen (utgående moms) blir därför obetydligt högre än momsen på inköpen (ingående moms) och beloppet att betala till skatteverket (mellanskillnaden mellan utgående och ingående moms) obetydlig. Det blir alltså obetydligt ökad momsintäkt för staten och momskostnad för föreningarna och obetydliga prishöjningsbehov på föreningens försäljningar.
Däremot blir det en omfattande administrativ hantering för organisationer som inte är rustade för sådant och detta för en struntsumma i momsintäkter för staten.
Andra galenskaper med momsen (t.ex. moms mellan momsare) finns kommenterat här.
Warum soll man es einfach machen wenn man es so schön komplizieren kann?
DN SvD SvD SvD
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
