Kapitlet som infördes genom SFS 1998:346, prop. 1997/98:148, innehåller regler om gruppregistrering särskilt utformade för företag inom bank- och försäkringssektorn och för s.k. kommissionärsföretag. Reglerna baseras på den särskilda bestämmelsen i artikel 11 i direktiv 2006/112/EG enligt vilken medlemsländerna kan tillåta företag som tillhör samma intressegrupp att i mervärdesskattehänseende behandlas som en enda näringsidkare som bedriver en enda verksamhet. Omsättningar mellan företagen i gruppen kan därmed göras utan mervärdesskatt. Reglerna trädde i kraft den 1 juli 1998.
Vid införandet av gruppregistreringen motiverades reglerna i förarbetena (prop. 1997/98:148 s. 27-29) med
att det fanns särskilda skäl till att införa en möjlighet till gruppregistrering inom den finansiella sektorn. Företag inom den finansiella sektorn har ofta verksamheten uppdelad på flera olika juridiska personer, vilket bl.a. beror på att den finansiella sektorn är reglerad både inom svensk lagstiftning och via ett antal direktiv från EU. Finansiella företag är vidare i princip förhindrade att driva annan verksamhet än finansiell sådan. Dessutom finns legala krav på att olika finansiella verksamheter endast får bedrivas i separata bolag. Dessa regleringar gör det särskilt svårt för finansiella företag att vidta administrativa åtgärder för att organisera verksamheten på det mest effektiva sättet. Ytterligare ett motiv till införandet av gruppregistreringen var att eftersom företagens verksamheter i den finansiella sektorn sällan är uppbyggda på organisatoriskt lika sätt skiljer sig mervärdesskattekostnaderna åt mellan olika företagsgrupper, vilket på ett snedvridande sätt påverkar de olika företagens inbördes konkurrensförmåga. Vidare framhölls att EU-harmoniseringen inom området hade lett till en hårdare utländsk konkurrens.Genom gruppregistrering kan i gruppen ingående företag som inte är momspliktiga (dvs de drabbas av momsen på sina inköp precis som privatpersoner) slippa moms på gruppinterna transaktioner. Annars skulle - i strid mot principerna för mervärdesskatten - en kaskadskatteeffekt (skatt på skatt på skatt) uppkomma.
Huvudargumentet för att nu avskaffa reglerna är att de tillsammans med det särskilda undantaget för moms på finansiella tjänster medför en snedvridning av produktion och konsumtion till den finansiella sektorns fördel på bekostnad av andra sektorer som bedriver momspliktig verksamhet. (Observera den dubbla motiveringen som i brist på bättre argument ger eftertryck åt förslaget.)
Undantaget från mervärdesskatt leder till att finansiella företags försäljningspris för finansiella tjänster och försäkringstjänster till mervärdesskattepliktiga företag blir högre eftersom ingående mervärdesskatt inte får dras av. Mervärdesskatten blir därmed en kostnad som genom ökade priser övervältras på företaget.Det sista är alldeles sant, men det innebär inte en konkurrensfördel - tvärtom! Det innebär att finansiella företag - till skillnad från vanliga industri- och handelsföretag - får bära moms på sina inköp som en kostnad, som de måste ta ut ersättning från av sina kunder. Påståendet att bankerna är underbeskattade är en total missuppfattning och fullständigt befängt. De och försäkringsföretag är tvärt om hårdare beskattade genom att de inte får avdrag vid momsredovisningen för ingående moms. Det gäller även i fastighetsbranschen, men där har öppnats möjlighet till frivillig skattskyldighet - just för att inte försämra konkurrensen mellan företag som hyr ut fastighet och företag som driver verksamhet i egna fastigheter.
Det är obegripligt att det politiska kravet från många håll på extrabeskattning av finanssektorn med Tobin-skatter o. likn. hämtar argument i att finanssektorn skulle vara underbeskattad. Det är precis tvärtom. Genom att finansiell verksamhet inte kunnat inordnas i momssystemet är bankerna hårdare beskattade i momshänseende än handels-och industriföretag. Man kan tycka att bankerna ska bestraffas för vad de ställt till med under finanskrisen. Men kom inte och påstå att de varit gynnade av momsreglerna.
Nu har den missuppfattningen spritt sig till den svenska lagstiftningen, även om avskaffandet av reglerna om gruppregistrering knappast får lika långtgående konsekvenser som en skatt på finansiella tjänster. Som straff (hämnd) för att bankerna varit vårdslösa häller man in lite grus i maskinieriet, så att bankerna inte utan skattekonsekvenser ska kunna etablera sig på effektivast möjliga sätt. Barnsligt!
Vem tror att bankerna själva bekostar sina skatter eller den extra skattekostnad som avskaffande av gruppregistreringen föranleder?
Sancta simplicitas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar