SMICKRANDE LÄSNING OM SKATTEPARADIS

Det tycks finnas en föreställning om en minsta lämpliga skattesats för bolagsvinster. Om ett land har en lägre skattesats är det ett skatteparadis. SvD tycks i en artikel den 12 december anse att det inte är någon smickrande läsning för Europa när hjälporganisationen Oxfam listar världens mest förmånliga skatteparadis.

Skatteparadis hjälper stora företag att suga ut stater på miljarder dollar varje år. De bär upp ett oerhört ojämlikt ekonomiskt system som lämnar miljontals människor utan möjligheter till ett bättre liv.

Bland kriterierna finns nollprocentig bolagsskatt, bristande internationellt samarbete mot skatteflykt och "orättvisa och improduktiva skatteincitament".

Vid vilken skattesats går gränsen för ett skatteparadis? Om bolagsskatter inte togs ut någonstans, är det då skatteparadis överallt? Kanske är det så att vissa stater har insett att bolagsskatter bara är skadliga och försvårar och fördyrar företagsetablering i landet. Vad är viktigast för mänskligheten - företagsvinster eller företagsskatter?
På sin hemsida skriver Oxfam:

Stater runt om i världen sänker sina bolagsskatter i tävlan om investeringar. Den genomsnittliga skattesatsen inom G20-länderna var 40 procent för 25 år sedan - idag är den lägre än 30 procent [2]. Bruket av improduktiva och slösaktiga skatteincitament är också en växande företeelse – särskilt bland fattigare länder. Till exempel kostar Kenyas skatteincitament 1.1 miljarder dollar om året i snitt – nästan dubbelt så mycket som landets sjukvårdsbudget.

Är 30 procent bättre än 20 procent? Tror Oxfam att ländernas bolagsskatteintäkter skulle vara 33 procent högre om den genomsnittliga skattesatsen skulle höjas från 30 till 40 procent? I slutet av 1980-talet hade Sverige en bolagsskatt på över 70 procent inklusive vinstdelningsskatt. Var det ett ideal? Bolagsskatteinkomsterna var inte över tre gånger så höga som idag. I själva verket var deras andel av de totala skatterna  - liksom idag - drygt 5 procent och i förhållande till BNP - liksom idag - 2-3 procent. Kanske Kenyas skatteincitament lockar till sig utländska investerare och stimulerar det inhemska näringslivet så att sysselsättning och välstånd stimuleras. Det är nog meningen. Oxfam får det att låta som att det är ett självändamål att Kenya avstår från skatteinkomster.

Alla företagsskatter - både vinstskatter och omkostnadsskatter (t.ex. energiskatter) - finansieras genom övervältring på kunderna genom prissättning och på de anställda genom lönesättning. Vad gäller omkostnadsskatter kan de undvikas genom effektivare hushållning med beskattade resurser eller användning av alternativa resurser (vilket ofta är meningen med skatten). Kan skatterna inte övervältras går företaget förr eller senare omkull. Kapitalägarna kan klara sig från beskattningseffekten genom att avstå från investeringar om de inte av affärsmässiga skäl är tvungna att vara verksamma i ett visst land eller flytta till ett land med lägre skatt. Det är egendomligt att Oxfam kan tro att bolagen bekostar sina skatter.
Estland är inte nämnt i SvD artikel. Estland har visserligen en skatt på bolagens vinster, men den tas ut först när och in den utsträckning den delas ut. Däremot är mottagen aktieutdelning skattefri. I realiteten är detta samma sak som att ha skattefrihet för bolagsvinst och beskattning av aktieutdelningar. I en värld med bolagsbeskattning är det en genial lösning.
Eftersom inga länder har exakt samma skatteregler och bolagsregler, finns det oändligt många kombinationer för att minimera ett internationellt företags beskattning. Det går inte att hävda att man måste betala så mycket skatt som möjligt, och det går inte att hävda att befintliga regler inte ska följas, bara för att de leder till lägre skatt än om all verksamhet bedrivits inom ett land.
Det enda man kan ge Oxfam rätt i är kritiken mot att länder inte följer sina egna lagar utan ger skattelindringar till vissa företag och dessutom håller detta hemligt.
Bolagsskatten är till sin natur ytterst komplicerad. Den utgör därför en rättssäkerhetsrisk. Risken att lika fall bedöms olika är stor. I storföretagen utgår skatt med höga belopp i absoluta tal. Därför kan den bära höga kostnader. En konsult kan spara miljonbelopp åt ett företag. Därför är bolagsskatten viktig för skattekonsulter och skatteakademiker - inga andra. För lagstiftare, domstolar, skattemyndigheter är den bara en belastning. Den skumraskverksamhet som tycks florera inom den internationella skattehanteringen skulle gå upp i rök om alla länder avskaffade bolagsbeskattningen. Ingen skulle sakna den.
Det finns inga andra än individer (fysiska personer) som kan betala skatt.
Avskaffa bolagsbeskattningen

Dagens Industri hänger på med rubriken Här är EU:s värsta (kurs. här) skatteparadis. Kan ett paradis var värst i negativ mening?