måndag 24 maj 2010
SKATTMÄSTARE DAN STEN OLSSON
Dagens Industris rubriksättare vitsar (som vanligt) den 24 maj över att den lönsamma Stenakoncernen inte betalar någon skatt. Den har till och med negativ skatt med 400 miljoner under åren 2008 och 2009 på en vinst av 3,7 miljarder kronor. Själv har koncernchefen Dan Sten Olsson betalat 58,5 miljoner i skatt.
Det framställs som ett konststycke (trolleri) att skatten bara kan försvinna. Jag vill på intet sätt förringa den insats som företagets ekonomiavdelning och dess skattekonsulter gjort, men just i rederinäringen är möjligheterna till skatteplanering särskilt stora. Att få avdrag för avskrivning av hela produktionsapparaten (fartyget) på 3-4 år är få branscher förunnat, så det är väl nästan omöjligt att betala skatt om man kan plöja ner vinsterna i nya fartyg. Sådana är reglerna och det är meningen att det ska fungera så. Riskerna är förstås stora och risken för felinvesteringar större och mer ödesdigra än i ett verkstadsföretag, men går det åt pepparn blir det ju ingen skatt då heller.
Nu behöver ju de obefintliga skatterna inte vara definitiva. Det kan vara fråga om skatteuppskov. Någon gång ska skatten betalas - om inte framtida förluster är lika stora som återvinningarna av avskrivningarna. Och då blir det ingen skatt någonsin. Men det är väl helt i sin ordning: har företaget under sin hela livslängd inte gått med vinst, är det ju fullständigt orimligt att betala vinstskatt. Men det är något som normalt drabbar alla andra branscher än just rederinäringen, där avskrivningsreglerna slår extremt gynnsamt.
Nu finns det i rederibranschen även andra knep för att slippa skatt än överavskrivningar. Branschen är ju svår att komma åt genom sin extrema rörlighet. Ett fartyg hör ju "fysiskt" inte hemma någonstans. Det gör att normala regler för beskattning av "fasta driftställen" inte fungerar. Många länder har därför specialregler för beskattning av sjöfart. Det finns också komplicerade regler i överenskommelser mellan stater i skatteavtal om hur beskattningsrätten över sjöfartsnäringen ska fördelas. Och så finns det länder som inte beskattar sjöfart alls, men tar en lämplig avgift för att registrera fartyg.
Ju fler regler, desto större möjligheter att kryssa mellan reglerna och att spela ut dom mot varandra. Det är självklart att företaget ska hushålla med sina resurser och spara där det går att spara och inte dra på sig några kostnader som kan undvikas. Även - inom lagens ramar - skatter.
DI frågar företagets ekonomichef om inte företaget, som gör så stora vinster, även har ett ansvar för att betala skatt och därmed bidra till att upprätthålla samhällets service och infrastruktur. I den mån samhället tillhandahåller tjänster som är till direkt nytta för rederinäringen - hamnar mm - är det väl rimligt att rederierna betalar, annars skulle rederinäringen vara subventionerad och orsaka felallokering av knappa resurser. Men varför skulle samhället motverka en verksamhet, som tydligen har goda förutsättningar att bedrivas från vårt land och skapa arbetstillfällen och ekonomisk styrka, genom att ta ut en avgift (skatt) på effektivitet? Det egendomliga är att vi (och de flesta andra länder) gör det, och att det förefaller så naturligt att göra det att DI antyder att det är omoraliskt att inte betala skatt när man gjort vinster.
Genom att undvika att betala skatt (eller kanske bara lyckas skjuta upp betalningen) sägs Stena ha sparat 1,4 miljarder. Till den det inte har behövts för att konsolidera företaget har det kunnat delas ut och då beskattats - normalt med 30 procent. Så den uteblivna bolagsskatten har till stor del blivit extra skatt på aktieägarnas utdelning. Samhällets "kamerala" förlust av bolagsskatt kompenseras med högre skattebetalningar från utdelningarna. Det är precis bolagsskattens effekt - det är en förtida skatt på utdelning.
Och, som ekonomichefen säger i artikeln, "genom att kunna erbjuda arbetstillfällen till 19 000 anställda och göra mycket stora investeringar i olika verksamheter, tycker vi att vi bidrar till att skapa stor nytta för väldigt många".
