FAST ELLER BUNDEN RÄNTA?

En sak som förbryllar mig är den eviga diskussionen om man bör ha fast eller bunden ränta på sina lån. Gång på gång dyker det upp paneler i tidningar, radio och TV av kloka personer som diskuterar frågan. "Nu är det dags att binda räntan", säger någon. "Nej hälften bundet, hälften rörligt", säger en annan. "Räntan kommer att falla så om man bara har is i magen, bör man vänta med att binda", säger en tredje. Den 14 november är det en sådan artikel i SvD.

Vad vet de egentligen om det som marknaden inte vet? Räntan är i dag den den är, därför att marknadsutsikterna är som de är - dock med det tillägget att Riksbanken, Europeiska Centralbanken, Fedral Reserve och internationella politiska organ kan fatta beslut som påverkar marknaderna.

Förståsigpåarna har kanske större förmåga att bedöma dessa politiska beslut än folk i gemen, men i höstas hävdade de att nästa ränteändring blir en höjning, och så kom ECB med sitt oväntade beslut om räntesänkning.  Så där var rådet att binda räntan dåligt. Idag kom Finansinspektionen med ett utspel om att fortsätta höja de så kallade riskvikterna för bolån, vilket tvingar bankerna att hålla mer pengar i reserv. Det kommer att leda till högre räntor på sådana lån.

Men de vill nog snarare framstå som ekonomiska bedömare, med större förmåga än allmänheten att skåda in i framtiden - gärna uttryckt med ett kryptiskt fikonspråk. Men - återigen - vad vet de om det som marknaden inte vet? De kan möjligen påverka marknaden om den tror att marknaden har förbisett det förståsigpåarna säger. Men eftersom alla har olika uppfattningar har de nog ingen påverkan.

Men om det är så att alla förutspår fallande räntor, är det någon som tror att inte också bankerna gör det? Hur kan man tro att man genom att ge offentliga råd till stora kollektiv kan ge det ett förhandlingsövertag över den som sitter inne med stor professionell kunskap och bedriver en riskfylld verksamhet med andras pengar? Och vem tror att bankerna inte garderar sig - även på bundna lån - för höjda lånekostnader om Finansinspektionens förslag blir verklighet?

Säg i stället som det är: Fast ränta inkluderar en försäkringspremie mot räntehöjningar (för låntagaren) och mot räntesänkningar (för bankerna). Den som har en så ansträngd ekonomi att han inte tål höjda räntekostnader, bör ha ett lån med fast ränta om han vill sova lungt. Det kostar en aning mer, men det har han fått inkludera i kalkylen. Men han vet vilka räntekostnader han har under bindningstiden. Det är klart att det kan kännas förargligt att betala hög bunden ränta när det visade sig att marknadsräntorna föll, men det är egentligen inte värre än att huset inte brann trots att man hade försäkrat. Den som har en god ekonomi bör alltid bara ha rörliga räntor.

SvD