På Folkpartiets pågående landsmöte sade partiledaren Jan Björklund att partiet är berett att göra upp med regeringen om skattepolitiken. Bl.a. föreslås sänkning av bolagsskatten, slopad värnskatt och sänkt (statlig) inkomstskatt. Den statliga skatten på arbetsinkomster är ca 50 miljarder kr. Finansiering med miljöskatter, höjd moms och avskaffade ränteavdrag.
Bra, men kunde vara bättre: Avskaffa bolagskatten och slopa den statliga inkomstskatten (dvs inklusive värnskatten), så kan även 3:12-reglerna avskaffas. För att förhindra skattearbitrage vid avskaffat avdrag för räntor, borde räntebeskattningen utgå helt. Varje räntekostnad är ju någon annans ränteinkomst, så ränta är ingen skattebas. I själva verket är skattebasen för räntor negativ, eftersom de flesta räntekostnader finns hos skattesubjekt, medan en stor del av ränteinkomsterna finns hos skattebefriade subjekt och utlänningar, vilka Sverige inte beskattar.
De kapitalinkomster som beskattas härrör uteslutande från kapitalvinster, dvs det som förr kallades reavinster. Av budgetpropositionen för 2015 (prop. 2015/16:1 s. 361) framgår nämligen att skatten på hushållens kapitalinkomster är ca 50 miljarder kr. Av tabellen på s. 365 framgår, att kapitalvinsterna beräknas till 150 miljarder kr, vilket med en skattesats på 30 procent borde ge en skatt på just 50 miljarder. Den negativa ränteskattebasen förefaller således kosta lika mycket som aktieutdelningarna. Aktieutdelningarna från Sveriges 36 största företag under 2014 var enligt Svenskt Näringsliv 143,5 miljarder kronor. En stor del därav når inte hushållen eftersom aktier ägs av andra aktiebolag, men Sverige har ju mer än 36 företag och svenska hushåll äger aktier i utländska företag, så en skatt på 50 miljarder på hushållens aktieutdelningar är troligen en underskattning. Det skulle innebära att ett avskaffande av räntebeskattningen skulle finansiera ett avskaffande av den statliga inkomstskatten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar