RETROAKTIV SKATTELAGSTIFTNING OM HANDELSBOLAG

Helena Norén skriver i Dagens Industri den 3 oktober under rubriken Tveksam retroaktiv lagstiftning om lagrådsremissen om nya regler för beskattning av andelar i handelsbolag. Det är viktigt att hålla i minnet när man läser artikeln, att förslaget gäller beskattning av andelar som innehas av företag, närmare bestämt av företag för vilka andelen ska behandlas som näringsbetingad enligt den föreslagna 3 a § till inkomstskattelagens 25 a kap. , dvs. vissa juridiska personer. I lagrådsremissen påpekas särskilt att lagstiftningen så lite som möjligt ska beröra fysiska personer.

I den promemoria som föregått lagrådsremissen föreslogs att de regler som Helena Norén kritiserar skulle gälla även för fysiska personer, dvs. fysiska personers negativa justerade anskaffningsutgifter skulle - på samma sätt som nu föreslås för juridiska personer - tvångsavskattas. Det förslaget tar lagrådsremissen tydligt avstånd från. Det finns ju inte heller samma skäl till sådan beskattning av fysiska personer, eftersom dessa ju även i fortsättningen ska beskattas för kapitalvinst vid avyttring av andelar. Eftersom juridiska personer inte ska beskattas för sådana vinster, skulle det däremot bli orättvist om en juridisk person, som redan avvecklat ett andelsinnehav med negativ justerad anskaffningsutgift, beskattats för den, medan ett annat som väntar med avvecklingen tills de nya reglerna träder i kraft skulle undgå den beskattningen.

Den "orättvisan" motiverar egentligen inte tvångsavskattningen. Det kunde räcka med att den vid lagens ikraftträdande föreliggande negativa justerade anskaffningskostnaden togs till beskattning den dag i framtiden då andelen avyttras, även om övrig vinst på andelen då är skattefri enligt de nya reglerna. Som det nu är drabbas företaget av en omedelbar skattekostnad, som det kanske inte kan klara av därför att handelsbolaget gjort förluster (och därmed skapat den negativa justerade anskaffningsomkostnaden) men som det räknar med att kunna betala senare när handelsbolaget går med vinst. I lagrådsremissen föreslås t.o.m. regler som förhindrar företaget att justera det negativa beloppet genom att betala in (med beskattade) medel ett belopp motsvarande underskottet. Varför? Det kritiserar Helena Norén med rätta.

En annan sak som inte föreslås i lagrådsremissen är skyldighet för fysiska personer att i deklarationen varje år under innehavstiden ange justerad anskaffningskostnad för andelen och att denna skulle fastställas vid taxeringarna. I promemorian föreslogs t.o.m. att skattetillägg skulle kunna påföras om den skattskyldige redovisade en för hög positiv justerad anskaffningsutgift. Lagrådsremissens förslag innebär alltså att den justerade anskaffningsutgiften inte ska fastställas. Det saknas därför anledning att införa nya regler om skattetillägg. Om den skattskyldige i samband med avyttringen redovisar en felaktig justerad anskaffningsutgift, finns det förstås förutsättningar för skattetillägg.

Men Helena, lagstiftningen är inte tveksam. Den är tyvärr mycket målmedveten. Däremot är det en synnerligen tvivelaktig lagstiftning. Men det är kanske inte du som satt rubriken. (När artikeln flutit in i nätupplagan har den fått en ny rubrik: Skattelag trots förbud.)