3:12-REGELRNA SKÄRPS. Pianisterna beskjuts - inte kompositören

Anders Borg, finansminister, och Annie Lööf, näringsminister, meddelar den 12 april att 3:12-reglerna ska skärpas. De blev lite för bra.

De nuvarande 3-12-reglerna bygger på ett förslag som togs fram av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Det har visat sig att dessa regler används för skattedrivna upplägg i partnerägda företag. Vissa revisorer med inkomster på flera miljoner utnyttjar reglerna på ett sätt som gör att de betalar väsentligt lägre skatt än många andra som arbetar. Genom att anställda görs till delägare med en mycket liten ägarandel i företaget får den anställde möjlighet att ta ut stora belopp som beskattas som kapitalinkomst. På så sätt sänks skatten på den anställdes arbetsinkomst från ca 57 procent till 20 procent.

Vi föreslår nu att personer med ett mycket litet delägarskap inte får tillämpa den så kallade löneunderlagsregeln som innebär att ju mer ett företag betalar ut i lön till sina anställda desto större belopp kan delägarna ta ut i kapitalbeskattad inkomst från företaget. Vi föreslår också att kravet på eget löneuttag för att få tillämpa regeln ökar i företag med stor lönesumma. På så sätt begränsar vi överutnyttjandet av reglerna samtidigt som vi finansierar en reform för att göra det mer lönsamt för små och växande företag att anställa. Detta är en del av det paket för små och växande företag som läggs fram i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

• Förändringar av 3:12-regelverket för att göra det mer lönsamt för mindre företag att anställa och växa. Den så kallade löneunderlagsregeln görs förmånligare för delägare i fåmansföretag med lönekostnader upp till 3,4 miljoner kronor (60 inkomstbasbelopp) genom att bidraget till det belopp som delägarna får ta ut som lägre beskattade utdelningen (gränsbeloppet) höjs från 25 till 50 procent. På så sätt blir det mer lönsamt för delägare i mindre fåmansföretag att anställa.

Reglerna har utnyttjats precis på de sätt man kunde förvänta sig. Och som var avsett! Man trodde ju att man kunde stödja arbetskraftsintensiva företag med  gynnsamma skatteregler för fåmansföretag. Att resultatet snarare blev lägre skatt för ägarna än högre personaltäthet är knappast något att förvåna sig över. Företag anställer inte fler än de behöver.  Men politikerna blev tydligen överraskade.

Sedan decennier finns det företag med spritt ägande som räknas som fåmansföretag. T.ex. Praktikertjänst AB med över 2.000 delägare som bildades 1977. Blotta tanken att dagens storföretagsverksamhet inom advokat-, revisions- och konsultbranscherna skulle drivas som handelsbolag eller partnerskap,  och därmed inte vara berättigade till 3:12-reglerna,  är verklighetsfrämmande. Men visst har de götts av 3:12-reglerna.

Enligt 56 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) avses med fåmansföretag

 aktiebolag och ekonomiska föreningar där

1. fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget, eller

2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. 

Det är punkt 2 som gör de aktuella konsultföretagen till fåmansföretag

 

I SvD den 13 april skriver Carolina Neurath bl.a.

Genom att låta ett stort antal anställda få ett litet delägarskap har bolagets topprevisorer kunnat omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster. På så sätt minskas skatten från 57 till 20 procent. Skatteplaneringen kan möjligen ses som omoralisk, men är helt laglig.
 

Hur i all sin dar ska "ett stort antal anställda" kunna få annat än "ett litet delägarskap"?  Är det suspekt att det är fråga om ett litet delägarskap?  Inte bara topprevisorerna  har kunnat omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster - alla delägare har kunnat det. Det kan omöjligen ses som omoraliskt att följa de regler som gäller.

Olle Nygårds skriver samma dag:

Bestämmelserna var från början avsedda att underlätta för småföretagare (min kursivering), men har i stället utnyttjats av stora revisionsfirmor för att ledande personal (min kursivering) ska kunna undvika stora summor skatt.
 

