CECILIA GUNNE OCH FONDBESKATTNING

Cecilia Gunne kritiserar i Dagens Industri den 2 oktober Regeringen för den tilltänkta förändringen av den svenska beskattningen av värdepappersfonder. Skatt utgår med 1,5 procent av marknadsvärdet av fondens placeringar vid inkomstårets ingång. I övrigt utgår ingen skatt för fonden om vinsten delas ut. Eftersom en svensk fond enligt kommande EU-direktiv ska kunna flytta utomlands, kommer konkurrensen gentemot utländska fonder att skärpas. Redan nu är konkurrensen svår. Luxemburg har t.ex. en motsvarande skatt på 0,01 - 0,05 procent. Men konkurrensen skärps naturligtvis om svenska fonder kan flytta.

Vad Regeringen nu överväger är att flytta beskattningen från fonden till ägaren. Därmed kommer svenska ägare att beskattas för värdet i både svenska och utländska fonder. Man kan ha synpunkter på det, men det innebär att konkurrensnackdelen för de svenska fonderna försvinner. Däremot skärps beskattningen av ägarna, eftersom Sverige ska ta skatt även på värdet i de utländska fonderna.

Faktiskt innebär det att Sverige ska göra som Finland, som Cecilia också föreslår. Skatt ska tas ut vid utdelning från fonden och försäljning av fondandel. Skatten tas ut av andelsägarna. Sen tar Sverige ut ytterligare en skatt av andelsägarna, men det är inget som påverkar fonderna.

När konkurrensen blir alltför hård, går det inte att ha en skatt på en intermediär. Då väljer man bort den som placeringsobjekt. Värdpappersverksamhet, som ju kan bedrivas var som helst, är naturligvis extremt konkurrensutsatt.

Andra fall där konkurrensen blivit för hård för att företaget ska kunna betala skatt på vinsten är rederi- och flygverksamhet. Verksamheten kan lätt flytta till det land där skatten är lägst. Därför har många länder tonnagebeskattning i stället för vinstbeskattning av rederier eller överväger att införa sådan beskattning. Grekland har använt denna skatteform sedan 1957. Holland, Norge, Tyskland, Storbritannien och Finland har på senare tid infört tonnagebeskattning som ett alternativ till ordinarie företagsskatt. Dessutom tillåter EU statstöd till rederinäring med belopp motsvarande ev. bolagsskatt.

Samma konkurrenseffekt föreligger i princip för all näringsverksamhet, men eftersom det inte är lika lätt att flytta ett stålverk, en massafabrik eller ett verkstadsföretag, kan skatt tas ut på vinsten utan att företagen flyttar. Men produkterna blir naturligtvis dyrare än om de produceras i länder med lägre skatt, och attraktionen för det internationella kapitalet att göra investeringar i ett land med höga vinstskatter blir låg. Vem lider mest av det? Det land som har den höga skatten!

Så det är väl begripligt att Regeringen vill avskaffa skatten för svenska fonder och i stället ta ut den av fondandelsägarna. Sen är det en annan sak om fondandelsägarna - liksom löntagare och andra skattskyldiga - accepterar en hög skatt på sina inkomster. Men det är en politisk fråga - inte en ekonomisk som skatten på företagsvinster är. Skatten på företagsvinster är bara korkad.