tisdag 4 oktober 2011

MERA OM TOBINSKATT

GÖRAN FÄRM (S) och OLLE LUDVIGSSON (S), europaparlamentariker, framhärdar i sin entusiasm för en skatt på finansiella transaktioner; i DN den 29 september förstärkta av Marie Granlund (S), vice ordförande i EU-nämnden.

Det är bra att beskattningsrätten är och ska vara nationell, samt regional och lokal i våra kommuner och landsting.
OM det nu blir så med tobinskatten.

Varje land ska ta ut en nationell skatt. För att stärka konkurrensen och förenkla utbytet på den inre marknaden etableras miniminivåer och samordnade regler för hur dessa nationella skatter ska tas ut.
Därifrån är steget inte långt till att det de facto blir en överstatlig skatt.

Transaktionsskatten ska inte användas för att utöka EU-budgeten. Inriktningen är att en mindre del av varje medlemsstats intäkt från skatten öronmärks till EU-budgeten – samtidigt som den nationella EU-avgiften minskas i motsvarande grad. Det handlar alltså inte om att expandera EU-budgeten eller höja skattetrycket,
säger de.Nej, men det innebär ett steg till att ge EU-avgiften ett annat namn.

Det är rimligt att låta finanssektorn bidra mer till de offentliga finanserna, tycker GF/OL. Eftersom den i stora delar är momsbefriad är den underbeskattad i förhållande till andra sektorer i samhället,
påstår de.

Finanssektorn bidrar inte - lika lite som andra branscher - det är finanssektorns kunder som bidrar. Momsens konstruktion är sådan att den övervältras på kunderna. Den bokförs inte heller som intäkt eller kostnad. Hur kan man säga att finanssektorn är underbeskattad? Finanssektorn betalar moms på sina tjänster, dvs. prestationer som den utför och tar betalt för. Räntenettot och transaktioner som bygger på värdeförändringar på värdepapper utgör inte något tillskott till välfärden, och är därför utanför momssystemet. Varje ränteinkomst motsvaras av en räntekostnad.

Räntekostnader hos banksektorns kunder är inte momsbelagda; de får därför inte heller något momsavdrag. OM räntor skulle momsbeläggas, skulle bankernas kunder få avdrag för ingående moms med samma belopp, varför momsbeläggning av finansföretag inte skulle leda till högre skattbeläggning. Däremot skulle moms på räntor till privatpersoner leda till högre finansieringskostnader för dessa.

INGA företag bidrar med moms. Det är det sista ledets kunder, dvs. privatpersoner som bidrar med momsen. Liksom privatpersoner är också banker och försäkringsföretag utanför momssystemet och belastas därför med moms på sina inköp till kreditförmedling och liknande som en omkostnad. Så i själva verket är finanssektorn i förhållande till andra näringssektorer ÖVERBESKATTAD genom momsen. Till skillnad från privatpersoner kan de dock övervältra momskostnaden på sina kunder och anställda, varför merbeskattningen torde vara uthärdlig.

Det är således både formellt (juridiskt) och reellt (ekonomiskt) direkt fel att påstå att finanssektorn genom momssystemet skulle vara underbeskattad. Det är faktiskt tvärt om.

Det går inte att motivera en skatt på finansiella transaktioner med att sektorn skulle vara underbeskattad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar