MERA OM AVDRAGSRÄTT FÖR OEGENNYTTIGA GÅVOR

Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv understöder Stefan Perssons och Laurent Leksells förslag DN 22 november till avdagsrätt för oegennyttiga gåvor. Enligt rubriken till referatet i DN 24 november vill han ta bort skatten helt. I ett lyckligt ögonblick trodde jag att han menade att bolagsskatten skulle tas bort. Av referatet verkar det dock bara vara så att han vill att det inte ska finnas några begränsningar för avdragsrätten. Men det är vilseledande att säga att skatten ska tas bort. Det är ingen skatt på donationer och gåvor. Lagen om skatt på arv och gåvor har avskaffats. Däremot är det skatt på inkomster av de flesta slag och det är av det återstående beloppet man kan lämna gåvor eller göra annat för sitt personliga välbefinnande.

Vad beträffar avdragsrätt för företagens gåvor till oegennyttig verksamhet skulle jag skulle möjligen kunna hålla med Persson och Leksell om de talade för egna helägda bolag. Men även den aktieägare som inte sympatiserar med gåvans ändamål skulle bli delaktig. Det är lätt att vara generös med andras pengar. Det liknar LO-anslutna som var ofrivilliga bidragsgivare till Socialdemokraterna. Men även avdrag för bidrag från egna helägda företag är betänkligt. Den som vill stödja ett ändamål bör väl göra det av eget intresse och egen ekonomisk kraft och inte åka snålskjuts på andra. Det är väl inte särskilt hedervärt att ståta med ett bidrag på 100 till ett behjärtansvärt ändamål när man bara bär 72 själv. Staten bekostar resten. Den som argumenterar för större privat delaktighet i finansieringen av ideella ändamål, bör väl inte låta staten stå för en del därav. För övrigt är det direkt fel att, som de skriver, gåvan skulle belastas med såväl bolagsskatt som skatt och avgift på lön. Om bidraget ges från löneinkomst skall bolagsskatten inte räknas med. Lönen är ju avdragsgill för företaget. Ges gåva från utdelning belastas den av bolagsskatt och utdelningsskatt däremot inte av inkomstskatt och sociala avgifter.

Hela denna problematik kan undvikas. Om beskattningen av bolagens vinster avskaffades skulle frågan försvinna i tomma intet.

Varför skall ett företag beskattas för sin inkomst? Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, med det är en inomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Vinsten är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs förstör det som redan finns, ingenting?
Bortsett från dessa fullkomligt bisarra omständigheter är företagsbeskattningen förenad med en rad skadliga effekter.

- Det är en dyr skatt. Bolagsskatten ger budgettekniskt ca 100 miljarder kr men kostar i tillämpning kanske 15 miljarder hos lagstiftare, skattemyndigheter, företag, domstolar. Den är en guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för akademiker.

- Den ger samhällsekonomiska kostnader genom effektivitetsförluster, därför att den styr investeringsbesluten på ett irrationellt sätt.

- Det är en liten skatt. Den motsvarar drygt 5 % av samtliga skatter och avgifter.

- Den är så svår att tillämpa att den är en rättssäkerhetsrisk. Bara lagtextmassan
för företagsbeskattningen är 4 gånger så omfattande som för inkomst av tjänst och oändligt mycket mer komplicerad.

- Den är helt onödig. Det som bolagen inte betalar i skatt kommer att stärka företagens kapitalbas och/eller öka löneutbetalningar och utdelningar som beskattas. Skatten är endast en förtida beskattning som ytterst bärs - liksom alla skatter – av hushållen. Ett bortfall av de ca 100 miljarder som skatten ger idag skulle således vara endast tillfälligt.

- Den skapar kriminalitet genom att den gör kringgåenden lönsamma. Gränsen mellan kriminalitet och skicklig skatteplanering kan vara hårfin.

- Den skapar det förkättrade dubbelbeskattningsproblemet. Ta bort bolagsskatten och dubbelbeskattningen försvinner. Det måste vara politiskt mer framkomligt att skapa stabilare företag och beskatta arbetsfria inkomster än tvärtom.

- Det är en omoralisk skatt. Allmänheten inbillas att någon annan (företagen) betalar deras skatt.

Det är en omodern skatt. I ekonomier utan penninghushållning och med låg kunskapsnivå kan företagsbeskattningen var den enda möjligheten att ta ut skatt. I välutvecklade ekonomier finns betydligt effektivare metoder att direkt från de fysiska personerna – de som ändå ytterst är de som betalar – ta ut skatterna. I Sverige tar vi ut skatt på löneinkomster, 410 mdr kr, skatt på lönekostnader, 405 mdr kr, och på konsumtion, 435 mdr kr, och på kapital, 180 mdr kr, med automatik direkt vid källan.

Först när vinsterna tas ut bör beskattning ske. Så är det i t.ex. Estland. Vilken stimulans för företagandet! Och vilken förenkling!

Tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman skrev jag i fjol boken Slopad bolagsskatt – analys och konsekvenser (Norstedts Juridik). Analyserna av de ekonomiska effekterna pekade – föga förvånande – på stora svenska vinster för investeringar och statsfinanser om bolagsskatten reducerades kraftigt eller avskaffades. Problem av teknisk natur är hanterliga. De är löjligt små i förhållande till de problem som bolagsskatten vållar. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande. Det är dock viktigt att inte komma på efterkälken. Då går investeringstillfällena till andra länder med lägre bolagsskatt.

Det är mycket lättare att eliminera problemen med bolagsskatten – forskningsavdrag och sponsring är bara två exempel, det finns massor (läs boken) – genom att avskaffa den eller sänka skattesatsen radikalt.