lördag 23 augusti 2014

FEL OM BANKSEKTORNS MOMS

Vid regeringens möte på Harpsund den 23 augusti presenterade finansminister Anders Borg en plan för att stärka Sveriges offentliga finanser. Målet är ett överskott på en procent av BNP 2018. Det är, enligt Borg, viktigt för att ha pengar vid framtida ekonomiska kriser.




På inkomstsidan bör en rad åtgärder vidtas, sade Borg.
Skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka. Idag är den finansiella sektorn undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet.
Det är alldeles fel. Det är inte alls så att den finansiella sektorn är undantagen från moms. Det är precis tvärt om.


Huvudregeln är att ALLA företag är undantagna från att belastas med moms som en kostnad.  Det är just det som är poängen med momsen. Skatten påverkar inte företagen och belastar inte deras resultat. Endast konsumenter/privatpersoner får bära momsen som en kostnad.  Tekniskt sett slussas momsbetalningarna genom näringslivet, men den slutliga kostnaden bär endast konsumenterna. ALL moms som företag betalar (till sina leverantörer) får de tillbaka "krona för krona" (Borgs favoritmantra) från staten.


Vad nu sagts gäller dock inte banker, försäkringsbolag och fastighetsförvaltande företag. De är inte  undantagna från moms. Banker mm får därför bära momsen som en kostnad precis som du och jag och andra fysiska personer. Den måste de förstås kompensera sig för; genom prishöjningar, kostnadsreduktioner och/eller vinstminskning. Vad gäller fastighetsförvaltning kan företag ansöka om frivillig skattskyldighet (den i skattesystemet inte hemmastadde måste tro att det är ett skämt) och därmed slippa drabbas av momsen som kostnad.


Ett undantag gäller bankernas och försäkringsföretagens konsultationsverksamhet, bankfacksuthyrning, corporate finance, mm. För sådan verksamhet gäller att de är skattskyldiga, vilket innebär att de liksom andra konsultföretag -  i den delen - inte drabbas av momsen som en kostnad. Att "vara undantagen från mervärdesskatt" innebär i själva verket en merkostnad.  Det låter konstigt, men så är det. Systematiken och terminologin spelar här politikerna i händerna på ett sätt som gör det möjligt att vilseleda opinionen.








Det är alltså inte så att finansiella företag är underbeskattade på grund av att de är undantagna från moms. Man kanske kan tycka att banker är underbeskattade (vad det nu är), men det är inte på grund av momssystemet. Det är obegripligt att finansdepartementets jurister tillåter Anders Borg att säga så.










I stället förhåller det sig så här.


Genom att bankerna måste ta momsen på sina inköp som kostnad, vältrar de - i den mån de kan - över kostnaden på sina kunder genom att räntemarginalen ökas. Kunderna får därmed ta över bankens kostnad. I vanliga företag skulle momsen övervältrats som moms, vilken affärskunder - men inte privatkunder - skulle få tillbaka från staten. (Dessutom borde den arbetsersättning och vinst som bankerna bakar in i räntemarginalen bli föremål för momsbeskattning. Det är just för att detta är praktiskt omöjligt att beräkna, som banker ställts utanför momssystemet i fråga om sin kreditförmedlingsverksamhet.) I den mån banken lyckas övervältra momskostnaden på affärskunderna, innebär det att överbeskattningen av affärsbankerna delvis rullas över på företagskunderna. Privatkunder får bära den moms som banken fått betala, dvs precis så som vid köp i vanliga butiker.  MEN eftersom bankerna står utanför momssystemet och arbetsprestationen i samband med bankernas kreditförmedling inte prissätts, blir det ingen moms för privatpersoner på det mervärde (huvudsakligen lönekostnaderna) som skapas i bankerna. Bankerna och företagskunderna i en bank blir därmed överbeskattade till moms och privatkunderna blir underbeskattade.




Men banker och försäkringbolag är inte underbeskattade. Det är däremot hushållen.


Borg säger:
En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn.


Banker och andra finansiella företag ska alltså få högre lönekostnader än andra branscher. Är det någon som tror att bankerna inte övervältrar denna merkostnad på sina kunder, leverantörer och anställda om de kan? Eftersom bank och försäkring gäller alla individer är det kanske en tekniskt praktisk metod att sprida ut en ny skatt på hela befolkningen. Att banker och försäkringsbolag själva skulle stå för skattebördan är mindre troligt. Var skulle de få pengarna ifrån?






Man kan vara glad för att Borg föreslår en  höjd lönebeskattning och inte höjd bolagsbeskattning, vilket skulle försvåra möjligheterna att genomföra Företagsskattekommitténs förslag att sänka bolagsskatten till 16,5 procent.






Riktigt glad blir jag inte förrän bolagsskattesatsen är 0 procent.







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar