Näringsverksamhet till stöd för vissa ideella föreningar är skattefria, men om verksamheten bedrivs i större skala än som loppmarknad eller basar och liknande och med avlönade anställda kan skattefriheten förloras.
I rättsfallet skedde försäljningen i en förhyrd lokal i samhällets utkant varje tisdag kl. 17–19. Verksamheten sköttes av ideellt arbetande medlemmar samt genom deltidsarbete av en anställd kanslist. Intäkterna av försäljningen uppgavs till 600 000 kr per år.
Den försäljningsverksamhet som idrottsföreningen stod för
är således av begränsad omfattning, men den sker regelmässigt och i permanent förhyrda lokaler. Som framgår av de uppgifter föreningen lämnat är numera försäljning av skänkta varor en vanlig finansieringskälla för idrottsföreningar och andra ideella föreningar. Verksamheten torde av vissa föreningar bedrivas i betydligt större skala, i butikslokaler och med butikstider liknande de som är vanliga i kommersiell handel, helt eller delvis med anställd personal och, i vissa fall, med specialiserat sortiment.
HFD anförde vidare bl.a.
Det bör vara möjligt att göra skillnad mellan försäljning i butiker som är öppna dagligen och i vilka även anställd personal är verksam, å ena sidan, och försäljning i en lokal som håller öppet endast vid något enstaka tillfälle per vecka och som i allt väsentligt sköts av ideella krafter, å den andra. Det senare slaget av verksamhet kan närmast jämställas med regelbundet anordnade basarer eller loppmarknader och kan, med [EUs]mervärdesskattedirektivets terminologi, betraktas som återkommande penninginsamlingsevenemang. Det förhållandet att den lokal som används för ändamålet är en och densamma och möjliggör förvaring av skänkta föremål mellan försäljningstillfällena medför inte någon annan bedömning.
Skälet till att skattefriheten förloras är verksamheten bedrivs i konkurrens med annan verksamhet.
Man kan tycka att i ett avgörande hänseende skiljer sig föreningens försäljning från normal butiksverksamhet i det avseendet att överskottet tillfaller en kvalificerad ideell verksamhet. Man skulle ju kunna hävda att överlämnandet av vinsten till föreningen är en kostnad för verksamheten eller att verksamheten endast materialiserar värdet av till föreningen skänkta varor.
Såvitt gäller inkomstbeskattningen anses second hand-företagen ha förvärvat sina varor till nettovärdet vid gåvotillfället. Den bokföringsmässiga vinsten kan därför vara tämligen beskedlig. Vid momsbeskattningen ska moms läggas på med 25 procent (eller 20 procent av vad kunden betalar är moms) som ska betalas in till Skatteverket. Något avdrag för ingående moms, dvs 20 procent av vad butiken betalat, blir det emellertid inte - butiken har ju inte betalat något. Om butikens bidrag till föreningen kunde betraktas som en kostnad för försäljningsverksamheten - butiken får ju inte behålla någon del av vinsten - skulle 20 procent av bidraget kunnat likställas med moms och problemet försvinna.
Alternativt kunde den förening som uppfyller kravet att överskottet går till det kvalificerande föreningsändamålet slippa momsplikten. Resultatet blir det samma.
Men det är väl för enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar