NU ÄR DET APOTEKEN

SvD fortsätter med sin kampanjjournalistik. Nu är det apoteken som "trollar bort vinst". Inte nog med att de trollar bort skatten, de begär "större statliga subventioner för att klara sin lönsamhet", skriver tidningen den 9 november.

Trolleriet består i att de svenska företagen finansieras med lån från utländska moderbolag. Det framkallar räntekostnader på hundra miljoner kronor för det svenska företaget och en (möjligen skattefri) ränteintäkt för det utländska moderbolaget, som, om det är ägt av riskkapitalbolag/fonder, ytterst är finansierat med investorers egetkapital. Så lånefinansieringen är säkerligen affärsmässigt onödig. Konstruktionen med ett lån till det svenska bolaget har i stället den dubbla funktionen att dels dra ner den svenska bolagsskatten, dels - och kanske framför allt - att ge sken av att de svenska företaget är så finansiellt svagt och ger så lågt överskott att det behöver subventioner. Om räntesatsen sätts till 15 procent, som anges i tidningsartikeln, blir skattereduktionen för bolaget avsevärd. Liksom i fallet med Arlandabanan borde procentsatsen ifrågasättas av Skatteverket. Det förefaller orimligt med en ränta på den nivån mellan parter där kreditgivaren har full insyn i kredittagarens verksamhet och dessutom är den som bestämmer att soliditeten ska vara så låg (thin capitalisation) att räntekostnaden äter upp hela vinsten.

Förlusten av bolagsskatt är statsfinansiellt fullständigt försumbar; 26,3 procent på några hundra miljoner kronor utgör en tiondels promille av statens och kommunernas totala skatte- och avgiftsinkomster. Betydelselösheten förstärks av att statens totala bolagsskatteintäkter varierar med tiotals miljarder kronor från år till år på grund av naturliga resultatvariationer i företagen och är helt oförutsebara. Men visst, hundra miljoner kronor är också pengar.

"Det är djupt stötande att bolag skickar intäkterna till skatteparadis eller helt undkommer beskattning", säger Anders Borg till SvD. Han borde veta bättre.

Men "vinstbortfallet" genom räntebetalningarna, dvs. det som framkallar kravet på subventioner, är fyra gånger så stort. Om subventioneringen skriver Jakob Heidbrink med illa dold men berättigad vrede på Juridikbloggen.

Ta bort bolagsskatten så kommer räntekonstruktionerna att försvinna. Riskkapitalet kommer att investeras direkt i det land där den högsta avkastningen uppnås. Den verkliga vinsten blir synlig och grunden för subventionskraven avslöjas.

DN