Hamilton vs. Andersson

Carl B Hamilton kommenterar i en artikel i SvD den 30 september Magdalena Anderssons kritik mot regeringen att den skullle låna till ”vidlyftiga skattesänkningar”. Andersson syftar på bolagsskatten. Hamilton skriver helt riktigt att

....bolagsskatten skulle – om man inte sänker den – medföra att skattebasen krymper. Varför det? När omvärlden har lägre bolagsskatt väljer fler företag att inte expandera i Sverige, eller att lokalisera sig utomlands. Det är alltså vilseledande att påstå att skattesänkningen ”kostar” 16 miljarder kronor eftersom dessa miljarder i växande utsträckning aldrig hade kommit in till statskassan om skattesatsen behållits på 26 procent istället för att den 1 januari 2013 sänkas till 22 procent. Att tänka kameralt och statiskt är okej på hushålls- och företagsnivå, men inte på samhällsekonomisk nivå när regeringspolitik avgör förutsättningarna för bland andra företagen.

Men det är mer än så:

Kameralt och initialt minskas statens inkomster kanske med 16 miljarder om man ser det som två bilder i ett seriealbum, före och efter, och kan anta ceteris paribus. Men det kan man inte, eftersom redan förväntningar om en förändring leder till reaktioner från företagen. Om företagen vet att de får behålla 78 procent av vinsten i stället för 73,7 får de - utan att göra något - pengar motsvarande de 4,3 procententheterna att sätta sprätt på. Det kommer att bli löner och eller utdelning. (Vi ser företagen som en enhet, så vi behöver inte bry oss om varu- och tjänsteköp.) Det blir då nya sociala avgifter, inkomstskatt och utdelningsskatt - tillsammans kanske 50 procent. Sen kommer resterande 50 procent att konsumeras, och då blir det moms och punktskatter på köpen, vilket ger ytterligare kanske 15-25 procentenheter.


När företagens räntabilitet (efter skatt) på redan gjorda investeringar ökar, kan man anta att de ökar sina investeringar och dessutom gör investeringar som tidigare inte lönade sig. Vinstbeloppen ökar, lönebetalningsförmågan ökar, utdelningskapaciteten ökar. Allt genererar ny skattebaser.

Som ovan sagts blir Sverige I förhållande till tidigare ett bättre investeringsland än andra länder, varför kapital söker sig hit och genererar ny sysselsättning och nya vinster och därmed underlag för nya löneskatter, inkomstskatter, utdelningssskatter och moms och punktskatter.

Allt det här sker i ett enda flöde, där man inte kan urskilja orsak och verkan. Somligt sker omedelbart eller redan på förväntningarna, annat sker efterhand och med eftersläpning. Somligt sker som en indirekt följd av vad som varit. Dynamiska effekter är visserligen ett förbjudet uttryck, eftersom politiker använt det för förespegligar för effekter som synbarligen uteblivit (ingen vet dock vad som skulle ha skett annars), men ALL beskattning har dynamiska effekter. Genom att höja och sänka skatter skapar och hejdar man flöden och det har effekter. Det är ju därför man sänker bolagsskatten. Det är min övertygelse att investering och sysselsättning ökar. Det ökar skattebaser och skatteintäkter. Bortfallet av 16 miljarder kommer att uppvägas av tillskott av andra skatter. Får svenska företag en lägre skattesats än utländska, kommer dessutom nytt kapital att strömma till landet och generera ytterligare skattebaser. I varje fall om utländska investorer tror att skatteskillnaden blir bestående.

Om man vänder på resonemanget kan kan man fråga sig varifrån företagen skulle få pengar till att betala bolagsskatt om en sådan infördes. Från kunder, löntagare och aktieägare. Bolagen har inga egna pengar som de fått av Gud undanstuckna någonstas. Eftersom hushållen på ett eller annat sätt förser bolagen med pengar till skatten är det bättre att husållen betalar skatten direkt. Genom det instuckna mellanledet (företagen) skapas en dyrbar administration och ekonomiska och juridiska komplikationer helt i onödan. Dessutom vet inte de som bekostar skatterna (hushållen) vilka skatter de bekostar och med vilka belopp. Om man tycker att företagen ska betala för samhällsservice kan man fråga sig varför förlustföretag inte behöver göra det. Det borde snarast bestraffas extra, eftersom de förstör det som redan finns; värdet av deras produkter är lägre än värdet av ianspråkstagna resurser.

För svenskt vidkommande kommer avskaffande av bolagsskatten övergångsvis att stimulera företagandet, men i det långa loppet betyder avskaffandet av bolagsskatten ingenting annat än att ett oerhört komplicerat, rättsosäkert och fullkomligt onödigt rättsområde försvinner, vilket medför en adminsitrativ lättnad för företag, skatteförvaltning, polis- och åklagarväsende, domstolar och lagstiftare. All bolagsskatt övervältras på löntagare, konsumenter och aktieägare. Nu betalar dessa kategorier bolagens skatter utan att veta om det.