torsdag 5 augusti 2010
PEGGY BRUZELIUS VILL HÖJA BOLAGSSKATTEN
Jag läser med besvikelse i en artikel i E24, SvD Näringsliv, den 2 mars 2010 att Peggy Bruzelius tycker att man borde höja bolagsskatten. 2,5 procent skulle ge 4,8 miljarder, dvs. ungefär lika mycket som "värnskatten" drar in. "Vi kunde åtminstone lägga oss i en europeisk mittfåra eller i överkant. USA har klarat sig ganska bra med en betydligt högre bolagsskatt", säger hon.
Nu ligger vi i mittfåran, och sedan Japan, England, Tyskland och Frankrike successivt sänker sina bolagsskatter ligger vi snart i överkant. Och ändå har de stora länderna lättare att hålla sig med en hög bolagsskattesats än små. Vill man vara på den amerikanska marknaden får man betala priset av en hög bolagsskatt.
"En låg bolagsskatt är aldrig avgörande för ett etableringsbeslut", säger hon vidare. Precis så säger också Rune Andersson i en artikel i tidskriften Skattenytt nr 7-8 2010 under rubriken Mer eller mindre "skadliga" skatter. I en kommentar till den artikeln som kommer att införas i nummer 9 säger jag, att det är klart att de naturliga förutsättningarna för en verksamhet är avgörande för en etablering, men i valet mellan flera länder betyder givetvis också skatteavbränningarna en del. Varför ska ett land avsiktligt försämra sina konkurrensförutsättningar?
Rune Andersson hävdar att bolagsskatter framför har allt betydelse när man väl byggt upp strukturen. "Skattetänkandet existerar inte förrän etableringen är gjord", skriver han. Så dags då, kan man tycka, men Andersson är obekymrad och pekar på att man begränsar vinsterna i högskatteländer "genom högre lokal belåning, interna transferpriser, management fees, royalty mm". Det är sällan man hör sådan frispråkighet. Gör Peggy Bruzelius likadant i de företag där hon är verksam?
PBs räkneexempel är statiskt och kameralt. Tas bolagsskatten bort ökar företagens avkastning med 35 procent, vilket minskar risktagandet och ökar investeringarna (inte minst från utlandet), vilket ökar lönesumman och vinsterna, vilket ökar skattebaser och skatteintäkter. Ingen tror väl att statens skatteintäkter minskar med 75 miljarder om bolagsskatten avskaffas, bara för att bolagsskatten ger ungefär så mycket idag.
Det är skönt att se att Anders Borg i E24-artikeln säger att bolagsskatten gradvis måste justeras nedåt för att Sverige inte ska halka efter. Jo, men då hinner vi inte dra någon nytta av de utländska investeringar som de länder får som går i bräschen.
Avskaffa bolagsskatten. Då slipper vi också sådant resurskrävande strunt som Dagens Industri rapporterar om idag: Skatteverket har vägrat ett företag avdrag för prenumeration på Slitz. Vi slipper också det gigantiska och olösliga problem som åtgärder av den typ Rune Andersson rekommenderar föranleder. Det spelar ingen roll att han må hålla sig inom lagens råmärken - probelmen föreligger ändå.
Nu ligger vi i mittfåran, och sedan Japan, England, Tyskland och Frankrike successivt sänker sina bolagsskatter ligger vi snart i överkant. Och ändå har de stora länderna lättare att hålla sig med en hög bolagsskattesats än små. Vill man vara på den amerikanska marknaden får man betala priset av en hög bolagsskatt.
"En låg bolagsskatt är aldrig avgörande för ett etableringsbeslut", säger hon vidare. Precis så säger också Rune Andersson i en artikel i tidskriften Skattenytt nr 7-8 2010 under rubriken Mer eller mindre "skadliga" skatter. I en kommentar till den artikeln som kommer att införas i nummer 9 säger jag, att det är klart att de naturliga förutsättningarna för en verksamhet är avgörande för en etablering, men i valet mellan flera länder betyder givetvis också skatteavbränningarna en del. Varför ska ett land avsiktligt försämra sina konkurrensförutsättningar?
Rune Andersson hävdar att bolagsskatter framför har allt betydelse när man väl byggt upp strukturen. "Skattetänkandet existerar inte förrän etableringen är gjord", skriver han. Så dags då, kan man tycka, men Andersson är obekymrad och pekar på att man begränsar vinsterna i högskatteländer "genom högre lokal belåning, interna transferpriser, management fees, royalty mm". Det är sällan man hör sådan frispråkighet. Gör Peggy Bruzelius likadant i de företag där hon är verksam?
PBs räkneexempel är statiskt och kameralt. Tas bolagsskatten bort ökar företagens avkastning med 35 procent, vilket minskar risktagandet och ökar investeringarna (inte minst från utlandet), vilket ökar lönesumman och vinsterna, vilket ökar skattebaser och skatteintäkter. Ingen tror väl att statens skatteintäkter minskar med 75 miljarder om bolagsskatten avskaffas, bara för att bolagsskatten ger ungefär så mycket idag.
Det är skönt att se att Anders Borg i E24-artikeln säger att bolagsskatten gradvis måste justeras nedåt för att Sverige inte ska halka efter. Jo, men då hinner vi inte dra någon nytta av de utländska investeringar som de länder får som går i bräschen.
Avskaffa bolagsskatten. Då slipper vi också sådant resurskrävande strunt som Dagens Industri rapporterar om idag: Skatteverket har vägrat ett företag avdrag för prenumeration på Slitz. Vi slipper också det gigantiska och olösliga problem som åtgärder av den typ Rune Andersson rekommenderar föranleder. Det spelar ingen roll att han må hålla sig inom lagens råmärken - probelmen föreligger ändå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar