Det är inte svårt att hävda att framväxten av detta globala och gigantiska nätverk av skatteparadis och hemlighetsfulla jurisdiktioner har stora negativa effekter på samhällsekonomin. Det snedvrider konkurrensen mellan företag och ägare, göder och föder korruption, minskar transparensen och därmed möjligheten att utkräva ansvar.
Det är nog snarare konkurrensen mellan företag som snedvrids än konkurrensen mellan företag och ägare. Men det som föranleder dessa olägenheter är väl inte skatteparadisen utan bolagsskatten?
Sen skriver han:
Sist men inte minst urholkar det skattebasen i många länder och därmed möjligheten att upprätthålla den infrastruktur, legalt och fysiskt, som alla företag är beroende av för att de ska kunna generera några vinster.
Men bolagsskattebasen är statsfinansiellt faktiskt inte mycket att bry sig om. Dels utgör bolagsskatteinkomsterna i industriländerna mindre än 10 procent av de totala skatteinkomsterna (i Sverige 6-7 procent), dels skulle utan bolagsskatt motsvarande belopp tas in genom skatter på ökade löner och utdelningar. Ingen tror väl att bolag inte tar betalt för sina skattekostnader på ett eller annat sätt.
Och varför i hela friden skulle Cayman Islands och Guernsey ta ut en skatt som de inte behöver; och varför skulle de ta ut den på något som motverkar att attrahera kapital?
Däremot kan man förstå att omvärlden gärna vill veta vart kriminellt flyktkapital tar vägen. På senare år har Sverige och många OECD-länder lyckats förhandla sig till avtal med de allra flesta skatteparadisen om utlämnande av uppgifter om inkomster och kapital.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar