RISKKAPITALETS FLYKT

Riskkapitalisterna hotar fly landet, skriver SvD den 15 maj. Nu råder stor osäkerhet om deras beskattningsvillkor för s.k. carried interest, dvs andel av vinst i de företag som investorerna satsat kapital i, sedan Anders Borg lagt sitt förslag i frysen. Förslaget innebar att riskkapitalisterna skulle beskattas enligt samma princip som fåmansföretagare, dvs. som arbetsinkomst upp till viss nivå (c:a 5 milj. kr) och därovanför som kapitalinkomst. Näringslivet protesterade och ansåg att förslaget skulle snedvrida konkurrensen till börsbolagens nackdel vid VD-rekryteringar. Den politiska oppositionen protesterade mot att riskkapitalisterna skulle få denna skattefavör. Deras föreställning är att Skatteverkets yrkande om arbetsinkomstbeskattning av hela beloppet är riktigt.

Näringslivets protest är väl i och för sig befogad, men snedvridningseffekten är i så fall ännu större idag när hela vinsten kapitalbeskattas. Kanske tror/hoppas näringslivet på att Skatteverket får framgång i sina processer i domstolarna. Och så länge processerna pågår och ovisshet råder är konkurrenseffekten kanske inte så svår att bära.

Oppositionen hämtar också argument i det att riskkapitalistinvesteringarna undgår beskattning i Sverige med ränteavdrag framkallade genom koncernintern upplåning, s.k. räntesnurror. Även AP-fonderna och försäkringsföretagen har investerat i sådana objekt. "Våra skattepengar ska inte gå till skatteparadis", är argumentet. OM landstingen och kommunerna är nöjda med det produkt de köper, kan man undra varför kommunalskattemedlen delvis ska återföras till staten genom statlig bolagsskatt. Med bolagsskatt minskar avkastningen för vårdföretagen och höjs kostnaderna för kommuner och landsting. Trafiken med räntesnurror skulle omedelbart upphöra om bolagsbeskattningen avskaffades.

Möjligheterna till framgång för Skatteverket  ska inte underskattas. Sedan många år finns en praxis (numera förstärkt med lagstiftning) om att vinst vid fastighetsförsäljning (som normalt beskattas som kapitalvinst) ibland kan beskattas som näringsinkomst. Det sker när försäljningarna betingas av säljarens professionalism, t.ex. för byggmästare (s.k. byggmästarsmitta) och andra som yrkesmässigt och i större omfattning omsätter fastigheter. Detsamma kan i vissa fall gälla för personer som i stor omfattning köper och säljer aktier.

Vad riskkapitalisterna gör, är ju att dela på vinsten av de företagsförädlingar de anförtrotts medel från investorer att genomföra. Att verksamheterna varit ytterst lönsamma är knappast följden av en slump. Tvärtom betingas verksamheterna av aktörenas omfattande kunskaper om företag och branscher och marknadernas funktionssätt. Det sker i mycket stor skala och med deltagande av utomstående intressenter. Systematiskt är det inget som hindrar att sådan aktivitet utlöser beskattning för näringsverksamhet, även om objektet råkar vara aktier, dvs. tillgångar som normalt kapitalbeskattas.

Den som lever får se.

SvD