I två debattartiklar i Dagens Industri har nyligen bolagsbeskattningens betydelse för sysselsättning och återhämtning efter coronapandemin berörts. Magnus Henrekson konstaterar den 13 juni att sänkningen av bolagsskattesatsen från ca 55 procent år 1990 till dagens drygt 20 procent i förening med 3:12-reglerna kan förklara att ”Sverige har EU:s högsta sysselsättningsgrad, trots stark folkökning i hög grad driven av invandring av i många fall lågutbildade människor”. Rune Andersson, Bernt Lindén och Dan Olofsson argumenterar den 22 juni för att företagen ska kunna arbeta upp större reserver via egna vinster som buffertar för "det oförutsedda" – ett behov som vi blivit smärtsamt påminda om genom corona-krisen.
Henrekson argumenterar för en lägre kapitalbeskattning trots den ökade skattemässiga spänningen mellan inkomst från anställning och vinstutdelning. Sänkt bolagsskatt påverkar dock inte denna spänning, men sänker avkastningskraven och höjer därmed investeringsbenägenhet och sysselsättning
ALO rekommenderar att nuvarande system med periodiseringsfonder ska byggas ut från nuvarande 25 procent till 30 procent av överskottet. Vidare att fonden får behållas i 10 i stället för som nu i 6 år innan den återförs till beskattning, samt att nuvarande schablonbeskattning av fonderat belopp tas bort.
Om bolagsskattesatsen inte enbart sänks och periodiseringsfondssystemet inte bara liberaliseras ytterligare, utan bolagsskatten sätts till 0 och därför fondsystemet blir överflödigt, lär effekten bli ännu tydligare.
Varför beskattas näringslivets nettoinvesteringar – det som hela mänsklighetens existens och välbefinnande är beroende av? Varför beskattas just de företag som skapar nya värden, medan företag som förstör det som redan finns, dvs. går med förlust, inte betalar något alls? Bolagsskatten motsvarar några ynka procent av de totala skatterna och är endast "kameral", dvs. redovisas som en särskild post i statens budget. Eftersom alla företagsskatter övervältras på löntagare, konsumenter och kapitalister, är skatten bara ett förtida uttag av skatter som förr eller senare skulle flutit in som inkomstskatt, löneskatt, konsumtionsskatt och skatt på aktieutdelning. Bolagsskatten är oerhört komplicerad och stimulerar till skatteplanering eller ljusskygga dispositioner. Tvister mellan företag och skattemyndigheter kan avse belopp på hundratals miljoner kronor. Bolagsskatten försörjer arméer av välutbildade och välarvoderade jurister och ekonomer, som kunde göra bättre nytta på annat håll; en lekstuga för akademiker och guldgruva för konsulter. Ett glaspärlespel.
Just för närvarande är bolagsbeskattningens existens närmast grotesk; samtidigt som bolagen betalar skatt på föregående års vinst, öser staten pengar över dem för att de inte ska gå under.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar