Dagens Industri publicerar den 14 oktober KPMG-s lista över bolagsskattesatserna inom EU. Endast smärre justeringar (i regel nedåt) har skett i förhållande till listan nere till höger på denna blogg. Min lista har nu justerats.
Helena Robertsson på KPMG, som gjort sammanställningen, säger att minskningen uppgår till 7 procentenheter (någon sorts genomsnitt, får man anta) på tio år. "Det handlar om enorma belopp som staterna går miste om", säger hon. Men där misstar hon sig säkerligen. Bolagsskatt är bara ett extremt krångligt sätt att ta in skatt som annars kommer in på betydligt enklare sätt. Bolagsskatterna minskar förstås i relation till bolagsvinsterna om skattesatserna sänks, men de lägre skattesatserna sänker avkastningskraven, attraherar utländskt kapital (eller motverkar utflyttning av investeringar) och underlättar kapitaluppbyggnad. Den ökade kapitalbasen ger ökade löner som ger ökade skatter på löneinkomster och lönekostnader och ökade skatteinkomster på konsumtion. De ökade vinsterna ger ökade utdelningar och ökade skatter på utdelningar och kapitalvinster. Och ÖKADE bolagsskatteinkomster.
Detta finns utrett här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sydsvenskans ledarkommentar den 3 oktober innehåller slutklämmen;
SvaraRadera"Dags att ta ett helhetsgrepp.
I finansplanen utlovar regeringen en bred utredning om hur företagsbeskattningen kan reformeras på ett sätt som gynnar investeringar och sysselsättning.
Det kan vara budgetpropositionens viktigaste rader."
http://www.sydsvenskan.se/opinion/huvudledare/article1264847/Nu-behovs-en-foretagslinje.html