Helt visst. Stena borde hyllas för sin prestation och inte misstänkliggöras för att betala för lite skatt.
Det framställs som ett konststycke (trolleri) att skatten bara kan försvinna. Jag vill på intet sätt förringa den insats som företagets ekonomiavdelning och dess skattekonsulter gjort, men just i rederinäringen är möjligheterna till skatteplanering särskilt stora. Att få avdrag för avskrivning av hela produktionsapparaten (fartyget) på 3-4 år är få branscher förunnat, så det är väl nästan omöjligt att betala skatt om man kan plöja ner vinsterna i nya fartyg. Sådana är reglerna och det är meningen att det ska fungera så. Riskerna är förstås stora och risken för felinvesteringar större och mer ödesdigra än i ett verkstadsföretag, men går det åt pepparn blir det ju ingen skatt då heller.
Nu behöver ju de obefintliga skatterna inte vara definitiva. Det kan vara fråga om skatteuppskov. Någon gång ska skatten betalas - om inte framtida förluster är lika stora som återvinningarna av avskrivningarna. Och då blir det ingen skatt någonsin. Men det är väl helt i sin ordning: har företaget under sin hela livslängd inte gått med vinst, är det ju fullständigt orimligt att betala vinstskatt. Men det är något som normalt drabbar alla andra branscher än just rederinäringen, där avskrivningsreglerna slår extremt gynnsamt.
Nu finns det i rederibranschen även andra knep för att slippa skatt än överavskrivningar. Branschen är ju svår att komma åt genom sin extrema rörlighet. Ett fartyg hör ju "fysiskt" inte hemma någonstans. Det gör att normala regler för beskattning av "fasta driftställen" inte fungerar. Många länder har därför specialregler för beskattning av sjöfart. Det finns också komplicerade regler i överenskommelser mellan stater i skatteavtal om hur beskattningsrätten över sjöfartsnäringen ska fördelas. Och så finns det länder som inte beskattar sjöfart alls, men tar en lämplig avgift för att registrera fartyg.
Ju fler regler, desto större möjligheter att kryssa mellan reglerna och att spela ut dom mot varandra. Det är självklart att företaget ska hushålla med sina resurser och spara där det går att spara och inte dra på sig några kostnader som kan undvikas. Även - inom lagens ramar - skatter.
DI frågar företagets ekonomichef om inte företaget, som gör så stora vinster, även har ett ansvar för att betala skatt och därmed bidra till att upprätthålla samhällets service och infrastruktur. I den mån samhället tillhandahåller tjänster som är till direkt nytta för rederinäringen - hamnar mm - är det väl rimligt att rederierna betalar, annars skulle rederinäringen vara subventionerad och orsaka felallokering av knappa resurser. Men varför skulle samhället motverka en verksamhet, som tydligen har goda förutsättningar att bedrivas från vårt land och skapa arbetstillfällen och ekonomisk styrka, genom att ta ut en avgift (skatt) på effektivitet? Det egendomliga är att vi (och de flesta andra länder) gör det, och att det förefaller så naturligt att göra det att DI antyder att det är omoraliskt att inte betala skatt när man gjort vinster.
Genom att undvika att betala skatt (eller kanske bara lyckas skjuta upp betalningen) sägs Stena ha sparat 1,4 miljarder. Till den det inte har behövts för att konsolidera företaget har det kunnat delas ut och då beskattats - normalt med 30 procent. Så den uteblivna bolagsskatten har till stor del blivit extra skatt på aktieägarnas utdelning. Samhällets "kamerala" förlust av bolagsskatt kompenseras med högre skattebetalningar från utdelningarna. Det är precis bolagsskattens effekt - det är en förtida skatt på utdelning.
Och, som ekonomichefen säger i artikeln, "genom att kunna erbjuda arbetstillfällen till 19 000 anställda och göra mycket stora investeringar i olika verksamheter, tycker vi att vi bidrar till att skapa stor nytta för väldigt många".
Helt visst. Stena borde hyllas för sin prestation och inte misstänkliggöras för att betala för lite skatt.
Etiketter:
Bolagsbeskattning,
företagsbeskattning,
företagsklimat,
Stena,
utdelningsskatt,
vinst,
vinstbeskattning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar