fredag 23 mars 2018
LAGRÅDSREMISS OM BOLAGSBESKATTNINGEN
Regeringen har nu remitterat sitt förslag till ny bolagsbeskattning till lagrådet. Företagsvärlden verkar av tidningsreportagen att döma förvånansvärt nöjda med lagrådsremissen. Förhoppningsvis är det på grund av att vissa förslag i den tidigare departementspromemorian ändrats. Bl.a. föreslås att underlaget för begränsningen ska vara 30 procent av EBITDA i stället för 35 procent av EBIT och att alla företag få avdrag för negativt räntenetto på högst 5 milj. kronor i stället för 100 000 kr enligt promemorian. Begränsningsunderlaget kan alltså minskas med avskrivningar, vilket gynnar investeringstunga företag och fastighetsföretag. Begränsningen till 5 milj. kr reducerar antalet företag som kan drabbas av reglerna högst väsentligt. Fastighetsföretag får också ytterligare primäravdrag på hyreshus med 2 procentenheter; under de första sex åren får de extra avskrivning med 12 procent.
Lagförslaget kräver definition av räntebegreppet och särskilda regler för finansiell leasing, vilket säkert blir mumma för konsultkåren.
Å andra sidan sänks inte bolagsskattesatsen till 20 procent som föreslogs i promemorian utan till 20,6 procent (21,4 procent under 2019 och 2020). Det sista får väl betraktas som ett slags politisk matematik. Troligen har viktiga länder i omvärlden långt tidigare sänkt sina skattesatser till 15 procent eller lägre, varför de föreslagna procentsatserna kommer att behöva omprövas.
Komplexiteten i bolagsbeskattningen skruvas upp ytterligare och flera nya kapitel införs i inkomstskattelagen. Allt för en beskattningsform som dels brukar kallas den mest skadliga av alla skatter och dels inbringar endast 5-6 procent av de totala skatterna och egentligen bara är en förskottsbeskattning av löneinkomster, lönekostnader och konsumtionsskatter. Men skattekonsulter och akademiker kan gnugga händerna.
Mats Persson och Per Åsling, ekonomisk-politiska talesmän för L resp. C, skriver den 11 mars i SvD att bolagsskatten kan sänkas ännu mer. Javisst, sänks bolagsskatten försvinner räntesnurrorna och den påstådda fördelen som lånefinansiering anses ha före egetkapitalfinansiering minskar. Problemen försvinner helt om bolagsbeskattningen avskaffas.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
DI
DN
Lagförslaget kräver definition av räntebegreppet och särskilda regler för finansiell leasing, vilket säkert blir mumma för konsultkåren.
Å andra sidan sänks inte bolagsskattesatsen till 20 procent som föreslogs i promemorian utan till 20,6 procent (21,4 procent under 2019 och 2020). Det sista får väl betraktas som ett slags politisk matematik. Troligen har viktiga länder i omvärlden långt tidigare sänkt sina skattesatser till 15 procent eller lägre, varför de föreslagna procentsatserna kommer att behöva omprövas.
Komplexiteten i bolagsbeskattningen skruvas upp ytterligare och flera nya kapitel införs i inkomstskattelagen. Allt för en beskattningsform som dels brukar kallas den mest skadliga av alla skatter och dels inbringar endast 5-6 procent av de totala skatterna och egentligen bara är en förskottsbeskattning av löneinkomster, lönekostnader och konsumtionsskatter. Men skattekonsulter och akademiker kan gnugga händerna.
Mats Persson och Per Åsling, ekonomisk-politiska talesmän för L resp. C, skriver den 11 mars i SvD att bolagsskatten kan sänkas ännu mer. Javisst, sänks bolagsskatten försvinner räntesnurrorna och den påstådda fördelen som lånefinansiering anses ha före egetkapitalfinansiering minskar. Problemen försvinner helt om bolagsbeskattningen avskaffas.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
DI
DN
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar