Vad gäller själva förslagen kan först konstateras att de är komplicerade och det är näst intill omöjligt att överblicka vilka konsekvenserna blir och vilka beteendeanpassningar som kommer att utlösas. Sverige är heller inte ensamt om att införa ränteavdragsbegränsningar. Sådana system har införts i flera länder och det finns redan erfarenheter av för- och nackdelar med de olika system som används. Med tanke på hur starkt integrerad svensk ekonomi är med resten av världen hade det varit naturligt att snarare välja ett huvudalternativ som ligger nära något av de system som visat sig fungera väl i de stora ekonomierna, exempelvis Tyskland. I stället väljer utredningen att föreslå ett komplicerat, ”hemmasnickrat” system med få likheter med existerande system i de ledande länderna. Detta innebär i sig ett stort risktagande.Fyra experter, Hans Peter Larsson, skatteexpert och partner PwC, Arvid Malm, forskare Entreprenörskapsforum och KTH, Erik Norrman, skatteforskare Lunds universitet, och Mikael Stenkula, fil dr Institutet för näringslivsforskning, vill dock i en artikel i SvD den 14 oktober ge förslaget en chans. De verkar instämma i att nuvarande skatteregler stimulerar till skuldsättning och att finansiering genom eget kapital "rent samhällsekonomiskt är att föredra" men rekommenderar att man ska gå försiktigt fram och fasa in de nya reglerna så företagen hinner anpassa sig. De konstaterar dock att för bostadbyggandet är förslaget politiskt omöjligt.
Det är konstigt att lånefinansiering kommit i sådant vanrykte att företagsskattesystemet måste ändras för att stävja den. Om lånefinansiering är skadligt borde det regleras direkt - ingen kan veta vad bolagsskattesystemet och en radikal förändring av det kan ha för indirekta effekter på lånefinansiering. Och varför skulle finansiering med eget kapital vara sundare? Tvärtom har en effektiv kredit- och obligationsmarknad haft en fantastisk effekt för Sveriges och andra länders ekonomiska tillväxt under de senaste 200 åren. Det är fullkomligt otänkbart att den utvecklingen skulle uppkommit med enbart riskkapital. Och vad ska sparandet användas till? Sparare är sällan risktagare. Vad som stört är de på senare åren förekommande koncernlånen som kunnat utnyttjas för att överföra vinster till länder med låg eller obefintlig beskattning. Om det är ett problem är särskilda skatteflyktsregler bättre än att revolutionera hela bolagsbeskattningssystemet.
Nej bättre är att avskaffa bolagsbeskattningen. Då försvinner problemen och bolagen kan anpassa sin finansiering till vad som är affärsmässigt lämpligt och utan sidoblickar på skatteeffekterna.
De fyra experterna bebådar en skuggutredning från Entreprenörskapsforum i morgon. Ska bli spännande att se vad den kommer fram till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar