Förre skattedirektören i Skatteverket, Håkan Malmer, argumenterar för en generell bostadsbeskattning i SvD den 28 november.
Som tidigare skattedirektör inser han också det olämpliga i att ta bort rätten till avdrag för räntor.
Om man betänker att skatter ytterst bekostas av individer (fysiska personer) även om de ibland betalas av företag och andra juridiska personer och anser att så många som möjligt ska betala för gemensamma kostnader, finns det ingen bättre och rättvisare skattebas än boendet. Bättre, eftersom skattebasen är stabil, långlivad och inte kan försvinna. Den representerar ett betydande ekonomiskt värde, som ägaren är angelägen att vårda. Rättvis, eftersom alla bor någonstans och i relation till sina ekonomiska möjligheter. Alla bostadsinnehavare, dvs. så gott som hela landets vuxna befolkning, skulle få betala för de gemensamma kostnaderna. Den som är har höga inkomster eller förmögenhet och unnar sig en stor bostad betalar mer än den med små inkomster som därför bor trångt. Hyresgäster kan betala skatten som en särskild post på hyran, att inlevereras till Skatteverket.
Nivån på skatten är en känslig fråga, men införande av en bostadsskatt kan förenas med sänkning av andra skatter; framför allt den statliga inkomstskatten och i synnerhet värnskatten, som med sin progressivitet missgynnar utbildning och förmodligen är en samhällsekonomisk förlust. Dessutom kräver statsskatten också de extremt komplicerade och rättsosäkra 3:12-reglerna.
lördag 28 november 2015
JAPAN SÄNKER BOLAGSSKATTEN
Japan sänker bolagsskatten från nuvarande 32,11 procent till under 30 procent, skriver SvD den 28 november. Sänkningen hade ursprungligen planerats till 2017 men ska nu införas redan i april 2016.
Alltid något. Varför har det inte skett tidigare och varför inte sänka den rejält, eller helst avskaffa den. Japan har jämte USA och Frankrike världens högsta bolagsskattesatser.
Alltid något. Varför har det inte skett tidigare och varför inte sänka den rejält, eller helst avskaffa den. Japan har jämte USA och Frankrike världens högsta bolagsskattesatser.
fredag 27 november 2015
EKONOMISTYRNINGSVERKET OCH FASTIGHETSSKATTEN
Matts Karlsson, chef för ESVs avdelning för analys och prognos, gör ett sällsynt klarsynt uttalande om avdragsbegränsning av räntor och fastighetsbeskattning. Enligt ett referat i SvD den 27 november med anledning av ESVs budgetprognos för november får han med allt:
- begränsad avdragsrätt för räntor skapar asymmetri (enligt SvDs Sara Brännström stavat assymetri)
- privatpersoner kommer att banta sina balansräkningar av skatteskäl
- ränteavdragsbegränsning drabbar bara dem som har skulder och inte dem utan (dvs hushåll med förmögenhet)
- ett hus, som skulle kostat 2,3 milj. kr om de gamla reglerna behållits, kostar idag 4,8 milj. kr
- reglerna ger inlåsningseffekter; man bor hellre kvar med obetydlig beskattning än flyttar, vilket dessutom utlöser en kraftig beskattning av försäljningsvinsten. Det är billigare att bo kvar än att flytta.
Rapporten kan läsas här. Avsittet om fastighetsbeskattning och ränteavdrag börjar på sid 61.
- begränsad avdragsrätt för räntor skapar asymmetri (enligt SvDs Sara Brännström stavat assymetri)
- privatpersoner kommer att banta sina balansräkningar av skatteskäl
- ränteavdragsbegränsning drabbar bara dem som har skulder och inte dem utan (dvs hushåll med förmögenhet)
- ett hus, som skulle kostat 2,3 milj. kr om de gamla reglerna behållits, kostar idag 4,8 milj. kr
- reglerna ger inlåsningseffekter; man bor hellre kvar med obetydlig beskattning än flyttar, vilket dessutom utlöser en kraftig beskattning av försäljningsvinsten. Det är billigare att bo kvar än att flytta.
Rapporten kan läsas här. Avsittet om fastighetsbeskattning och ränteavdrag börjar på sid 61.
torsdag 26 november 2015
VAD ÄR VIKTIGAST - BOLAGEN ELLER BOLAGSSKATTEN
Erik Bergin skriver i SvD den 26 november om amerikanska politikers vedermödor för att komma överens om nya bolagsskatteregler. Jag har kommenterat det här. (Där finns också kommentarslänkar till UC Corporate Tax) De nuvarande reglerna motverkar politikernas önskemål att bolagen tar hem utländska dotterbolags vinster till USA för att beskattas där. Reglerna möjliggör också uppköp av utländska företag genom en teknik som kallas tax inversion, som innebär att det uppköpande amerikanska bolaget omvandlas till uppköpt bolag, gärna med moderbolag i Irland. Då försvinner möjligheten för amerikansk beskattning av det ursprungliga amerikanska bolaget.
Å andra sidan har reglerna tjänat det amerikanska näringslivet och därmed välståndet väl, genom att de gjort det ekonomiskt fördelaktigt att förvärva utländska bolag och därmed stärka den amerikanska ekonomiska makten.
Och det är bättre att dominera världen ekonomiskt och politiskt än att dra in skatter från bolag. Bolag bekostar ju inte heller sina egna skatter; allt finansieras genom pris- och lönesättning av oss människor. Så egentligen är försöken att ändra reglerna ett försök av USA att beskatta utländska konsumenter och löntagare.
Dessvärre kan det vara så att de amerikanska bolagens intressen att förvärva utländska bolag mer betingas av intresset att minimera skatten än att skapa slagkraftiga företagsgrupper. Bergins artikel handlar bl.a. om Pfizers köp av Allergan. Allergan är ett amerikansk bolag som numera är irländskt och tillkommet genom en inversion. Pfizer försökte förra året köpa upp AstraZeneca, men försöket misslyckades. Det ansågs betingat av skatteskäl.
Det här är bara ett av åtskilliga exempel på hur bolagsskatteregler föranleder transaktioner som saknar affärsmässig grund och till och med ger rent skadliga effekter. Tänk om de amerikanska politikerna kunde ta sig samman och inse bolagsbeskattningens onödighet och fördärvlighet och avskaffa bolagsbeskattningen. Bortsett från de gynnsamma effekterna det skulle ha på amerikanskt näringsliv, skulle de i utlandet av amerikanska skatteskäl inlåsta medlen kunna repatrieras och omallokeras dit där de gör större nytta.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Å andra sidan har reglerna tjänat det amerikanska näringslivet och därmed välståndet väl, genom att de gjort det ekonomiskt fördelaktigt att förvärva utländska bolag och därmed stärka den amerikanska ekonomiska makten.
Och det är bättre att dominera världen ekonomiskt och politiskt än att dra in skatter från bolag. Bolag bekostar ju inte heller sina egna skatter; allt finansieras genom pris- och lönesättning av oss människor. Så egentligen är försöken att ändra reglerna ett försök av USA att beskatta utländska konsumenter och löntagare.
Dessvärre kan det vara så att de amerikanska bolagens intressen att förvärva utländska bolag mer betingas av intresset att minimera skatten än att skapa slagkraftiga företagsgrupper. Bergins artikel handlar bl.a. om Pfizers köp av Allergan. Allergan är ett amerikansk bolag som numera är irländskt och tillkommet genom en inversion. Pfizer försökte förra året köpa upp AstraZeneca, men försöket misslyckades. Det ansågs betingat av skatteskäl.
Det här är bara ett av åtskilliga exempel på hur bolagsskatteregler föranleder transaktioner som saknar affärsmässig grund och till och med ger rent skadliga effekter. Tänk om de amerikanska politikerna kunde ta sig samman och inse bolagsbeskattningens onödighet och fördärvlighet och avskaffa bolagsbeskattningen. Bortsett från de gynnsamma effekterna det skulle ha på amerikanskt näringsliv, skulle de i utlandet av amerikanska skatteskäl inlåsta medlen kunna repatrieras och omallokeras dit där de gör större nytta.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
måndag 23 november 2015
LIBERALERNAS SKATTEPOLITIK
På Folkpartiets pågående landsmöte sade partiledaren Jan Björklund att partiet är berett att göra upp med regeringen om skattepolitiken. Bl.a. föreslås sänkning av bolagsskatten, slopad värnskatt och sänkt (statlig) inkomstskatt. Den statliga skatten på arbetsinkomster är ca 50 miljarder kr. Finansiering med miljöskatter, höjd moms och avskaffade ränteavdrag.
Bra, men kunde vara bättre: Avskaffa bolagskatten och slopa den statliga inkomstskatten (dvs inklusive värnskatten), så kan även 3:12-reglerna avskaffas. För att förhindra skattearbitrage vid avskaffat avdrag för räntor, borde räntebeskattningen utgå helt. Varje räntekostnad är ju någon annans ränteinkomst, så ränta är ingen skattebas. I själva verket är skattebasen för räntor negativ, eftersom de flesta räntekostnader finns hos skattesubjekt, medan en stor del av ränteinkomsterna finns hos skattebefriade subjekt och utlänningar, vilka Sverige inte beskattar.
De kapitalinkomster som beskattas härrör uteslutande från kapitalvinster, dvs det som förr kallades reavinster. Av budgetpropositionen för 2015 (prop. 2015/16:1 s. 361) framgår nämligen att skatten på hushållens kapitalinkomster är ca 50 miljarder kr. Av tabellen på s. 365 framgår, att kapitalvinsterna beräknas till 150 miljarder kr, vilket med en skattesats på 30 procent borde ge en skatt på just 50 miljarder. Den negativa ränteskattebasen förefaller således kosta lika mycket som aktieutdelningarna. Aktieutdelningarna från Sveriges 36 största företag under 2014 var enligt Svenskt Näringsliv 143,5 miljarder kronor. En stor del därav når inte hushållen eftersom aktier ägs av andra aktiebolag, men Sverige har ju mer än 36 företag och svenska hushåll äger aktier i utländska företag, så en skatt på 50 miljarder på hushållens aktieutdelningar är troligen en underskattning. Det skulle innebära att ett avskaffande av räntebeskattningen skulle finansiera ett avskaffande av den statliga inkomstskatten.
Bra, men kunde vara bättre: Avskaffa bolagskatten och slopa den statliga inkomstskatten (dvs inklusive värnskatten), så kan även 3:12-reglerna avskaffas. För att förhindra skattearbitrage vid avskaffat avdrag för räntor, borde räntebeskattningen utgå helt. Varje räntekostnad är ju någon annans ränteinkomst, så ränta är ingen skattebas. I själva verket är skattebasen för räntor negativ, eftersom de flesta räntekostnader finns hos skattesubjekt, medan en stor del av ränteinkomsterna finns hos skattebefriade subjekt och utlänningar, vilka Sverige inte beskattar.
De kapitalinkomster som beskattas härrör uteslutande från kapitalvinster, dvs det som förr kallades reavinster. Av budgetpropositionen för 2015 (prop. 2015/16:1 s. 361) framgår nämligen att skatten på hushållens kapitalinkomster är ca 50 miljarder kr. Av tabellen på s. 365 framgår, att kapitalvinsterna beräknas till 150 miljarder kr, vilket med en skattesats på 30 procent borde ge en skatt på just 50 miljarder. Den negativa ränteskattebasen förefaller således kosta lika mycket som aktieutdelningarna. Aktieutdelningarna från Sveriges 36 största företag under 2014 var enligt Svenskt Näringsliv 143,5 miljarder kronor. En stor del därav når inte hushållen eftersom aktier ägs av andra aktiebolag, men Sverige har ju mer än 36 företag och svenska hushåll äger aktier i utländska företag, så en skatt på 50 miljarder på hushållens aktieutdelningar är troligen en underskattning. Det skulle innebära att ett avskaffande av räntebeskattningen skulle finansiera ett avskaffande av den statliga inkomstskatten.
söndag 22 november 2015
FASTIGHETSSKATT OTÄNKBAR?
Magdalena Andersson har förklarat för EU-kommissionären Valdis Dombrovski "vilket hat svenska folket känner för fastighetsskatten", skriver SvD den 20 november. Om det är rätt citerat blir det nog svårt för henne att ändra uppfattning. Jag undrar emellertid vad hon har för belägg för sitt påstående. Är svenskarnas hat mot en fastighetsskatt större än andra folks? Hur kan vi ha haft fastighetsskatt i alla tider, om det funnits ett särskilt svenskt hat för fastighetsskatt?
Varför skulle en rimlig beskattning av fastighetskapitalets avkastning vara omöjlig, när all annan kapitalavkastning beskattas och när kostnaden för finansieringen är avdragsgill? "Ja, men avkastningen ger ju inga pengar att betala skatten med", har varit ett argument mot skatten. Det har inte hindrat att fastighetsskatt tagits ut förr. Under andra halvan av 1900-talet schablonbeskattades alla småhus. Och vem tror att ett fastighetsinnehav skulle vara förskonat från kostnader, drift, underhåll mm. Även dessa kostnader kräver inkomster för att betala. Är det inte dessutom både ganska rimligt och praktiskt att skattevägen ge det allmänna tillgång till finansiering av den infrastruktur som fastigheterna kräver; alltså en skatt som inte bara träffar avkastningen?
En fastighetsskatt fördelar skattebördan på alla och kan inte undgås om man vill bo/eller äga fastighet i Sverige. Den kan utformas så att den tas ut i relation till den bostadsstandard var och en tycker sig behöva. Nuvarande kommunala fastighetsavgift är maximalt 7.122 kr; lika för en villa värd 948.267 kr som för en värd 25 miljoner. Inte särskilt "rättvist". Undra på att fastighetspriserna skenar.
T.o.m. förre statsministern Göran Persson tycker att en fastighetsskatt vore bra. Man kan se hans belåtenhet i en intervju med SvD den 25 nov med att det var den borgerliga regeringen som införde nuvarande ordning med kommunal fastighetsavgift.
Varför skulle en rimlig beskattning av fastighetskapitalets avkastning vara omöjlig, när all annan kapitalavkastning beskattas och när kostnaden för finansieringen är avdragsgill? "Ja, men avkastningen ger ju inga pengar att betala skatten med", har varit ett argument mot skatten. Det har inte hindrat att fastighetsskatt tagits ut förr. Under andra halvan av 1900-talet schablonbeskattades alla småhus. Och vem tror att ett fastighetsinnehav skulle vara förskonat från kostnader, drift, underhåll mm. Även dessa kostnader kräver inkomster för att betala. Är det inte dessutom både ganska rimligt och praktiskt att skattevägen ge det allmänna tillgång till finansiering av den infrastruktur som fastigheterna kräver; alltså en skatt som inte bara träffar avkastningen?
En fastighetsskatt fördelar skattebördan på alla och kan inte undgås om man vill bo/eller äga fastighet i Sverige. Den kan utformas så att den tas ut i relation till den bostadsstandard var och en tycker sig behöva. Nuvarande kommunala fastighetsavgift är maximalt 7.122 kr; lika för en villa värd 948.267 kr som för en värd 25 miljoner. Inte särskilt "rättvist". Undra på att fastighetspriserna skenar.
T.o.m. förre statsministern Göran Persson tycker att en fastighetsskatt vore bra. Man kan se hans belåtenhet i en intervju med SvD den 25 nov med att det var den borgerliga regeringen som införde nuvarande ordning med kommunal fastighetsavgift.
tisdag 10 november 2015
ORDENS BETTYDELSE
Håller gamla ord och uttryck att få nya betydelser?
Idag, den 10 november, skriver Maria Ludvigsson i SvD i en ledarartikel om valet i Burma att militärens makt nog inte är helt bruten; "I parlamentet har militären konstitutionellt vigts en fjärdedel av platserna", skriver hon. Är det bara en felskrivning av "vikts", eller menar hon att militären är "sammanvigd" med makten? I bägge fallen verkar det saknas en preposition.
Längre fram i artikeln skriver hon "Sannolikt kan det tas till inteckning för att...". Hon menar väl "till intäkt" (man får vara tacksam att hon inte skrev "som intäkt", vilket man ofta ser).
I SvD.se skriver samma dag Jan Majlard om att Kammarrätten i Stockholm "förkunnat" en dom gällande Lagen om skydd mot olyckor. Det är inte första gången jag ser det ordvalet. Domstolar "avkunnar" domar.
Sådana här formuleringar brukar man skratta åt när det förekommer i Grönköpings Veckoblad.
Idag, den 10 november, skriver Maria Ludvigsson i SvD i en ledarartikel om valet i Burma att militärens makt nog inte är helt bruten; "I parlamentet har militären konstitutionellt vigts en fjärdedel av platserna", skriver hon. Är det bara en felskrivning av "vikts", eller menar hon att militären är "sammanvigd" med makten? I bägge fallen verkar det saknas en preposition.
Längre fram i artikeln skriver hon "Sannolikt kan det tas till inteckning för att...". Hon menar väl "till intäkt" (man får vara tacksam att hon inte skrev "som intäkt", vilket man ofta ser).
I SvD.se skriver samma dag Jan Majlard om att Kammarrätten i Stockholm "förkunnat" en dom gällande Lagen om skydd mot olyckor. Det är inte första gången jag ser det ordvalet. Domstolar "avkunnar" domar.
Sådana här formuleringar brukar man skratta åt när det förekommer i Grönköpings Veckoblad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
