LEDARE I DAGENS INDUSTRI 27 JULI

 

Behövs egentligen någon bolagsskatt?

Temat för toppmöten i dessa tider är Rysslands anfallskrig och konsekvenserna för energiförsörjning. Men alla på EU-kommissionen och andra internationella organ jobbar inte med dessa pressande frågor. Arbetet med ett nytt system för bolagsskatter är långt gånget och sysselsätter en mängd experter på internationell nivå och på finansdepartement och bolag runt om i världen.

Resultatet av detta arbete håller på att leda till ett nytt skattesystem där bolagsskatten inte automatiskt ska betalas i det land där bolaget har sitt säte eller där värde har skapats. Detta är anledningen till att Sverige, oavsett färg på regeringen, har försökt bromsa detta initiativ. Vi har ju stora exportföretag med endast liten hemmamarknad.

Samtidigt har G20-länderna enats om en global minimiskatt. Och under åren har det pågått en rad processer inom EU exempelvis om att bolag ska redovisa sin verksamhet offentligt land för land.

När EU agerar på egen hand rubbar det relationerna med USA. Och åtgärderna blir ett sorgligt kvitto på att samtliga de stora plattformsbolagen är amerikanska. Europa har misslyckats.

Allt detta drivs fram av en global debatt om att bolag betalar för lite i bolagsskatt. Ofta används endast ordet ”skatt”, som om bolagen inte betalar någon annan skatt än bolagsskatt. Och som om bolagsskatten skulle vara en dominerande skatteinkomst för länder. Så är det inte. Mindre än 10 procent av världens skatteintäkter kommer från bolagsskatten.

Svenska regeringar har alltid parerat bolagsskatten utifrån storföretagens perspektiv på den internationella marknaden. Länder med dåliga investeringsförutsättningar i övrigt, som infrastruktur och utbildningsnivåer har sänkt den ännu mer för att få investeringar. Avancerade länder har kunnat ha den på en högre nivå.

För att få en annan synvinkel på fenomenet kan man fundera över vad bolagsskatten egentligen fyller för funktion, förutom den uppenbara – att den begränsar investeringar och styr om verksamhet endast av skatteskäl.

Niclas Virin, länge direktör på Skatteverket och därefter mångårig skattechef på Handelsbanken, har ägnat mycket tid åt att försöka förklara varför bolagsskatten i grunden är feltänkt och onödig.

Företag beskattas i dag ungefär som om de var personer. Om det blir pengar över går en del av de pengarna till skatt.

Men det är skillnad. Niclas Virin uttrycker att företag bildas för att skapa de varor mänskligheten behöver för sin existens. När detta görs på ett effektivt sätt uppstår vinst. Denna används till investeringar, som inte har någon annan uppgift än att i framtiden kunna ha bättre möjligheter att producera varor och tjänster.

Bolagsskatten minskar denna möjlighet.

Företag ska naturligtvis vara med och betala för de samhällsuppgifter som man tar i anspråk. Men då bör man fråga varför överskottet i verksamheten ska vara en beräkningsgrund. Varför ska företag som går med förlust, och alltså förstör värden, i så fall inte vara med och betala?

En viktig grund för beskattning av personer är förmågeprincipen. Den som inte har några pengar ska inte behöva betala särskilt mycket i skatt. Men Niclas Virin visar på hur dåligt denna princip fungerar för företag, och frågar sig om ett företag med ett aktiekapital på 100 Mkr och som går med förlust har stor eller liten skatteförmåga? Har ett företag med ett aktiekapital på 5 000 kr och som gör en vinst på 100 000 kronor någon skatteförmåga? Det första företaget har för mycket kapital. Det andra – som beskattas för sin vinst – har alldeles för lite; vinsten och samhällsnyttan skulle vara större om det inte vore så kapitalfattigt.

Till saken hör att uttagna vinster, alltså pengar som lämnar företaget och går till fysiska ägare beskattas på annat sätt.

Beskattning av bolag är besvärligt. Vad exakt ska beskattas, och vem ska göra det? Det bäddar för bristande rättsäkerhet och blir ett slagfält för kortsiktiga politiker. EU använder bolagsskatten för att visa att man inte är en union för kapitalism, utan har förmåga att slå till mot företagen.

Bolagsskatten är en realitet. Den kommer inte att avskaffas, men det är nyttigt att då och då fråga sig vad den är bra för.

Tobias Wikström

tobias.wikstrom@di.se