GLOBALISERINGSRÅDETS Slutrapport, Ds 2009:21

BORTOM KRISEN
Om ett framgångsrikt Sverige
i den nya globala ekonomin


Redan i förordet understryker Globaliseringsådet angelägenheten av åtgärder som stärker Sveriges konkurrenskraft och förmåga att attrahera investeringar och kompetenta människor.
En kostnadspost som stjäl 26,3 procent av avkastningen av investeringar i Sverige är bolagsskatten. Ett borttagande av bolagsskatten ökar således avkastningen av investeringar i Sverige med 35 procent. Hur kan Rådet underlåta att observera en så enkel åtgärd som att avskaffa eller drastiskt sänka bolagsskatten för att göra Sverige framgångsrikt i den nya globala ekonomin?

Varför finns det en bolagsskatt? En skatt på bolagets vinster? Varför bestraffas det beteende som Rådet och alla andra önskar premiera?

Vilka skäl finns det för skäl för beskattning av bolagsvinster?

Inga på goda, rationella överväganden baserade skäl. Så gott som alla länder beskattar visserligen vinster. Men det är inget skäl, det är möjligen en förklaring. En annan förklaring kan vara att folk uppfattar bolagsvinster som inkomster jämförbara med hushållens inkomster. Beskattas hushållens inkomster av arbete (lön, pension mm) och kapital (räntor och aktieutdelningar) är det väl inte mer än rättvist att bolagen betalar skatt på sina inkomster.

Fel! Hushållens och bolagens inkomster är inte jämförbara. Hushållsinkomsterna är till för försörjning och upprätthållande av livhanken. För att även de (barn, sjuka, gamla mm) som inte haft något arbete (eller kapital) ska kunna leva, måste vi dela med oss till dem av våra inkomster - i reala termer låta dem få en del av det som vi arbetsföra (och sparare) slitit ihop. Det gör vi med beskattning, med inkomstskatt, sociala avgifter och moms. I en penningekonomi gör vi det genom att på olika sätt dirigera våra inkomster till dessa behövande. I en primitiv ekonomi kan det göras genom utdelning av framställda produkter. Dessutom tas skatter ut på förbrukning av resurser och vissa varor som energi, drivmedel, alkohol, tobak mm.


Företagens inkomster (vinsten, dvs värdet av det som producerats under en period minskat med ersättning till produktionsfaktorägare, dvs. löntagare och kapitalister) har ingen annan funktion än att förbättra möjligheterna att producera ännu mer till (förhoppningsvis) ännu lägre kostnader per enhet. Vinsten är ett mått på det som skapats i bolaget och behållits där. Ett företag kan inte konsumera för egen del. Skulle det (eller snarast dess anställda) lättsinnigt förslösa företagets tillgångar skulle aktieägarna snart protestera.

Man kan också tänka sig att företagen bör betala skatt för den samhälleliga infrastruktur, rättssystem, försvar, allmänna kommunikationer m.m. som de drar nytta av. Men varför egentligen? Samhället har all anledning i världen att se till att just sådana funktioner finns på plats. Och varför skulle skatten baseras på vinsten? Bolag som gör förluster, dvs. förbrukar och förstör vad som redan finns, betalar inte någon skatt. Ska man bestraffa ett önskat beteende, och premiera skadegörelse? Möjligen bör ett företag självt betala för sådana samhällsfunktioner som tillskapats enkom för företaget. Men i praktiken ställer stat och kommun ofta upp med infrastrukturinsatser för att stödja näringslivet. (Av EU-skäl får de dock numera inte vara allför tydligt riktade till vissa företag. Då blir det EU-rättsstridig subventionering.) Om allmänna opinionen och politikerna vill rädda företagen i en bygd eller en näring med sysselsättningsproblem med infrastruktursatsningar, varför ska samhället ta tillbaka det stödet om det går bra? Om det inte går bra och företagen går under, betalar de ingenting för stödet. Då är det bättre att samhället tar ut ersättning i form av avgifter eller skatt på förbrukning av de offentliga resurserna.

En annan förklaring till att bolag beskattas är att de inte har någon politisk rösträtt och att talesmännen för bolagen vet att bolagsskatten ändå övervältras och bärs av kunder och anställda genom pris- och lönesättning. I den löpande verkligheten finns det därför ingen stark drivkraft för att avskaffa bolagsskatten.

Det finns helt enkelt inga goda argument för att beskatta företagsvinster. Men det är ett gigantiskt politiskt och pedagogiskt problem att övertyga allmänhet och politiker därom.

Däremot finns det en lång rad tunga argument för att företagsbeskattningen är både onödig, resurskrävande och direkt skadlig.

Ett problem är lagstiftningens komplexitet och de rättsäkerhetsproblem detta skapar. Här pågår
en kontinuerlig uppgradering av lagstiftning för att undvika skatteflykt och en jakt på luckor i skattesystemet. Ett förslag som diskuterades vid ett seminarium på Stockholms Universitet i dag var att inrätta en Skattelagskommmission (även benämnd "tätningskommission") för att snabbt utreda och genomföra anpassningar av skattelagstiftningen till uppkommande behov. Detta seminarium skall jag kommentera i kommande blogpost.