EU-kommissionens ursprungsförslag var en skatt på 0,1 procent på alla affärer i aktier och obligationer, och 0,01 procent på derivathandel. Därigenom skulle finanssektorn få bidra till statskassan, när nu skattebetalarna ställde upp så fint under krisen. (Det finns nog också en baktanke hos kommissionen att med en finansskatt, som ingen enskild medborgare märker, slå en bräsch i det politiska motståndet mot en gemensam EU-skatt.)
Som Gunnar Jonsson skriver är det dock inte finansföretagen som lämnar något bidrag. Varifrån skulle de få pengar till det?
Det är som alltid med företagsbeskattning att det är ägare, kunder/leverantörer och anställda som på olika sätt via prissättning, elasticitet och övervältring på grund av parternas relativa strykeförhållanden som bekostar skatterna. Det kan leda till att det faktiskt flyter in mer skatter än det annars skulle göra, men det är inte företagen som bekostar skatten. I värsta fall upphör aktiviteten på grund av att produkten eller den beskattade verksamheten blir för dyr för kunderna/vinsten för låg för företagen.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Som Gunnar Jonsson skriver är det dock inte finansföretagen som lämnar något bidrag. Varifrån skulle de få pengar till det?
Det är som alltid med företagsbeskattning att det är ägare, kunder/leverantörer och anställda som på olika sätt via prissättning, elasticitet och övervältring på grund av parternas relativa strykeförhållanden som bekostar skatterna. Det kan leda till att det faktiskt flyter in mer skatter än det annars skulle göra, men det är inte företagen som bekostar skatten. I värsta fall upphör aktiviteten på grund av att produkten eller den beskattade verksamheten blir för dyr för kunderna/vinsten för låg för företagen.
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar