torsdag 18 september 2014

PETER MALMQVIST KOMMENTERAR FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉNS BETÄNKANDE

PM kommenterar Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) i SvD den 18 september. Hans synpunkter på förslagets konsekvenser är det lätt att dela - en till ytterlighet komplicerad lagstiftning blir ännu mer komplicerad. Är detta rimlig för en löjligt liten skatt som inbringar endast drygt 5 procent av alla skatter och avgifter, och som egentligen är endast en förskottsbetalning av skatter som (utan bolagsskatt) ändå skulle flyta in i form av skatter på lön, utdelning och konsumtion? Som PM påpekar hamnar kommittén i mängder av definitions- och avgränsningsproblem.
Men PM tycks ha uppfattat kommitténs uppdrag som att den skulle komma till rätta med räntesnurrorna. Uppdraget var dock större än så. I själva verket fanns frågan om räntesnurror över huvud taget inte i direktiven till kommittén. Det är därför inte att förvåna att kommittén inte fokuserat på dem. Men genom sitt förslag tycker sig kommittén kunna föreslå att reglerna mot räntesnurror tas bort.
Det är inte för "att stoppa internlånen" som kommittén "stoppar avdragsrätten för räntor i alla skattepliktiga företag", som PM skriver. Kommitténs huvuduppdrag har varit att komma tillrätta med den "dubbla asymmetri" som kommer sig av att kostnaden för lånat kapital, räntan, är avdragsgill, medan detsamma inte gäller för eget kapital. Det är därför kommittén föreslår en ny begränsning av rätten till avdrag för räntekostnader. Denna begränsning är dock inte så omfattande som man kan få intryck av när man läser PMs debattinlägg. Avdragsrätten för "räntor i alla skattepliktiga företag" avskaffas inte. Däremot avskaffas rätten till avdrag för negativt finansiellt netto, dvs. avdrag för finansiella kostnader, bl.a. räntor, ska medges endast från finansiella intäkter. Men de definitions- och avgränsningsproblem som PM pekar på uppkommer förvisso och det är illa nog.
Den neutralitet som kommittén eftersträvar skulle, som PM riktigt påpekar, kunna undvikas genom att bolagsbeskattningen avskaffas. Det är ju på grund av att vinsten beskattas (och avdrag inte medges med samma belopp) som den dubbla asymmetrin uppkommer. Dessutom uppkommer ett otal andra problem. Men konsekvensen av det behöver inte bli att, som PM säger, beskattningen av löneinkomster då också måste tas bort. Risken för att "massor av  anställda skulle starta aktiebolag och börja fakturera sina arbetsgivare och därmed sänka sin skatt markant", är obetydlig. För det första kan ett anställningsförhållande inte vare sig praktiskt eller juridiskt utan vidare omvandlas till ett kund-/leverantörsförhållande. Och reglerna skulle kunna skräpas om så vore nödvändigt. För det andra måste bolagsägaren förr eller senare ta ut medel ur bolaget, och då blir vinsten beskattad som lön. Det kan visserligen ses som en förmån att uppskjuta beskattningen av den vinst som sparats i bolaget, men att det är en förmån beror på att Sverige beskattar pensionskapital. Utan denna beskattningsform skulle den uppskjutna beskattningen närmast vara något enbart positivt - en stimulans till privat sparande. Så länge den sparade vinsten ligger kvar i bolaget är den oåtkomlig för konsumtion, varför en beskattning är obefogad. För att hindra att sparandet i bolaget utnyttjas som säkerhet för en lånefinansierad konsumtion, är det enkelt att införa lönebeskattning av pantsättningen.
Ett annat av kommitténs förslag är att endast 75 procent av den skattepliktiga vinsten beskattas. Med nuvarande skattesats, 22 procent, är det ett sensationellt komplicerat sätt att införa en skattesats på 16,5 procent. Dessutom föreslås en särskild skatt på banker, som enligt kommittén skulle komma alltför lindrigt undan med en skattesats på 16,5 procent. De har ju typisk sett aldrig något negativt finansiellt netto.
Så nog blir det komplikationer alltid. Vid ett skatteseminarium för en tid sen fick skatteutskottets ordförande, Henrik von Sydow, frågan om förslaget kan komma att genomföras. "Ja, här har en elit av landets ekonomer och skattejurister funderat i flera år. Det är klart att vi politiker måste tro att det är tekniskt och juridiskt genomförbart."
Gör om och gör rätt, som PM skriver. Fokusera på det som är problemet, och det är inte att förändra näringslivets generella kapitalstruktur.







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar