KONCERNAVDRAG

Caroline Väljemark och Jan Källkvist, skattekonsulter på KPMG, skriver på debattsidan i DI den 15 april om förväntade problem med den nya lagstiftningen för avdragsrätt för företags förluster utomlands, reglerna om koncernavdrag i 35 a kap. i inkomstskattelagen (prop. 2009/10:194). Reglerna innebär en anpassning av reglerna om koncernbidrag, som emellertid gäller endast mellan svenska företag. EU kräver likabehandling av svenska företag och andra EU-företag. Reglerna är utformade så snålt som möjligt, för att Sverige inte ska tappa beskattningsunderlag.

En huvudtanke är att förlusten måste vara slutgiltig och inte kunna återvinnas. Förlustbolaget måste ha likviderats. Bl.a. krävs det, som V och K påpekar, bl.a. att det svenska företaget inte (genom dotterbolag) får bedriva någon annan verksamhet i det land, där det företag ligger som ska kunna få ett avdragsgillt bidrag från det svenska företaget. En sådan regel skulle möjligen kunna förstås i en värld av småföretag, men hur ska den kunna tillämpas på internationella storföretag med flera dotterbolag i samma land, kanske med fundamentalt olika verksamheter och kanske ovetande om varandra? Samtidigt är regeln inget fullgott skydd mot den befarade fiskala "risken" för skattebortfall. Det svenska företaget kan omedelbart efter likvidationen av förlustbolaget etablera ett nytt dotterbolag, som kan dra fördel av de kostnader som förlustbolaget inte kunnat utnyttja. Ett dotterbolag i ett grannland kan etablera en filial i "förlustlandet", osv.

Skräcken för avdrag för utländska förluster är egentligen obegriplig. Ingenting hindrar nämligen att ett svenskt företag bedriver verksamhet utomlands igenom en filial. Filialens resultat beskattas då i Sverige, och blir det förlust är förlusten avdragsgill i Sverige från företagets andra inkomster. Det är precis som när ett företag i Kiruna får avdrag för en förlust vid en filial i Malmö. (Endast i undantagsfall gäller att Sverige genom skatteavtal med ett annat land frånhänt sig beskattningsrätten till filialer i den andra staten.)

Som V och K påpekar introduceras med reglerna nya praktiska tillämpningssvårigheter som går längre än nödvändigt. Alla blir lidande av reglerna - utom V och K som får nya spännande och säkert inkomstbringande arbetsuppgifter.

Nästa steg är skattemyndigheternas och skattedomstolarnas hantering av uppkommande problem med lagstiftningen. Om skatteprocessen och oklara domskäl som hotar rättssäkerheten, skriver Maj-Britt Remstam, skattekonsult på Ernst & Young, insiktsfullt på samma debattsida i DI.