SPOTIFYS KONVERTIBELLÅN

SvD skriver den 28 januari om Spotifys tilltänkta konvertibellån. Ett lån på bortemot 500 miljoner USD, motsvarande 4,3 miljarder kronor, ska tas upp. Svenska pensionsföretag och andra stora  investerare signalerar intresse att teckna sig för hundratals miljoner kronor.
Ett konvertibellån ger långivaren rätt att teckna aktier i bolaget vid en framtida tidpunkt till en förmånlig kurs. I detta fallet skulle förmånskursen motsvara en rabatt på 17,5 procent av börskursen om ett år, och därefter med ytterligare 2,5 procent(-enheter?) var sjätte månad. Allt under förutsättning att bolaget börsnoteras (inom ett år?).
Denna förmån kompenseras av att räntan på lånen sätts lågt, 4 procent.
Om en marknadsmässig ränta på ett obligationslån till Spotify skulle vara högre än 4 procent,  t.ex. 7 procent, är skuldebreven värda mindre än sitt nominella belopp. Beroende på löptid och säkerheter blir skulden värd kanske 70 procent, dvs ungefär 3 miljarder kronor, och det blir det beloppet som kommer att betalas in till bolaget. När lånet en gång ska återbetalas måste dock - om lånet inte konverterats till aktier - lånet betalas tillbaka med 4,3 miljarder kr. Skillnaden mellan lånets nuvärde och nominella värde brukar kallas kapitalrabatt. I takt med att skulden ökar i värde måste kapitalrabatten skrivas av. Den årliga avskrivningen av kapitalrabatten plus den årliga nominella räntan på 4 procent utgör den verkliga räntekostnaden. Till skillnad mot den nominella räntan är emellertid den årliga avskrivningen av kapitalrabatten inte avdragsgill vid inkomstbeskattningen. Företagets kostnad för lånet blir därför extremt hög.


Den skattemässiga behandlingen av konvertibellån har jag beskrivit i kapitlet Konvertibel- och optionslån. En skatterättslig tankevurpa i vänboken till Magnus Carlsson, Blandade fång. En länk till artikeln finns här.


Eftersom konvertibel- och optionslån genom skattelagstiftningen gjorts ogynnsamma, har sedan 1980-talet nästan inga sådana lån emitterats. I de fall det skett har det varit i form av personalkonvertibler, där andra motiv än företagsfinansiering legat bakom emissionerna. Ett exempel från senare år är Handelsbankens personalkonvertibel av 2014, där på min förfrågan vid bolagsstämman upplysning lämnades att kapitalrabatten (alltså den icke avdragsgilla delen av finansieringskostnaden) uppgick till 570 miljoner kronor.
Det är därför med stor förvåning jag noterar att ett konvertibellån nu ska ges ut på den allmänna marknaden, vilket kommer att ge Spotify en icke avdragsgill finansieringskostnad på - i mitt exempel - 1,3 miljarder kronor.


Det finns säkert fiffiga sätt att kringgå den effekten. T.ex. genom att låta ett dotterbolag i ett land, som inte har likande feltänkta skatteregler som Sverige, göra emissionen för moderbolagets räkning. På bolagsbeskattningens område finns alltid lösningar att kringgå reglerna.


Avskaffa bolagsbeskattningen.