HYRESREGLERINGENS UPPLÖSNING?

I SvD har det under maj varit en artikelserie om hur ekonomer och jurister ha börjat städa upp i det bostadsträsk som politiker skapat i största välmening men inte orkar avskaffa trots att bristerna är uppenbara. När marknaden för bostadsrätter och villor visar vad marken är värd, kräver markägarna marknadsmässig avkastning. Både staten genom Statens Fastighetsverk och kommuner aviserar hisnande avgiftsökningar - tiotalstusen kronor per år för 3-4-rumsbostäder talas det om. 333 bostadsrättsföreningar inom Stockholms tullar hyr marken av staden.
De som hittills sluppit betala kanske börjar inse vilka subventioner de hittills haft.
Det blir smärtsamt för många. Det lär bli tätare bosättning på många håll med fler personer per bostad. Det är inte hållbart att vi i genomsnitt (såväl på nationell nivå, som på länsnivå och A-regionnivå i Stockholm, Göteborg och Malmö) bor färre än 4 personer i en villa och 2 personer i en lägenhet. Det kommer att bli många omflyttningar. Flyttbranschen får goda tider. Men social katastrof för många pensionärer och andra utan ekonomiska marginaler. Det är påfrestande både ekonomiskt och mentalt att flytta.
Pressen på omflyttingar och realisation av fastighets- och bostadsrättsvinster, kanske driver fram en opinion för lindrigare vinstbeskattning eller åtminstone att uppskovsbelopp inte räntebeskattas.
När marknaden återställt prissättningen på bostäder - inklusive hyresrätter - till det som allmänheten uppfattar som rimligt, upphör motivet för hyresreglering.
SvD SvD SvD SvD SvD SvD SvD