SIGNHILD ARNEGÅRD HANSEN föreslår

Signhild Arnegård Hansen, ordförande i Svenskt Näringsliv, kommer i ett debattlinägg i Dagens Industri med många goda synpunkter på hur Sverige kan ta sig ur den ekonomiska krisen.

”Fokus bör ligga på att förbättra möjligheterna att starta, driva och äga företag – då kan också grunden för Sveriges konkurrenskraft förbättras.... Lönsamheten i investeringar måste förbättras. ...Det är kort sagt för dyrt att investera i Sverige jämfört med andra EU-länder.”

Detta vill hon åstadkomma genom fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt kapitalinkomstskatt. Vackert så.

Men hon glömmer BOLAGSSKATTEN. Bolagsskatten påverkar direkt såväl möjligheterna att starta, driva och äga företag som lönsamheten i investeringar. Hur kan näringslingslivets främsta talesperson underlåta att kräva att den skatt som direkt riktar sig mot näringslivets hjärtpunkt - strävan att skapa nytt, dvs göra vinst - och hindrar tillväxten i hennes uppdragsgivares företag avskaffas eller åtminstone reduceras kraftigt. Sveriges bolagsbeskattning är numera långt ifrån "konkurrenskraftig".

I EU har följande stater lägre skattesats än Sverige:

Land Skattesats (%) Reformår
Bulgarien 15 till 10 2006, 2007
Cypern 25 till 10 2003, 2005, 2006
Danmark 30 till 25 2005, 2007
Estland 26 till 23*) 2005, 2006
Finland 29 till 26 2005
Grekland 35 till 2005, 2006, 2007
Irland 40 till 12,5 (åtta steg) 2003 (senaste)
Lettland 22 till 15 2003, 2004
Litauen 29 till 15 2000, 2002
Nederländerna 34,5 till 25,5 2005, 2006, 2007
Polen 28 till 19 2003, 2004
Portugal 30 till 25 2004
Rumänien 38/25 till 16 2000, 2005
Slovakien 25 till 19 2004
Slovenien 25 till 22 2007, 2008
Tjeckien 31 till 21 2004, 2005, 2006,2008
Ungern 18 till 16 2004
Österrike 34 till 25 2005

*) På utdelad vinst

Övriga EU-länder har:

Belgien 39 till 33 2003
Frankrike 35,4 till 34,4 2005, 2006
Italien 36 till 27,5 2003, 2004, 2008
Luxemburg 29,63 till 25,5 2009, 2010 (planerat)
Malta 35 Uppgift saknas
Spanien 35 till 30 (25 för
vinster upp till
120 202 euro) 2007, 2008
Storbritannien 30 till 28, 19 till 21
för vinster upp till
300 000 pund 2007, 2008
Tyskland 38,7 till 29,8 2008




Varför skall ett företag beskattas för sin inkomst? Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, men det är en inkomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Den är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?

Bortsett från dessa fullkomligt bisarra omständigheter är företagsbeskattningen förenad med en rad skadliga effekter.

- Det är en dyr skatt. Bolagsskatten ger budgettekniskt ca 100 miljarder kr men kostar i tillämpning kanske 15 miljarder hos lagstiftare, skattemyndigheter, företag, domstolar. Den är en guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för akademiker.
- Den ger samhällsekonomiska kostnader genom effektivitetsförluster, därför att den styr investeringsbesluten på ett irrationellt sätt.
- Det är en liten skatt. Den motsvarar drygt 5 % av samtliga skatter och avgifter.
- Den är så svår att tillämpa att den är en rättssäkerhetsrisk. Bara lagtextmassan för företagsbeskattningen är 4 gånger så omfattande som för inkomst av tjänst och oändligt mycket mer komplicerad.
- Den är helt onödig. Det som bolagen inte betalar i skatt kommer att stärka företagens kapitalbas och/eller öka löneutbetalningar och utdelningar som beskattas. Bolagsskatten är endast en förtida beskattning som ytterst bärs – liksom alla skatter – av hushållen. Ett bortfall av de ca 100 miljarder som skatten ger idag skulle således vara endast tillfälligt.
- Den skapar kriminalitet genom att den gör kringgåenden lönsamma. Gränsen mellan kriminalitet och skicklig skatteplanering kan vara hårfin.
- Den skapar det förkättrade dubbelbeskattningsproblemet. Ta bort bolagsskatten och dubbelbeskattningen försvinner. Det måste vara politiskt mer framkomligt att skapa stabilare företag och beskatta arbetsfria inkomster än tvärtom.
- Det är en omoralisk skatt. Allmänheten inbillas att någon annan (företagen) betalar deras skatt.

Bolagsskatten är dessutom omodern. I ekonomier utan penninghushållning och med låg kunskapsnivå kan företagsbeskattningen vara den enda möjligheten att ta ut skatt. I välutvecklade ekonomier finns betydligt effektivare metoder att direkt från de fysiska personerna – de som ändå ytterst är de som betalar – ta ut skatterna. I Sverige tar vi ut skatt på löneinkomster (410 mdr kr), på lönekostnader (405 mdr kr), på konsumtion (435 mdr kr) och på kapital (180 mdr kr) med automatik direkt vid källan.

Först när vinsterna tas ut bör beskattning ske. Så är det i t.ex. Estland. Vilken stimulans för företagandet! Och vilken förenkling!

Tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman skrev jag 2007 boken Slopad bolagsskatt – analys och konsekvenser (Norstedts Juridik). Analyserna av de ekonomiska effekterna pekade – föga förvånande – på stora svenska vinster för investeringar och statsfinanser om bolagsskatten reducerades kraftigt eller avskaffades. Problem av teknisk natur är hanterliga. De är löjligt små i förhållande till de problem som bolagsskatten vållar. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande. Det är dock viktigt att inte komma på efterkälken. Då går investeringstillfällena till andra länder med lägre bolagsskatt.

Bolagsskatten är ett onödigt ont.