Niclas Virin: KONTAMINATION 15

onsdag 13 april 2016

KONTAMINATION 15

Sveriges pensionärer tillhör några av världens rikaste, skriver Petter Ahlström på SvD Näringslivs debattsida den 13 april.
Jaså, vilka äger oss?

Kontamination 14

Artikeln handlar i övrigt om den s.k. bostadsbristen. Det är förvisso nästan omöjligt att få tag på bostäder på sina håll, det finns det otaliga vittnesbörd om. Men det finns faktiskt bostäder i Sverige som rimligen borde kunna hysa 13 miljoner personer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

BOLAGSBESKATTNINGEN - SKADLIG OCH ONÖDIG

VARFÖR SKA ETT FÖRETAG BESKATTAS FÖR SIN INKOMST?
VEM KOM PÅ DENNA GALNA IDÉ?
VARFÖR ÄR DET INGEN SOM TYCKER ATT BOLAGSBESKATTNINGEN BORDE AVSKAFFAS?

Den som är intresserad av varför bolagbeskattningen kom till kan läsa här. Den som vill ha argument för att ta bort den kan läsa här eller följa min blogg.

Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, men det är en inkomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Den är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?

Bortsett från dessa fullkomligt bisarra omständigheter är företagsbeskattningen förenad med en rad skadliga effekter.

- Bolagsskatten är en liten skatt. Den motsvarar bara drygt 5 % av samtliga skatter och avgifter.

- Det är en dyr skatt. Den ger budgettekniskt ca 100 miljarder kr men kostar i tillämpning kanske 15 miljarder hos lagstiftare, skattemyndigheter, företag, domstolar. Den är en guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för akademiker.

- Den är så svår att tillämpa att den är en rättssäkerhetsrisk. Bara lagtextmassan för företagsbeskattningen är 4 gånger så omfattande som den för inkomst av tjänst och oändligt mycket mer komplicerad, men den ger bara 1/4-del i skatteintäkter till stat och kommun.

- Internationellt verksamma företag drabbas av problem med dokumentation av internprissättning, eftersom de antas kunna utnyttja prissättningen och olika länders skilda utformning av beskattningsreglerna för att undgå eller reducera sin skatt. De kan också drabbas av dubbel beskattning på grund av att flera länder gör anspråk på att beskatta samma inkomst.

- Bolagsskatten förorsakar samhällsekonomiska kostnader genom effektivitetsförluster, genom att styra investeringsbesluten på ett irrationellt sätt.

- Den skapar kriminalitet genom att den gör kringgåenden lönsamma. Gränsen mellan kriminalitet och skicklig skatteplanering kan vara hårfin.

- Den skapar det förkättrade dubbelbeskattningsproblemet. Ta bort bolagsskatten och dubbelbeskattningen försvinner. Det måste vara politiskt mer framkomligt att skapa stabilare företag och beskatta arbetsfria inkomster än tvärtom.

- Det är en omoralisk skatt. Allmänheten inbillas att någon annan (företagen) betalar deras skatt.

- Bolagsskatten är helt onödig. Det som företagen inte betalar i skatt kommer att stärka deras kapitalbas och/eller öka löneutbetalningar och utdelningar som beskattas. Det är endast en förtida beskattning som ytterst bärs – liksom alla skatter – av hushållen. Ett bortfall av de ca 100 miljarder som skatten ger idag skulle således vara endast tillfälligt.

Bolagsskatten är dessutom omodern. I ekonomier utan penninghushållning och med låg kunskapsnivå kan företagsbeskattningen vara den enda möjligheten att ta ut skatt. I välutvecklade ekonomier finns betydligt effektivare metoder att direkt från de fysiska personerna – de som ändå ytterst är de som betalar – ta ut skatterna. Av totala skatte- och avgiftsuttag i Sverige(2010) på 1.430 miljarder kr tar vi ut skatt på löneinkomster (480 mdr kr), på lönekostnader (390 mdr kr), på konsumtion (420 mdr kr) och på kapital (80 mdr kr) med automatik direkt vidkällan. 80 mdr kr tas ut i bolagsskatt (se prop. 2009/10:1 s. 196).

Först när vinsterna tas ut bör beskattning ske. Så är det i t.ex. Estland. Vilken stimulans för företagandet! Och vilken förenkling!

Tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman skrev jag i fjol boken Slopad bolagsskatt – analys och konsekvenser (Norstedts Juridik). Analyserna av de ekonomiska effekterna pekade – föga förvånande – på stora svenska vinster för investeringar och statsfinanser om bolagsskatten reducerades kraftigt eller avskaffades. Problem av teknisk natur är hanterliga. De är löjligt små i förhållande till de problem som bolagsskatten vållar. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande. Det är dock viktigt att inte komma på efterkälken. Då går investeringstillfällena till andra länder med lägre bolagsskatt.

BOLAGSSKATTESATSER I EU

I EU har följande stater lägre skattesats än Sverige (källa www.worldwide-tax.com):

Land Skattesats (%)

Bulgarien 10

Cypern 12,5

Estland 20 *)

Finland 20

Gibraltar 10

Irland 12,5

Kroatien 18

Lettland 20 åi vinst 0

Litauen 15

Luxemburg 18

Polen 19 (15)

Portugal 21 (17)

Rumänien 16

Slovakien 21

Slovenien 19

Storbritannien 19

Tjeckien 19

Ungern 9

*) På utdelad vinst

Övriga EU-länder:

Belgien 33,99

Danmark 23,5

Frankrike 33,33

Grekland 29

Italien 24

Malta 35

Nederländerna 20 (25)

Spanien 25

Tyskland 30-33

Österrike 25

Europa utanför EU

Island 20

Norge 24

Ryssland 20

Schweiz 8,5-24

Australien 30

Brasilien 15

Canada 38

Indien 30 (25)

Japan 25,5

Kina 25

Nya Zealand 28

Sydafrika 28

Ukraina 18

USA 21

Niclas Virin

onsdag 13 april 2016

KONTAMINATION 15

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Niclas Virin

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

BESÖKARE

BOLAGSBESKATTNINGEN - SKADLIG OCH ONÖDIG

BOLAGSSKATTESATSER I EU

Slopad bolagsskatt - analys och konsekvenser

LÄNKAR