BANKSKATT

I ett utkast till lagrådsremiss föreslår Regeringen en bankskatt med 0,05 % (senare 0,06 %) av bankens (i förekommandefall bankkoncernens) skulder. För svenska banker omfattas utländska koncernbolags skulder. För utländska banker omfattas endast skulder hänförliga till verksamhet i Sverige.

Det är alltså inte fråga om en inkomst-/vinstskatt utan närmast en objektskatt. Som alla företagsskatter bekostas skatten ytterst av kunder, anställda och aktieägare beroende på elasticiteter på  arbets- och kapitalmarknaderna. Till skillnad mot andra objektskatter (energi- och miljöskatter mm) ger skatten inte något incitament till önskat beteende. Möjligen tvärtom, om ett svenskt eller svenskägt företag tar upp lån i utländsk bank.

SKATT PÅ FINANSIELL VERKSAMHET

Utredningen om skatt på finanssektorn har avlämnat sitt betänkande, Skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76).
Av praktiska skäl har de mervärden som skapas i den finansiella sektorn undantagits från moms. Företagen i branschen får ta den moms, som de betalar till sina leverantörer, som omkostnad i den egna verksamheten. Det kompenserar företagen sig för, om det går, genom sin pris- och lönesättning.
För värdet av finansföretagens egna produktion - lönekostnader och vinst - behöver deras köpare inte betala moms. Det är för att åtgärda denna "skattefördel" som utredningen tillsattes.
Den metod utredningen föreslår är helt enkelt att belägga de företag som är undantagna från moms med en avgift på 15 % på lönekostnaderna.

För att helt eliminera skattefördelen av mervärdesskatteundantaget krävs en skattesats om i vart fall drygt 40 procent av beskattningsunderlaget. På grund av de olika snedvridningseffekter som skatten för med sig är det uteslutet att bestämma skattesatsen så att skattefördelen av mervärdesskatteundantaget helt elimineras. Skattesatsen bör i stället bestämmas så att skattefördelen av mervärdesskatteundantaget i skälig utsträckning minskar.  Skatten föreslås därför tas ut med 15 procent av beskattningsunderlaget.

NY BANKSKATT

Finansminsiter Magdalena Andersson föreslog i sitt förstamajtal en ny bankskatt, skriver SvD den 2 maj. Hon anser bankerna vara underbeskattade - hur man nu ska mäta det. Hon tycks rata både en transaktionsskatt (Tobinskatt) och den skatt som Företagsskattekommittén föreslog. I stället tänker hon sig en skatt av dansk modell: skatt på lönekostnaderna i finanssektorn. Direktiv till en utredning om en bankskatt finns här.


- Nu är det tid för den svenska finanssektorn att få möjlighet att bidra lite mer, sade hon.
Generöst, kan man tycka.


Hur kan hon tro att finanssektorn skulle bidra? Varför skulle finanssektorns företag inte försöka ta ut den tillkommande kostnaden genom prissättning eller lönesättning. Går det så går det på grund av de elasticiteter som råder på marknaderna för bankernas tjänster och arbetskraft. Sen är det så att bankernas köpare av personalintensiva produkter (företagsfinansiering, värdepappershantering, juridisk expertis) är särskilt prisokänsliga. Kreditgivning ligger tidigt i produktionskedjan så företagens ökade bankkostnader kan lätt rullas vidare mot slutkonsument. Investeringar i IT mm blir relativt sett billigare och ersätter manuell hantering.


Alternativt, i den mån de ökade lönekostnaderna inte kan rullas över på kunder och anställda eller absorberas av investeringar, minskar investeringarna på grund av reducerad lönsamhet.


Vem tror att företag bekostar sina egna skatter? Lönsamheten avgör verksamhetens inriktning och utförande. Skatten kommer därför att ha effekter på hur den förändrade kostnadsstrukturen påverkar sättet att driva verksamheten - inte att bankerna "bidrar lite mer".


Om man vill göra arbetskraft mindre konkurrenskraftig gentemot investeringar, är en skatt på lönekostnaderna säkert effektiv och kan åstadkomma att manuell arbetskraft ersätts av maskiner. På det sättet har skatten en viss påverkan på ekonomin. En skatt på bolagens vinster är bara idiotisk.


Avskaffa bolagsbeskattningen.