CAPTIVE I GÖTEBORG OCH LUXEMBURG

Göteborgsposten har haft en serie (här) (här) (här) (här) artiklar under december om Göteborgs kommuns captivebolag Göta Re i Luxemburg.
Captive definieras bl.a. som "kontrollerad av någon men till synes oberoende" i sht "ägd eller kontrollerad av ett annat företag och bedriven för dess behov snarare än för en öppen marknad". En mera ursprunglig betydelse är "krigsfånge"(s) eller "inhägnad"(v).


Captive är ett begrepp som kommit att beteckna företags hantering av egna risker. Ett dotterbolag etableras för att ta hand om riskerna i en koncern. Det kan vara angeläget att administrera och hantera de risker en företagsgrupp utsätter sig för; sätta upp säkerhetsföreskrifter; etablera rutiner och kontroller för att eliminera eller reducera risken för skador mm.


Men det är inte i första hand för det som captivebolag etableras. Ett captivebolag är ett försäkringbolag ägt av ett koncernmoderbolag. Dess intäkter är koncernbolagens försäkringspremier, dess kostnader betalning till koncernbolagen för ersättning av inträffade skador. "Men det kan väl inte vara någon affärsidé", tycker någon. "Förlusten drabbar ju ändå koncernen."  Rätt, det måste finnas någon annan förklaring.


Ett svensk företag får inte avdrag för framtida kostnader, dvs det måste betala skatt på hela vinsten, trots att det kan visa sig att den verkliga vinsten varit lägre, om man känt till den förlust som uppkommit ett senare år, och som var relaterat till verksamheten under det avslutade året. Alla byggnader kan brinna, alla maskiner kan bli förstörda vid en olyckshändelse, inventarier kan blir stulna, stormar och oväder kan vålla skador. Men risken för att det händer just ett visst företag är oberäknelig. Det går därför inte att göra reserveringar för risker, även om de är sannolika.  Däremot kan erfarenhetsmässigt kostnaderna för skador på ett mycket stort tillgångsbestånd beräknas. Om den är 5 procent av beståndets marknadsvärde kan ägarna för 5 procent försäkra sig hos ett fristående försäkringsföretag och slippa bekymra sig för en slumpmässig totalförlust. För en sådan premie får företag avdrag - trots att det egentligen är en kostnad för en oviss framtida skada. Om skattesatsen är 22 procent minskar skatten på vinsten med 22 procent


Normalt betalas ju en sådan premie också till ett fristående försäkringsföretag med tusentals försäkringstagare. Försäkringsföretaget återförsäkrar sig hos andra försäkringsföretag så att riskerna sprids ytterligare. Premien är en definitiv och inte återbetalningsbar kostnad.
Om premien betalas till ett helägt captivebolag, minskar skatten också med 22 procent av premien. Men om captivebolaget är helägt finns risken kvar till 100 procent, och situationen är ekonomiskt sett exakt den samma som om ett enskilt bolag fick avdrag för en beräknad kostnad för framtida skada.
För att göra det hela mer svårgenomträngligt och till synes mer affärsmässigt, brukar företagsgruppen försäkra sina risker hos ett utomstående försäkringsbolag, som på affärsmässig grund uppskattar riskerna och sätter marknadsmässiga premier i konkurrens med andra försäkringsföretag. Sen återförsäkrar försäkringsföretaget riskerna hos captivebolaget. Om det sedan brinner i en fastighet är det ytterst captivebolaget som står den formella risken. Den verkliga risken står moderbolaget för.
Om captivebolaget ligger i Sverige beskattas det för premieinkomsten, och då blir det inte mycket kvar av skattelindringen i moderbolaget. Men om captivebolaget ligger i ett land som inte beskattar captiveverksamhet eller beskattar den lindrigare än Sverige, så uppstår en definitiv vinst.
Det krävs att skatten ska vara mycket låg för att ge utrymme för kostnader för arrangemanget och för den ersättning som det utomstående försäkringsföretaget ska ha för sin medverkan.
Det förefaller mycket osannolikt att företeelsen captiveförsäkring skulle uppkomma om bolagsskatten inte fanns.


Avskaffa bolagsskatten