Bör filantroper skattegynnas?

Utdrag ur diskussion på Ekonomistas blogg 16 september 2008

I förra veckan tillsatte finansdepartment en utredning om huruvida staten borde bevilja skattelättnader till privatpersoner och företag som skänker bidrag till forskning och idella organisationer......

1. Niclas Virin Säger:
2008-09-16 kl. 20:57
Varför ska det allmänna vara med som en passiv och icke tillfrågad finansiär av gåvor? Den som vill stödja ett ändamål bör väl göra det av eget intresse och egen ekonomisk kraft och inte åka snålskjuts på andra. Vi har en förvirrad diskussion om företagens avdragsrätt för forskning och sponsring, där företagens intresse av att lämna bidrag sätts i fråga av skattemyndighet och bedöms av domstolar. Hur kan skattemyndighet och domstolar avgöra vad företagen anser vara bästa användningen av knappa resurser? Se t.ex. den herostratiskt ryktbara domen RÅ 2000 ref. 31 I, Procordias sponsring av Stockholmsoperan.

Om beskattningen av bolagens vinster avskaffades eller åtminstone reducerades väsentligt skulle frågan helt desarmeras.

Varför skall ett företag beskattas för sin inkomst? Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, med det är en inomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Vinsten är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs förstör det som redan finns, ingenting?

Bortsett från dessa fullkomligt bisarra omständigheter är företagsbeskattningen förenad med en rad skadliga effekter.

- Det är en dyr skatt. Bolagsskatten ger budgettekniskt ca 100 miljarder kr men kostar i tillämpning kanske 15 miljarder hos lagstiftare, skattemyndigheter, företag, domstolar. Den är en guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för akademiker.

- Den ger samhällsekonomiska kostnader genom effektivitetsförluster, därför att den styr investeringsbesluten på ett irrationellt sätt.
- Det är en liten skatt. Den motsvarar drygt 5 % av samtliga skatter och avgifter.
- Den är så svår att tillämpa att den är en rättssäkerhetsrisk. Bara lagtextmassan för företagsbeskattningen är 4 gånger så omfattande som för inkomst av tjänst och oändligt mycket mer komplicerad.
- Den är helt onödig. Det som bolagen inte betalar i skatt kommer att stärka företagens kapitalbas och/eller öka löneutbetalningar och utdelningar som beskattas. Skatten är endast en förtida beskattning som ytterst bärs - liksom alla skatter – av hushållen. Ett bortfall av de ca 100 miljarder som skatten ger idag skulle således vara endast tillfälligt.
- Den skapar kriminalitet genom att den gör kringgåenden lönsamma. Gränsen mellan kriminalitet och skicklig skatteplanering kan vara hårfin.
- Den skapar det förkättrade dubbelbeskattningsproblemet. Ta bort bolagsskatten och dubbelbeskattningen försvinner. Det måste vara politiskt mer framkomligt att skapa stabilare företag och beskatta arbetsfria inkomster än tvärtom.
- Det är en omoralisk skatt. Allmänheten inbillas att någon annan (företagen) betalar deras skatt.

Den är en omodern skatt. I ekonomier utan penninghushållning och med låg kunskapsnivå kan företagsbeskattningen var den enda möjligheten att ta ut skatt. I välutvecklade ekonomier finns betydligt effektivare metoder att direkt från de fysiska personerna – de som ändå ytterst är de som betalar – ta ut skatterna. I Sverige tar vi ut skatt på löneinkomster, 410 mdr kr, skatt på lönekostnader, 405 mdr kr, och på konsumtion, 435 mdr kr, och på kapital, 180 mdr kr, med automatik direkt vid källan.

Först när vinsterna tas ut bör beskattning ske. Så är det i t.ex. Estland. Vilken stimulans för företagandet! Och vilken förenkling!

Tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman skrev jag i fjol boken Slopad bolagsskatt – analys och konsekvenser (Norstedts Juridik). Analyserna av de ekonomiska effekterna pekade – föga förvånande – på stora svenska vinster för investeringar och statsfinanser om bolagsskatten reducerades kraftigt eller avskaffades. Problem av teknisk natur är hanterliga. De är löjligt små i förhållande till de problem som bolagsskatten vållar. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande. Det är dock viktigt att inte komma på efterkälken. Då går investeringstillfällena till andra länder med lägre bolagsskatt.

Det är mycket lättare att eliminera problemenmed bolagsskatten, forskningsavdrag och sponsring är bara ett – det finns massor (läs boken), genom att avskaffa den eller sänka skattesatsen radikalt.

Niclas Virin
Fd Skattedirektör i Riksskatteverket
Fd Bankdirektör, ansvarig för skattefrågor i Handelsbanken
Fd ledamot i Skatterättsnämnden i 20 år
Fd ledamot av Näringslivets Skattedelegation

2. Daniel Waldenström Säger:
2008-09-17 kl. 9:52
Niclas, tack för intressant boktips om bolagsskatten. Faktum är att jag letade efter texter om detta i samband med att regeringens budgetpropp ju innehåller en del förändringar i denna fråga.
Jonas, jag håller med om att välgörenhet och donationer inte alltid är den bästa och mest dynamiska form av understöd som ekonomin kan ge olika verksamheter. När det gäller effektiviteten bland mottagarna har vi ju tidigare haft uppmärksammade fall där bl a UFF visade sig mishushålla med sina resurser. Jag under om det i länder där donationsindustrin är större vuxit fram specialiserade “donation watch”-organisationer som helt och hållet sysslar med denna typ av övervakning. Om inte annat borde de ha gott om kunder som inte vill se sina pengar slösas bort.