Eurozonens finansministrar har nu enats om ett stödpaket värt 10 miljarder euro till Cypern. I utbyte ska landet bland annat höja bolagsskatten och införa en engångsskatt på tillgångar i banker, skriver SvD den 16 mars.
Skatten på banktillgångar kan nog vara effektiv och lär väl till stor del drabba ryssar, som antas tvätta pengar i Cypern. Det har ju varit EU-ledarnas stora problem. Hur rädda cypriotiska banker utan att skydda suspekta ryska placeringar? Enligt tidningen Financial Times kommer nästan en tredjedel av insättningarna i de cypriotiska bankerna, 25 miljarder euro, från bolag ägda av ryssar med kontor i Cypern. Flödet av kapital mellan Ryssland och Cypern uppgår årligen till flera hundra miljarder euro, skriver tidningen. I praktiken kommer därmed bankernas kunder (och kanske ägare) att få stå för en stor den av finansieringen.
Däremot är det beklagligt att cyprioterna tvingas höja sin bolagsskatt. Vad ska det tjäna till? Nu är den så pass låg (10 %), så att den även efter en höjning kanske inte blir så hög, och snart kommer andra länder ner mot Cyperns nivå och då kan Cypern börja sänka igen. Den ska höjas till 12,5 procent, dvs samma procentsats som Irland har.
Irland hade större framgång i sina förhandlingar om krisstöd. Frankrike, Tyskland och Storbritannien gav med sig till slut och lät Irland behålla sin bolagsskattesats på 12,5 procent. Det ska såväl dessa stater som Irland och alla vi andra vara glada för.
Risken är att 12,5 procent etableras som en erkänd lägsta skattesats för bolagsbeskattning. Det vore katastrofalt och ett intellektuellt nederlag.
http://ec.europa.eu/taxation_customs/tedb/taxSearch.html
DN SvD
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar