I höstas briserade den s.k. Luxleaks-skandalen, erinrar
SvD om den 19 maj. Det framkom att Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) skulle vara inblandat och utnyttjat de gynnsamma luxemburgska skattebestämmelserna för att minska sin svenska skatt. Alla ansvariga svor sig dock fria. Det hade de ingen aaaning om. Nu påstår SvD att tidningen tagit del av "opublicerade ägaruppgifter som visar att landstingen måste ha fått information om skatteupplägget".
Det är svårt att bedöma vad som skett. Jag har inte sett någon detaljerad beskrivning, men två luxemburgska bolag tycks äga det svenska bolaget Swedish Hospital Partners (SHP), det projektbolag som fick kontraktet på bygget och driften av NKS. Projektbolaget ägs av ett brittiskt riskkapitalbolag och Skanska. Ingen påstår dock att något olagligt skett, och det förefaller osannolikt med tanke på projektet och de involverade kontrahenterna. Förmodligen rör det sig om att SHP betalar ränta på en skuld från de luxemburgska bolagen. Räntan är avdragsgill i Sverige och - förmodligen - skattefri i Luxemburg.
Opinionen är upprörd och
oppositionspolitiker kräver revision och granskning.
Skatteprofessor
Roger Persson Österman, som varit med några år i verkligheten innan han nu återvänt till akademin, är inte så överraskad. Det är så här man gör i internationella sammanhang. Så varför skulle NKS sätta sig på hasorna, när ett internationellt konsortium lämnar ett attraktivt anbud baserat - utan NKS vetskap? - bl.a. på att SHP slipper skatt på vinsten? (Nu var visst anbudet till en början inte alls attraktivt, men det förstod inte politikerna som förhandlade fram avtalet.
Ilja Batljan, tidigare oppositionslandstingsråd, såg snabbt en mängd underligheter och lyckades få anbudet sänkt med många miljoner.) Nu antas att den vinst som kan uppkomma på projektet kommer att undgå bolagsbeskattning. Beroende på kontrahenternas skicklighet kommer denna vinst att delas dem emellan. Konsortiets talesman, Tim Pearson, påstår att kostnaderna för NKS skulle kunnat bli ännu högre om konsortiet strukturerat sig annorlunda, dvs. landstingen får en del av vinsten.
Varför är det sämre än att en del av produktionsresultatet på landstingsinnevånarnas bekostnad betalas till staten? Det är klart att gällande lag ska tillämpas och bolagsvinster ska beskattas. Men det finns inget standardiserat upplägg för hur ett så stort projekt som NKS ska struktureras. Beroende på hur man gör blir det olika skattekonsekvenser. När man överväger vilken verksamhetsstruktur som ska väljas, vägs fördelar mot nackdelar och kostnader mot intäkter. Det går inte att bortse från att skatteeffekterna kan bli helt olika i olika fall. I synnerhet om utländska kontrahenter är involverade och flera länders skatteregler ska tillämpas. Det är självklart att en lägre skattekostnad är en attraktiv komponent vid avgörandet av struktur. Luxemburg har insett det värdefulla i att inte stöta bort finansindustrin med ogynnsamma skatteregler. Utan särskilda naturtillgångar eller stor industri har det lilla landet blivit ett av världens rikaste per capita. Ska landet kritiseras för det?
Felet är att bolagsvinster beskattas. Om bolagsbeskattningen avskaffas kommer skatterelaterade strukturupplägg att försvinna. Några skatteförluster blir det inte, i vart fall inte på längre sikt. Bolagsskattens andel av totala skatteinkomster är i de flesta länder 5-7 procent, så den omedelbara skatteförlusten blir obetydlig relativt sett. På lång sikt händer inget annat än att de skatter bolagen nu betalar in, inte behöver finansieras med försäljningsinkomster eller reducerade lönekostnader. Ingen tror väl att bolagsägarna accepterar lägre avkastning för att en del av vinsten måste betalas till staten som skatt. Ingen tror väl att företagens vinster på sikt ökar med det belopp som inte behöver betalas i skatt om skatten avskaffas. En praktisk vinst av att avskaffa bolagsbeskattningen blir att en armé av skattekonsulter och akademiker får ägna sig åt något annat och nyttigt för mänskligheten, att Skatteverket, domstolar och Ekobrottsmyndigheten m.fl. får sin arbetsbörda väsentligen lättad och att företagen kan strukturera sina verksamheter utan att behöva ta hänsyn till några bolagsskatteeffekter.
Och så slipper vi dessa moralistiska utfall så fort någon vidtagit en åtgärd som reducerar skatten.
Vad är det som gör denna extremt komplicerade skatt så nödvändig? Ingenting!
Avskaffa bolagsbeskattningen.
