måndag 11 februari 2013

3:12-REGLERNA BLEV FÖR BRA

De ökända 3:12-reglerna, som infördes vid den stora skattereformen 1990 och som avser att förhindra att arbetsinkomster omvandlas till kapitalinkomster, har alltid varit ett hatobjekt bland företagare. Och detta trots att reglerna ändrades 2006 och numera ger en avsevärd skattelindring för företagarinkomster i förhållande till tidigare och i förhållande till beskattning av andra arbetsinkomster. Och det var också den uttalade meningen.

Politikernas och skatteteknikernas övertro på styrning av ekonomin fick dem att införa regler som skulle stimulera löneintensiva företag. Med skatteförmåner skulle sysselsättningen stimuleras.

Dessa skatteförmåner blev så bra och populära att de som reagerade exakt så som reglerna motiverade nu kritiseras för skatteplanering.

– Jag tycker det är stötande när man ser personer som har höga inkomster, som är lätt att uppfatta att de kommer från tjänst, skatteplanerar på ett sådant sätt att de undviker skattebetalningar, säger Finansminister Anders Borg till Ekot.

 
Att företagarna har reagerat precis så som man kunde förvänta sig har belysts i en utmärkt studie för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) av Annette Alstadsæter och Martin Jacob.
 
Kryphål skriver SvD den 12 februari. Nej, en vidöppen dörr med en inkastare som lockar med nedsatt entréavgift för den som tar med sig gäster. Det bör dock framhållas att de förmånliga beskattningsreglerna på ägarnivå motvägs av en extra skatt på bolagsnivå. Bolaget måste nämligen först betala bolagsskatt för de vinster som delas ut.

Huvudet på spiken slår PJ Anders Linder i sin mördande ironiska men helt korrekta beskrivning av irrvandringen mot dagens 3:12-regler i SvD den 13 februari. Full fart i evighetsmaskinen.

Samma spår är Tobias Wikström inne på i Dagens Industri den 13 februari. Utan statlig inkomstskatt på arbetsinkomster behövs inga 3:12-regler. Utdelning skulle beskattas med 30 procent  kapitalskatt och lön med ca 30 procent kommunalskatt. Men tas också bolagsskatten bort kan även skatteplikt och avdragsrätt för räntor avskaffas. Därmed uppkommer en budgetförstärkning på 15 miljarder kr från bortfallet av hushållens ränteunderskott på 50 miljarder. Då, Tobias, skulle skattekonsulternas marknad verkligen minska kraftigt. Och vad skulle skatteakademikerna syssla med?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar