BUDGETPROPOSITIONEN

Budgetpropositionen är lagd. På företagsbeskattningssidan (vinstbeskattningen) händer inte mycket. Allt är väntat sen länge. Dock var det intressant att det ska bli en utredning om företagsbeskattningen. Regeringen skriver: En företagsskatteutredning bör tillsättas för att undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn och därmed göra villkoren mera lika för investeringar som finansieras med eget kapital respektive lånat kapital.

Skälen för regeringens bedömning: För att förbättra företagsklimatet är det angeläget att företagsskattereglerna bidrar till en hög investeringsnivå och en snabb produktivitetsutveckling. Därmed främjas även den varaktiga sysselsättningen och BNP.

Ett annat syfte är att värna den svenska skattebasen i en alltmer globaliserad värld, samtidigt som Sverige även fortsättningsvis ska vara ett attraktivt land för investeringar och lokalisering av företag. Utredningen ska lägga särskild vikt vid att olika åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett EU-perspektiv.

DN prisar under rubriken Fem punkter för skatterna Alliansens sänkningar bolagsskatten, men fortfarande ligger vi högre än EU-genomsnittet. Den sänkning av bolagsskattesatsen som gjordes från 28 till 26,3 procent är dock alldeles för liten.

Ett tips: Avskaffa bolagsbeskattningen. Det finns inget behov av att "värna skattebasen". Skatteinkomsterna från bolagsskatten är kameralt sett 50-100 miljarder kr. Bara c:a 5 % av statens och kommunernas skatte- och avgiftsinkomster. Tas bolagsskatten bort kommer det skattebelopp som inte behöver betalas bli ökade lönebetalningar och aktieutdelningar som beskattas. Reglerna blir enormt mycket enklare. Ny komplicerade tillägg (se nedan vad regeringen föreslår i 5 punkter) och ändringar behövs inte. Rättsäkerheten förbättras. Skatteförvaltningen, domstolar, polis- och åklagarväsende sparar flera miljarder. Nettoskattebeloppet blir kanske några miljarder kr. Konsulter och akademiker kan syssla med något väsentligare. Men framför allt: Lönsamheten i näringslivet ökar och risktagandet minskar, utländskt kapital lockas till Sverige. Varför hindra det med en skatt?

Det är intressant att studera utvecklingen av bolagsskatten som skattebas. Den är synnerligen varierande i storlek mellan åren och omöjlig att förutse. Bolagsskatteinkomsterna har prognostiserats på följande sätt i budgetpropositionerna för 2008/09 resp. 2009/10:

-------------------------------2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Budgetprop 08/09 sid 168--- 99,2 101,0 95,0 106,0 115,1 124,1 -
Budgetprop 09/10 sid 196 ---99,2 104,6 91,6 75,0 81,4 88,2 96,7

Man kan undra vad prognoserna är värda. F.ö. baseras inte prognosen för 2008 på det faktiska taxeringsutfallet. Inte ens Skatteverket har koll på det trots att taxeringsarbetet pågått i 4 av taxeringsperiodens 7 månader. Med tanke på de stora företagsförlusterna under sista kvartalet 2008 (och under påverkan av den fortsatta krisen under 2009) verkar prognosen för skatteutfallet för 2008 i överkant. Den nedgång i skatteinkomsterna för 2008 som prognostiserades redan i budgetpropen 2008/09 kan inte rimligen förusett vinstfallet på grund av den ekonomiska världskrisen 2008. Den som lever får se.




I övrigt är det bara sen tidigare kända saker.

1. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn
2. Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån
3. Ändrade regler om beskattning av underskottsföretag
4. Regler om avdrag för slutliga förluster i utländska dotterföretag
5. Förfarande för prissättningsbesked vid internationella transaktioner
6. Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning


Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn
Regeringens bedömning: Andelar i handelsbolag och andelar ägda av handelsbolag bör infogas i systemet med skattefria utdelningar och kapitalvinster. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Skatteverket har i en promemoria, Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen (dnr Fi2008/7059), föreslagit förändringar av kapitalvinstbeskatt-ningen för handelsbolagsandelar och för andelar ägda av handelsbolag. Förslaget syftar till att infoga handelsbolagsandelar och andelar ägda av handelsbolag i systemet med skattefria kapital-vinster och utdelningar på näringsbetingade andelar. Skatteverkets promemoria har remiss-behandlats. I princip samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.
Regeringen anser att det finns starka skäl för att så långt det är möjligt infoga handelsbolagen i det befintliga systemet med skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Det förhållandet att andelar i handelsbolag inte omfattas av bestämmelserna om skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar har medfört ett i flera avseenden asymmetriskt och svårtillgängligt system för beskattning av handelsbolag. För att förhindra kringgåenden av bestämmelserna om avdragsförbud för kapitalförluster på näringsbetingade andelar finns ett komplicerat regelsystem för handelsbolagen. De befintliga reglerna har till syfte att förhindra transaktioner som skulle kunna leda till avdrag för kapitalförluster som inte ska kunna dras av. Det finns således ett övergripande behov av förenklingar av det komplexa och svårtillgängliga beskattningssystemet för företag som är delägare i handelsbolag.
Det bör även framhållas att handelsbolagsformen eller kommanditbolagsformen många gånger har förekommit i olika typer av upplägg vars huvudsakliga syfte varit att uppnå skattefördelar. Vidare innebär det befintliga systemet med skattefri avyttring av näringsbetingade andelar att andelar i handelsbolag, som ska avyttras med en vinst som är skattepliktig, i stället kan ”paketeras” i ett aktiebolag varefter andelarna i aktiebolaget kan avyttras skattefritt. I en motsvarande förlustsituation kan andelarna i handelsbolaget avyttras direkt och avdrag göras för förlusten. Således är det även utifrån behovet av att värna om bolagsskattebasen befogat att förenkla dagens regelverk för beskattning av kapitalvinster och kapitalförluster på andelar i handelsbolag.
Riskkapitalbranschen – där aktörerna inte sällan bedriver verksamhet i handelsbolags- eller kommanditbolagsform – har i olika sammanhang lyft fram frågan om att även handelsbolagen borde omfattas av bestämmelserna om skattefrihet för kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar.
Regeringens uppfattning är således att beskattningen av kapitalvinster och avdragsrätten för kapitalförluster på andelar i handels-bolag och på andelar som ägs av handelsbolag bör avskaffas inom bolagssektorn. Regeringen har den 3 september 2009 beslutat att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet.
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010

Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån
Regeringens bedömning: Reglerna om beskattning av vissa penninglån (s.k. förbjudna lån) bör utvidgas till att även omfatta lån från utländska juridiska personer. Ränteutgifter på sådana lån bör inte få dras av. För att reglerna inte ska försvåra för affärsmässigt bedriven verksamhet bör det införas ett generellt undantag för lån som lämnas till aktiebolag. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 13 februari 2009.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande regler ska penninglån som lämnas i strid med det aktiebolagsrättsliga låneförbudet tas upp till beskattning av låntagaren. Den som äger eller har ett bestämmande inflytande över ett företag ska inte kunna ta ut pengar från företaget i form av lån, och på så sätt skjuta upp eller helt undvika beskattning av medel som egentligen används för privat konsumtion. Reglerna gäller oavsett om låntagaren är en fysisk eller juridisk person.
Skatteverket har uppmärksammat att det under senare år blivit allt vanligare att organisera ägandet av små och medelstora svenska företag via utländska holdingbolag. Kapital från det svenska rörelsedrivande företaget förs genom utdelning, lån eller i form av kapitalvinst över till det utländska holdingbolaget. Eftersom de svenska reglerna om beskattning av förbjudna lån inte omfattar lån från utländska företag, kan ägarna eller personer i ledande ställning genom penninglån disponera de medel som tillförts de utländska företagen utan skatteeffekter. Skatteverket har uppskattat att ca 30 miljarder kronor har förts från svenska företag till utländska holdingbolag de senaste tre åren (2006–2008). Av dessa 30 miljarder kronor har Skatteverket funnit att i vart fall 2 miljarder kronor har lånats från de utländska holdingbolagen av deras svenska ägare under motsvarande period.
I syfte att motverka den beskrivna skatteplaneringen och säkerställa att beskattningen upprätthålls bör bestämmelserna om beskattning av vissa penninglån utvidgas till att omfatta även lån från utländska motsvarigheter. Detta bidrar även till målsättningen att skattereglerna bör vara likformiga och neutrala. Vidare bör avdrag inte få göras för ränteutgifter på sådana penninglån.
För att förslaget inte ska försvåra för affärsmässigt bedriven verksamhet eller annars försämra företagens möjlighet till kapitalanskaffning bör lån som lämnas till aktiebolag undantas från reglerna om beskattning av vissa penninglån. Ett sådant generellt undantag ligger även i linje med det skatterättsliga syftet med reglerna om beskattning av vissa penninglån, dvs. att upprätthålla dubbelbeskattningen av medel som tas ut ur bolagssektorn.
Regeringen har tidigare i en skrivelse till riksdagen den 12 februari 2009 (skr. 2008/09:122) aviserat de nu nämnda åtgärderna. I skrivelsen har regeringen förklarat att det – med hänsyn till det betydande skattebortfall som skatteplaneringen medfört och befaras medföra framgent – enligt regeringens mening finns skäl att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa regeländringarna från och med den 13 februari 2009. En promemoria med de nämnda förslagen har remissbehandlats (dnr Fi2009/1477). Regeringen har den 25 juni 2009 beslutat att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet.
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 13 februari 2009.

Ändrade regler om beskattning av underskottsföretag
Regeringens bedömning: För att hindra kringgående av reglerna om beräknandet av beloppsspärren vid ägarförändringar i underskottsföretag bör reglerna ändras så att förvärvsutgiften vid beräknandet av beloppsspärren minskas med kapitaltillskott som helt eller delvis medfört ägarförändringen. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 5 juni 2009.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande regler inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar i underskottsföretag. Syftet med beloppsspärren är att förhindra handel med underskottsföretag. Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott till den del det överstiger 200 procent av utgiften
för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget. Förvärvsutgiften ska dock minskas med kapitaltillskott som lämnats till underskottsföretaget före ägarförändringen. Regeringsrätten har i dom den 17 september 2007 (RÅ 2007 ref. 58) däremot funnit att kapitaltillskott som lämnats i samband med förvärvet av underskottsföretaget inte ska minska förvärvsutgiften.
Skatteverket har i samband med sin kontrollverksamhet uppmärksammat att bestämmelserna om kapitaltillskott i flera fall har utnyttjats för att öka möjligheten för underskottsföretag att dra av tidigare års underskott. Detta har framför allt skett genom att en ägarförändring i ett underskottsföretag helt eller delvis har skett genom en riktad nyemission i syfte att otillbörligt öka förvärvsutgiften.
För att motverka att reglerna kringgås bör vid beräknandet av beloppsspärren förvärvsutgiften minskas med kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändringen.
Regeringen har tidigare i en skrivelse till riksdagen den 4 juni 2009 (skr. 2008/09:225) aviserat den nu nämnda åtgärden. I skrivelsen har regeringen förklarat att det – med hänsyn till risk för betydande skattebortfall – enligt regeringens mening finns skäl att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa regeländringarna från och med den 5 juni 2009. En promemoria med det nämnda förslaget har remissbehandlats (dnr Fi2009/4574).
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör tillämpas från och med den 5 juni 2009.

Regler om avdrag för slutliga förluster i utländska dotterföretag
Regeringens bedömning: Det bör införas särskilda regler för svenska moderföretag att i vissa begränsade fall få göra avdrag för en slutlig förlust hos ett utländskt dotterföretag som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Svenska företag som ingår i en koncern kan lämna koncernbidrag till varandra. Det innebär att givaren får göra avdrag för ett bidrag till mottagaren, som ska ta upp bidraget till beskattning. Detta system kan användas för resultatutjämning mellan företag inom en koncern. Regeringsrätten har i domar den 11 mars 2009 (RÅ 2009 ref. 13, m.fl.) funnit att avdrag för koncernbidrag, på grund av EG-rätten, i vissa begränsade fall måste tillåtas även för bidrag till utländska dotterföretag inom EES, när dessa har slutliga förluster. På grund av Regeringsrättens avgöranden bör det införas särskilda regler som möjliggör avdrag för sådana förluster. Ett förslag till sådana regler kommer att utarbetas och remissbehandlas under hösten. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2010.

Förfarande för prissättningsbesked vid internationella transaktioner
Regeringens bedömning: Det bör införas ett särskilt förfarande för prissättningsbesked vid internationella transaktioner. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Ett särskilt förfarande bör införas genom vilket Skatteverket kan lämna besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap. Ett prissättningsbesked bör bara kunna lämnas om det föreligger en bakomliggande ömsesidig överenskommelse med en annan stat med stöd av ett skatteavtal. Regeringen har den 4 juni 2009 beslutat att överlämna en lagrådsremiss till Lagrådet.
Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.

Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning, m.m.
Regeringens bedömning: Reglerna om uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskatt-ningsrätten till en näringsverksamhet på grund av ett skatteavtal med en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör ändras så att den skattskyldige får möjlighet att ansöka om anstånd med betalningen av skatten på grund av uttaget. Vidare bör reglerna om återföring av avsättningar till periodiseringsfonder, ersättningsfond och expansionsfond ändras så att omedelbar återföring inte ska ske när näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat inom EES. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.
Skälen för regeringens bedömning: Uttagsbeskattning innebär att beskattning sker som om en tillgång avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Enligt nu gällande regler ska uttagsbeskattning ske om skattskyldigheten i Sverige för en näringsverksamhet upphör på grund av ett skatteavtal. De situationer som avses är om ett svenskt företag byter hemvist och Sverige därigenom förlorar beskattningsrätten till företagets utländska näringsverksamhet, att ett skatteavtal ändras så att Sverige inte längre får beskatta näringsverksamhet i det landet eller om en tillgång flyttas från en del av en näringsverksamhet till en annan del och Sverige får beskatta den första delen men inte den andra.
Regeringsrätten har i en dom den 24 april 2008 (RÅ 2008 ref. 30) slagit fast att uttagsbeskattning och återföring av avsättningar till periodiseringsfond när ett företag byter hemvist från Sverige till Malta strider mot gemenskapsrätten. Vidare har Europeiska gemenskapernas kommission i ett motiverat yttrande [KOM:s ref SG-Greffe (2008)D/205673, ärendenummer 2007/2372] uppmärksammat att reglerna om uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskattningsrätten på grund av ett skatteavtal kan strida mot EG-rätten.
Med anledning av regeringsrättens dom har Finansdepartementet upprättat en promemoria (dnr Fi2009/3274) med förslag till regler om anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskattningsrätten till en näringsverksamhet på grund av ett skatteavtal. I promemorian föreslås också att återföring av avsättningar till periodiserings-fonder, ersättningsfond och expansionsfond inte ska ske omedelbart i dessa situationer utan enligt övriga regler om återföring. Förslagen gäller endast när skatteavtalet i fråga ingåtts med en stat inom EES. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010.