Bestämmelserna har aldrig någonsin varit avsedda att underlätta för småföretagare. Ursprungligen var de uteslutande avsedd att skärpa beskattningen av småföretagare, eller snarast att hindra dessa att företa vissa transaktioner för att undgå beskattning.  Men genom att vissa slags företagskonstruktioner ägda av många personer (t.ex. Praktikertjänst AB) kunde agera som företag ägda av ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag) inkluderades dessa i reglerna, som i och med 1990 års skattereform fördes över 3 § 12  mom. i lagen om statlig inkomstskatt. Där kompletterades de med vissa regler, som blev nödvändiga eftersom kapitalinkomster (t.ex. aktieutdelningar) efter skattereformen skulle beskattas med 30 procent medan arbetsinkomster skulle beskattas progressivt. Reglerna skulle förhindra att aktieägarna tog ut allt överskott i form av utdelning i stället för som lön.

I den lagstiftning (prop. 2005/06:40) som givit de effekter som nu kritiseras gjordes avsiktliga lättnader i beskattningen av fåmansföretagens ägare, bl.a. genom att företagets lönesumma fick användas för beräkning av skattelindring för utdelning till fåmansbolagsägare. I propositionen tror jag inte ordet "småföretag" nämnts en enda gång. Reglerna har ingenting med att företagen är små att göra och är inte alls avsedda att underlätta för småföretag.

Det är inte heller så att reglerna utnyttjas för att undvika stora summor skatt för "ledande personal". Det är för att reducera skatten för aktieägare (som i  de aktuella företagen också är anställda).

SvD  DN SvD

ERIK ÅSBRINK

Erik Åsbrink, finansminsister under 1996-1999,  har i en debattarktikel i DN den 11 april föreslagit en skattereform som jag har lätt att sympatisera med.

Den ska leda till ett enkelt och begripligt ­skattesystem.

Den ska främja arbete och tillväxt.

Den ska vara fullt finansierad. En generell och generös välfärd går inte att förena med ett sänkt skattetryck; det kan i stället behöva höjas.

Den ska inte leda till ökade inkomstklyftor.

Den ska vara politiskt stabil, vilket gör det nödvändigt med en uppgörelse mellan partier över blockgränsen.

Den statliga inkomstskatten slopas och skatten på arbetsinkomster ska således endast bestå av kommunalskatten.

Det skatteundandragande som blir alltmer utbrett till följd av de nuvarande skillnaderna i arbets- och kapitalinkomstbeskattning skulle mer eller mindre försvinna. Detta gör det i sin tur möjligt att slopa de krångliga så kallade 3:12-reglerna, som är kopplade till fåmansbolag.

Ett sätt att motverka de fördelningspolitiska effekterna av förslaget vore att kraftigt höja grundavdraget, så att även låg­inkomsttagarna skulle få en skattesänkning.

Återinför en rimlig fastighetsskatt. Enligt en samstämmig uppfattning bland ekonomer är fastighetsskatten en av de bästa (eller minst skadliga) skatterna. Det är det urgamla sättet att beskatta svenska folket. I utlandet är i allmänhet fastighetsskatten betydligt högre än i Sverige. Att återskapa en normal fastighetsskatt, där skatten utgår med en enhetlig procentsats av taxeringsvärdet, skulle dessutom få positiva fördelnings­effekter.

Man skulle vidare kunna återinföra en enhetlig moms och slopa förekommande nedsättningar av de sociala avgifterna. Det är möjligt att något utrymme uppstår för särskilda fördelningspolitiska insatser. En sådan kan vara att höja barnbidragen.

Ett ytterligare inslag i en skattereform vore att sänka bolagsskatten till cirka 15 procent och finansiera detta inom företagsskattesystemets ram, i första hand genom att slopa ränteavdragen.

Dessutom föreslår Åsbrink att  arvs- och gåvoskatten återinförs. Det framstår för honom som närmast ett mysterium, att det var en socialdemokratisk regering som, med stöd av bland annat vänsterpartiet, avskaffade denna skatt. Arvs- och gåvoskatten är den sista skatten som nattväktarstaten avskaffar. Det finns starka rättviseskäl att återinföra en sådan skatt.

Han vill också beskatta pensionsförsäkringar med 30 procent, det vill säga samma skattesats som gäller för andra kapitalinkomster. Även denna åtgärd skulle få positiva fördelningseffekter.

För egen del kan jag instämma i de flesta förslagen. Jag förstår dock inte varför en nedsatt bolagsskatteats skulle finansieras inom företagsbeskattningens ram genom att slopa ränteavdragen. Däremot borde räntor helt undantas från skattesystemet. Varje ränteinkomst är någons räntekostnad. Eftersom många kapitalinkomsttagare är skattebefriade, skulle en sådan reform leda till en ökad skatteinkomst för staten med ca 15 miljarder kronor. En sådan reform skulle underlättas om bolagsbeskattningen helt avskaffades.

Pensionssparandet beskattas idag (normalt) med 15 procent. Beskattningen är dold och en höjning av skattesatsen till 30 procent skulle nog inte observeras av allmänheten. Vem är idag medveten om beskattningen på 15 procent?

Arvs- och gåvoskatten har principiellt en del för sig. I praktiken har den dock visat sig ineffektiv och verkningslös och har framkallat tekniker för kringgåenden. De uppfattas också som inkräktande på privatlivet.

OKTOGONEN

Värdet av aktieportföljen i Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen har för första gången nått över 20 miljarder kronor. Vid årsskiftet uppgick värdet till drygt 16 miljarder kronor och den sista december 2011 var marknadsvärdet drygt 12 miljarder, skriver Dagens Industri den 10 april.

Portföljen består till 90 procent av A-aktier i Handelsbanken. I mars handlades aktien till rekordnivåer omkring 290 kronor, 25 procent upp sedan årsskiftet.

Handelsbanken sätter av vinstandelar till Oktogonen varje år som banken når specifika mål för avkastning på eget kapital. Högre avkastning än genomsnittet av konkurrentbankerna.

För 2012 tilldelades stiftelsen mer pengar än någonsin, 1.020 miljoner kronor. Det var en följd av att banken höjde aktieutdelningen, avsättningen till Oktogonen får maximalt uppgå till 15 procent av utdelningen till aktieägarna.

Omkring 22.000 nuvarande och tidigare anställda på Handelsbanken är delägare i Oktogonen. Från 60 års ålder har de rätt att begära ut sin andel i pengar. Andelen är avhängig anställningstid i banken.

Avsättningar från banken och tillväxt av placeringarna har givit andelsvärden på uppemot 10 miljoner kronor, att utkvittera vid pensionen. Det maximala beloppet på 14 miljoner kronor förutsätter att personen jobbat heltid i Handelsbanken sedan 1972, men någon sådan anställd finns inte längre kvar, uppger Oktogonens ordförande Tommy Bylund.

Äran av detta  tillkommer Jan Wallander, bankens VD mellan 1970 och 1978 och därefter dess stryrelseordförande till 1991. Hans principer för drivande av bankverksamhet, som han införde i den fallfärdiga banken 1971 och som fortfarande gäller, har skapat en synnerligen effektiv organisation. Oktogonen, som var hans idé, har bidragit till att skapa en enastående företagskultur. Personalen är rimligen inte mer begåvad än anställda i SEB eller Nordea och pengar ser lika dant ut i alla banker. Ändå har målet högre avkastning än genomsnittet av konkurrentbankerna överträffats alla år utom ett sedan 1973. 1992 blev det förlust och då gjordes inte heller någon avsättning, men i 37 år har avsättningar gjorts.

Fantastiskt. Tack  Jan Wallander.

RÄNTEAVDRAG TILL UTLÄNDSKT MODERBOLAG

SvD har letat fram ett rättsfall rörande ett svenskt bolags avdrag för kostnad för ränta till moderbolag. En kammarrätt har ändrat underinstansens dom och medgivit avdrag för en ränta på nio procent. Skatteverket ansåg att företagets moderbolag Niam III Jersey borde ha tillämpat en lägre räntesats än nio procent, eftersom ägarförhållandet innebar att kreditrisken för långivaren får anses obetydlig. Därför höjde verket fastighetsbolagets inkomst samt påförde skattetillägg. Kammarrätten anser dock att Skatteverket inte lyckats visa att bolaget betalat för höga räntor till det utländska moderbolaget och medgav avdraget.

Man kan i och för sig ställa sig undrande inför en räntesats i dessa dagar på nio procent. I synnerhet som lånet lämnats till ett helägt dotterbolag och hela risken ändå ligger hos moderbolaget. Resonemanget om kreditrisk är egentligen helt befängt i en sådan situation. Men sådan är nu skattelagstiftningen - eller i vart fall skattepraxis. Frågan har prövats flera gånger, så utgången i det här målet innebär inte något nytt.

Men SvD använder målet för  att göra stor sak av reglerna mot räntesnurror. Tidningen använder t.o.m. rubriken Skatteverket på pumpen i mål om räntesnurra. Det är ju inte alls det målet handlar om. Det är kanske t.o.m. så att målet avsåg ett taxeringsår när reglerna mot räntesnurror ännu inte införts.

Det här målet innebär därför inte alls någon kritik mot reglerna om räntesnurror eller att de varit misslyckade.  De har de kanske varit, men det har inte prövats ännu. Det här målet gäller s.k. transfer pricing, d.v.s. prissättning på transaktioner mellan närstående företag.

Dålig journalistik.

KASSAREGISTER FÖR TORGHANDEL

Regeringen  föreslår i en proposition (prop. 2012/13:129) att det generella undantaget från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandeln tas bort.

Den 1 januari 2010 infördes krav på kassaregister. Då undantogs torg- och marknadshandeln från kravet, vilket har lett till en situation där konkurrensvillkoren kan anses olika.

I propositionen föreslås nu att det generella undantaget från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandeln tas bort. Med ett utökat tillämpningsområde kommer fler företag att använda kassaregister och ha samma spelregler. Vidare föreslås att Skatteverkets möjlighet att i enskilda fall besluta om undantag från skyldigheter gällande kassaregister ska utvidgas. Det innebär att även andra orsaker än rent tekniska kan beaktas vid bedömningen om en viss skyldighet är oskälig.

Förslaget att utvidga möjligheten för Skatteverket att i enskilda fall besluta om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister föreslås träda i kraft redan den 1 juli 2013. Kravet på kassaregister för torg- och marknadshandeln föreslås börja gälla först från och med den 1 januari 2014.

(S) FOKUSERAR PÅ SMÅFÖRETAG

Vi fokuserar på att stärka Sveriges konkurrenskraft så att företagen kan expandera och nyanställa. Så blir jobben fler. Till detta kommer ordning och reda i ekonomin, något vi aldrig kompromissar om.
 

Så skriver STEFAN LÖFVEN (S), partiledare, och MIKAEL DAMBERG (S), gruppledare i riksdagen, i en debattartikel i SvD den 5 april.

Det låter utmärkt.

De skriver att

mindre företag [har] särskilda förutsättningar och utmaningar som kräver en mycket bättre politik än i dag för att underlätta för dessa företag så att de kan expandera och nyanställa.

Vi vet att mindre företag kan ha svårt att nå ut på en exportmarknad, att det kan vara riskfyllt med nyanställningar och svårt att få tillgång till det kapital som behövs för att expandera.
 

Ett hinder för den eftersträvade expansionen är bolagsskatten som tar 22 procent av tillväxten.

Avskaffa bolagsskatten.

CYPERNS RESTAURERING

Cyprus bets on casinos to help boost economy after savings raid,  skriver The Guardian den 31 mars.

The Cypriot president, Nicos Anastasiades, will introduce 12 measures to relieve the crisis, to be implemented over the next six months. In a plan reminiscent of Spain's project to create a EuroVegas gambling resort on farmland near Madrid, Cyprus wants to put forward legislation to allow its own casinos. This would be a public policy reversal for the island, which only last year banned online casinos and exchange betting.

Other measures include: forcing the housing department of housing to license development projects within at least 30 days; exempting company profits reinvested in Cyprus from tax; encouraging banks to lend for longer terms at lower rates; compelling businesses to ensure at least 70% of staff are Cypriot; finding ways to cut the cost of electricity; and nudging landlords to reduce rates with the threat of urgent interim measures if they do not respond.
 

Casinoverksamhet känns inte som en särskilt stabil grund, men kan kanske komplettera turistnäringen.

Bättre då med generella åtgärder som förslaget att undanta återinvesterade vinster från beskattning.  Det kan ge internationella konkurrensfördelar för alla typer av verksamheter (ända tills bolagsbeskattningen avskaffas i andra länder). Jag har inte sett förslaget beskrivet någonstans, men en förebild finns i Estland, som bara beskattar företagsvinster som delats ut.

Cypern har hittills dragit nytta av en bolagsskatt på endast 10 procent. I det första förslaget till överenskommelse med EU, IMF och ECB ingick krav på att höja skattesatsen till 12,5 procent. Jag vet inte om det kravet finns längre, men det spelar mindre (eller ingen) roll, eftersom bolagsbeskattningen i det nu föreslagna systemet i praktiken (om ej principiellt) upphör. I praktiken blir det en skatt på bruttoutdelning, omöjlig att skilja från en skatt på mottagen utdelning. En hög kapitalbeskattning har förvisso effekter på ekonomiska beslut, men skatter på utdelningar och kapitalvinster bärs - till skillnad mot vinstskatter på företag - av dem som betalar dem.

SvD DN