BESKATTNING AV EGTS

Finansdepartementets PM “Beskattning av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete“, utsänd 2008-12-03.

I promemorian lämnas förslag till hur den nya associationsformen Europeiska Grupperingar för Territoriellt Samarbete, EGTS, ska beskattas i Sverige. En sådan gruppering ska bestå av medlemmar som finns på minst två medlemsstaters territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligträttsliga organ kan vara medlemmar.

Syftet med en verksamhet i en EGTS är inte att skapa vinst för grupperingen, utan att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom EU genom att underlätta ett effektivt samarbete över nationsgränserna. Detta innebär dock inte att en gruppering aldrig kan bedriva aktiviteter som kan anses falla inom det skatterättsliga begreppet ”näringsverksamhet”. Förordningen ger möjlighet för en EGTS att göra bedriva sådan verksamhet. På grund härav föreslås i promemorian att en EGTS ska beskattas som en svensk ekonomisk förening.

Det må vara att en EGTS kan komma att bedriva verksamhet som skatterättsligt skulle kunna klassificeras som näringsverksamhet. Det är dock inte syftet med en EGTS. Om så ändå sker, bedrivs verksamheten av skäl och i former som torde skilja sig från vad som görs i privat regi. Någon konkurrerande liknande verksamhet i privat regi torde inte förekomma. Några större vinster att beskatta torde inte komma att uppstå.

Som framgår nedan kan betydande principiella och praktiska invändningar resas mot att beskatta företagens vinster – i vart fall till den del de behålls inom företagen. För en EGTS framstår en vinstbeskattning som än mindre berättigad och föranleder endast komplikationer. Bara i undantagsfall antas verksamheter komma att bedrivas i sådana former och i sådan omfattning att de uppfyller förutsättningarna för näringsverksamhet i IL. Endast i undantagsfall antas vinst uppkomma. Ägarna får inte vara privaträttsliga subjekt utan endast reprensentanter för nationer eller offentligträttsliga organ. Det står delägarna fritt att själva reglera verksamheten för en EGTS. Om en verksamhet i något fall skulle antas komma att bedrivas på ett sätt som framstår som med privat verksamhet konkurrerande, kan delägarna själva (anmodas) föreskriva att detta sker inom ramen för ett av EGTS ägt aktiebolag eller liknande juridisk person. Det finns därför ingen anledning att ytterligare komplicera lagstiftning och rättstillämpning med regler om skattskyldighet för EGTS och prövning av gränsdragning därav mot andra associationers verksamhet.

Om ett EGTS inte bedrivs med vinst, är vinstbeskattning fullkomligt meningslös. Skulle den till äventyrs generera vinster, utgör beskattningen ett omotiverat hinder för staternas gemensamma stävanden. Sällan har en vinstbeskattning varit mindre berättigad!

Invändningarna mot beskattning av företagens vinster sammanfattas på denna länk:


Genom att ta bort företagsbeskattningen får det svenska näringslivet en stimulans. Inte minst i nuvarande konjunkturläge synes detta verkningsfullt. Om företagen vet att avkastningen av de investeringar de företar i dag ograverat kommer att kunna tillgodoföras företagen själva, sjunker avkastningskraven. Företag, skattemyndigheter, polis- och åklagarmyndigheter och domstolar slipper en helt onödig och synnerligen dyrbar hantering. Priset är initialt ett visst skattebortfall, men vinsterna för 2008 och 2009 torde bli så små, att statens intäkter av bolagsskatterna ändå reduceras dramatiskt. Dessutom kommer kanske hälften av skattebortfallet att återvinnas genom att de eliminerade bolagsskattebetalningarna ger ökat underlag för löne- och utdelningsskatter. Investeringar kan ske utan skattehänsyn och intresset för utländska investeringar i Sverige ökar.

Bolagsskatten är ett onödigt ont. Den borde avskaffas för alla aktiebolag och ekonomiska föreningar. Det minsta man kan göra är att inte inkludera EGTS i systemet.