BESKATTNING AV PRODUKTION ÄR DESTRUKTIV

Det pågår en diskussion om skattereglernas negativa påverkan på möjligheterna att utnyttja vindkraft som energikälla. De senaste årens expansion av vindkraftskooperativ riskerar att stoppas på grund av skattereglerna. I dagens SvD finns en artikel i frågan. Reglerna framställs där i komprimerad form och på ett sådant sätt, att de verkar tillyxade för att motverka just vindkraftsföretag. Så är det inte. Här ett försök till klarläggande.

Till en början bör det framhållas att all företagsverksamhet (även elproduktion med vindsnurror) beskattas och att all beskattning som träffar företagsvinst är destruktiv.

När företagsverksamhet bedrivs i aktiebolagsform eller som enskild firma (eller handelsbolag) finns inga begränsningar för beskattningen: hela vinsten beskattas. Med vissa undantag beräknas den skattepliktiga vinsten enligt företagets bokslut och i enlighet med företagsekonomiska principer.

Aktiebolagens ägare beskattas dessutom för den vinst som - efter bolagsskatt - delas ut. Det är detta som brukar kallas dubbelbeskattning.

Ekonomiska föreningar har av tradition givits en något mer favoriserad behandling. Vinsten beräknas i och för sig på samma sätt som för aktiebolag, men utdelning som föreningen lämnar i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till föreningsmedlemmens köp från eller försäljningar till föreningen är avdragsgill (39 kap. 22 § inkomstskattelagen, IL). Mottagen utdelning är i sådana fall skattefri för medlemmen till den del den innebär att hans levnadskostnader minskar (42 kap. 14 § IL). Ett typisk fall är återbäring från Konsum/COOP. (En utdelning från en lantbruksförening till en bonde är däremot normalt skattepliktig, eftersom återbäringen är en inkomst i hans lantbruksföretag.) Detta innebär att en ekonomisk förening kan eliminera hela sin vinst genom utdelning (återbäring) till medlemmarna och att dessa kan ta emot utdelningen utan beskattning.

Sistnämnda möjlighet har inskränkts fr.o.m. 1998 (prop. 1996/97:163). Då infördes den regel som numera finns i 39 kap. 22 § andra stycket IL, enligt vilken utdelning får "dras av med högst ett belopp som motsvarar 80 procent av statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret multiplicerat med summan av medlemmarnas omsättning med föreningen". Därmed kan inte alltid hela vinsten elimineras genom utdelning.

Det finns ett annat sätt genom vilket vinsten kan elimineras i ett företag - försäljning kan ske till underpris till delägare. Det är naturligtvis inte avsett. Lagen förutsätter att normala marknadspriser tillämpas i företagens affärer. Därför ska i princip (det finns undantatg) s.k. uttagsbeskattning ske, om företaget överlåter en tillgång mot ersättning som understiger marknadsvärdet, varvid vinsten räknas upp med differensen (23 kap. 7 § IL). Om uttaget avser en tjänsteprestation ska uttagsbeskattning ske bara om "värdet av tjänsten är mer än ringa" (23 kap. 4 §). Ordet "ringa" i SvDs artikel, längst ner på sidan, syftar troligen på denna bestämmelse, men man förstår av journalistens sätt att skriva, att hon inte förstått vad hon skriver om.

Det som nu vållar så mycket upprördhet bland vindsnurreentusiaster är Skatteverkets ställningstagande i frågan. Det har påståtts att Skatteverket infört nya regler eller ändrat sin praxis mm. Så är det inte. Skatteverket har endast gjort en analys av gällande regler. Analys är kanske ett väl anspråksfullt ord; det är bara att läsa innantill i lagen eller tillämpa principer som har gällt sedan urminnes tider. Vad som hände 1998 var bara att det inte blev möjligt att helt eliminera beskattningsunderlaget i en ekonomisk förening. Avdraget för utdelning kan numera inte bli så stort att det alltid kan eliminera hela resultatet i en förening med gott ekonomiskt resultat. Och observera att föreningsmedlemmen inte behöver betala skatt på utdelningen om den inte ingår i någon skattepliktig verksamhet. Om medlemmen är en privatperson som är medlem för att få billig elkraft till sitt hushåll, är utdelningen skattefri. (I aktiebolagsfallet får varken aktiebolaget avdrag eller aktieägaren skattefrihet för utdelningen.)

Riktigt fiffigt vore det om föreningen kunde producera mer kraft än medlemmarna förbrukar och sälja överskottskraften på marknaden. Då skulle det kanske bli vinst för föreningen även om den sålde el gratis eller starkt rabatterat till medlemmarna. Kunde då föreningen dra av utdelningen och medlemmarna få full skattefrihet för utdelningen, skulle föreningens kommersiella verksamhet helt undgå beskattning. Nu går det inte att göra så - i vart fall är det inte meningen.

Det ska tilläggas att det - liksom i SvD-artikeln - ofta görs jämförelser med reglerna för bostadsrättsföreningar. Sådana beskattas inte för sina inkomster. Inte heller beskattas medlemmarna för värdet av bostaden. Men det beror på att lagstiftaren har specialreglerat bostadsrättsföretagens och medlemmarnas beskattning. Det har en bostadspolitisk motivering. Det är dessutom fråga om en massföreteelse, vilket av praktiska skäl kräver specialreglering. Men framför allt är det fråga om en verksamhet som typiskt sett inte är kommersiell. Specialreglerna gäller endast om bostadsrättsföreningens verksamhet "till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen". I annat fall gäller samma regler som för kommersiellt verksamma företag.

Jag kan förstå vindkraftsentusiasternas irritation, men det gör jag framför allt för att jag anser att bolagsbeskattningen är en intellektuellt, juridiskt, ekonomiskt och praktiskt missfoster. Den borde avskaffas.