VARIFRÅN KOMMER STIMULANSPENGARNA?

Danne Norling ställer den frågan på sin förnämliga blog, med anledning av diskussionen häromdan i Ekonomiklubben i Axess TV. Med rätta beklagar han deltagarnas bristande förmåga att ge ett begripligt svar på frågan från en tittare.

Läs Dannes förklaring.

Ett annat sätt att ge ett svar är att beskriva det så här.

Tack Danne, för åtminstone en första och grundläggande förklaring till varifrån pengarna kommer. Den person som ställde frågan begrep säkerligen inte ett ord av vad som sades i programmet.
Men det är sannerligen inte lätt att tydliggöra detta. Alla tycks föreställa sig att det ligger pengar någonstans och skramlar och att det gäller att få i gång dessa. Men vems pengar är det och var ligger dom, tycks frågaren undra.

Har man den föreställningen hjälper nog inte en förklaring på den nivå som programdeltagarna erbjöd.

När jag blir ombedd att förklara nationalekonomiska ting brukar jag utgå från det råd jag fick under studierna på Handels - tänk bort pengarna! Se till vad som realt händer i ekonomin. Det händer (eller kan hända) oavsett det monetära systemet. Det betyder inte att det monteära systemet inte har någon påverkan, men det kan vara bra att börja med att försöka förklara ett händelseförlopp med bortseende därav.

Vad som hänt som har förorsakat den nuvarande krisen är (kanske) den politiskt frambringade överkonsumtionen av amerikansk bostadsstandard. Bortsett från den reala överproduktionen av bostäder satte den även igång en sofistikerad lånemarknad för att finansiera byggandet. Översmarta finansmatadorer kreerade finansieringsinstrument som inga egentligen förstod sig på. Plötsligt visade sig instrumenten värdelösa och en kedjeeffekt av förluster och misstroende spred sig i ekonomin, så en stor del av produktion av reella varor och tjänster stannade upp. (Där fick finansmarknaden en reell påverkan på ekonomin.) Ett annat skeende är förflyttningen i stor skala av amerikansk och europeisk tillverkningssindustri till Asien. Det påverkar - i vart fall temporärt och branschvis - arbetslöshet i USA och Europa innan de kan anpassa sig till de nya villkoren.

Denna produktionsförflyttning har skett samtidigt som Kina avstått från att utnyttja sina exportinkomster till import till en befolkning vars konsumtion hålls nere med politiska medel. Detta har lett till ett stort sparande i statens hand och krav mot USA genom innehav av amerikanska obligationer. Därigenom har Kina också underlättat den amerikanska överproduktionen av bostäder. Vad som händer den dag Kina anser sig ha lagt under sig tillräcklig stor del av världens tillverkningsindustri och använder sina fordringar mot USA kan man frukta. Det kommer med visshet att utlösa realekonomiska effekter den dag det sker.

Man kan fundera på varför de möbler, apparater och prylar vi köper på Clas Olson, Jula och IKEA mm. kan vara så otroligt billiga. Vad händer när Kina och Indien blir världens ledande ekonomier och börjar ställa anspråk på billiga inköp från Europa och USA?

Allt detta kan förklaras utan att beröra frågan om var pengarna finns eller om det alls finns pengar.

Nu står näringslivet i USA och Europa still och alla ropar på åtgärder för att få igång ekonomin igen. Det traditionella sättet är då stimulanspaket "som kostar pengar". Varifrån kommer pengarna? Och vem tog dom? Och var det därför ekonomin stannade?

Danne, du har själv förklarat tekniken bakom detta så det behöver jag inte göra.

I reala termer betyder det att staterna beslutar om att vissa saker ska byggas eller göras. I sämsta fall blir det värdelösa saker som görs, men om det skapas något nytt och värdefullt, så kommer det att finnas nya reala resurser att betala dem som annars skulle varit arbetslösa.

De betalningsmedel som skapas på det sätt du beskrivit är smörjmedel för att den reala processen ska löpa. Om för mycket betalningsmedel skapas eller om stimulanspaketen leder till värdelösa investeringar (det blev alldeles för halt) kan det gå illa och bli penninginflation. Penninginflationen kan i bästa fall vara nyttig genom att folk upplever sig bli rikare och därför börjar köpa och därmed dra igång ekonomin.

Men den i grunden avgörande faktorn är att folk (och framför allt näringsidkare) återfår förtroende för varandra och för systemet och att förutseende entreprenörer ser möjligheter att skapa och producera varor och tjänster till en kostnad (resursförbrukning) som är lägre än vad allmänheten (konsumenterna) tycker att de är värda.

Men det kommer alltid att uppstå nya behov och konsumtionsmönster som vänder upp och ner på den befintliga näringslivsstrukturen och skapa arbetslöshet och krav på omgrupperingar. I den ideala världen går detta ganska långsamt och påverkar en lite del av ekonomin i taget. Folk som ändå skulle byta jobb eller gå i pension gör det och onyttiga företag tynar bort. I verkligheten kan det gå fort och omfatta stora delar av ekonomin samtidigt. Då blir det kännbart för alla.

Det är det samma i penningekonomier som vid byteshandel. Men med penningekonomi går mycket allt lättare.