lördag 7 november 2009
SKATTEFLYKT STÖRRE ÄN BISTÅND
Inger Björk och Kristina Fröberg, representanter för Forum Syd, påstår i en debattartikel i DI den 7 november att 6,7 tusen miljarder kr strömmar ut ur fattiga länder till rika länder och skatteparadis. Det låter hisnande mycket. "Helt oregistrerat" säger de, som för att göra det ännu värre. Sveriges BNP uppgår till c:a 3,1 tusen miljarder, så flykten motsvarar värden för drygt det dubbla av Sveriges produktion. Sveriges invånare utgör drygt en promille av världens befolkning. Men visst, 3 miljarder är också pengar även om en förlust av den storleken inte skulle märkas i det svenska folkhushållet.
Vilka är fattiga länder - vilka är rika länder?
Runt 2/3-delar av kapitalflykten påstås utgöra överföringar inom multinationella företag för att undvika skatt. Hur vet man det? Men om det är så enkelt att undgå skatten i "de fattiga" länderna borde det flydda kapitalet snabbt söka sig tillbaka till dessa länder - avkastningen är ju på grund av skattefriheten hög!
Om "de fattiga" länderna har svårt att beskatta de vinster som uppkommer, står det dem fritt att inom sitt eget land stifta lag och ta ut skatt på andra baser. Men skulle det egentligen göra saken bättre? Avkastningskraven höjs då för investerarna och de skulle kanske tvingas avstå från att investera i "det fattiga" landet. Detsamma gäller om "de fattiga" länderna skulle kunna förhindra den felaktiga internprissättingen med skärpta regler och effektivare kontroll.
Vinstöverföringar via prissättningen sker nog knappast till de rika ländena, såvida inte dessa har betydligt lägre skattesatser på bolagsvinster än de fattiga länderna. Däremot kan man tänka sig överföringar via skatteparadis. Genom s.k. CFC-beskattning beskattar emellertid de flesta OECD-länder sina företag för vinster som uppkommer i deras intressebolag i skatteparadisen, så den kapitalflykt (och skatteflykt) som IB och KF vill se bekämpad bekämpas redan. De företag som inte redovisar intressebolagens vinster som egna vinster begår brott. Sen är det en annan sak att det kan vara svårt att upptäcka att brott begåtts och än svårare att lagföra företagen. Det beror dock inte på att, som IB och KF säger, reglerna inte tillåter redovisning för verksamheterna i varje land utan bara globalt. Varje land har sin suveräna rätt att kräva redovisning för verksamhet inom det egna landet. Detta gäller oavsett om verksamheterna bedrivs i lokala dotterbolag eller i filialer till ett multinationellt företag.
Sekretessen i skatteparadisen är naturligtvis ett problem, men både inom OECD och i Norden pågår ett intensivt arbete på att få skatteparadisen (eller sekretessparadisen som de hellre borde kallas - att inte ta ut någon skatt när man inte behöver kan väl knappast vara lastbart) att lämna upplysningar. Sverige har på senare år träffat avtal om informationsutbyte med en rad sådana paradis: Isle of Man, Jersey, Guernsey, Bermuda, Brittiska Jungfruöarna, Caymanöarna, Nederländska Antillerna och Aruba.
Varför tar "de fattiga" länderna inte ordentligt betalt för sina produkter? Det ger betydligt mer än en skatt på en så svårbestämd bas som vinst. Och även om de inte lyckas ta betalt vid införsäljning av produkter till ett utlandsägt bolag verksamt i landet, kan det ju i sin skattelagstiftning föreskriva hur prissättningen ska gå till vid beskattningen. Mineral och olja, som IB och KF nämner, har kända världsmarknadspriser, som länderna kan tvinga företagen att använda vid beräkningen av skattepliktig vinst, även om företagen inte skulle använda dem själva. Sådana regler har Sverige och - så vitt jag vet - de allra flesta länder som beskattar företagsvinster.
Om det pågår en kapitalflykt från "fattiga" till rika länder, beror det nog snarare på dessa länders bristande förhandlingsstyrka än på skatteregler. Om skatten skulle vara den faktor som skapar eller ökar skatteflykten, vore det bättre att helt ta bort den. Beskattning av vinst är närmast ett hinder för kapitalimport; det krävs större avkastning av en investering om den drabbas av den extra kostnaden.
Så mitt råd till "fattiga" länder är: Ta bort bolagsskatten. Då blir ni av med många problem. Och vad gäller vinstöverföring via prissättning, så försvinner den företeelsen helt; ingen är så dum att han av skatteplaneringsskäl för över ett beskattningsunderlag till ett land där skatten är högre.
Sveriges välstånd bygger bl.a. på att vi lyckas beskatta verksamhet i landet, avslutar IB och KF sin artikel. Jojo. Bolagsskatten i Sverige motsvarar drygt 5 procent av samtliga skatter och socialavgifter. Den kostar mer än den smakar. Den är närmast ett hinder för ekonomisk tillväxt. Är det något utvecklingsländerna inte behöver så är det bolagsbeskattning.
Vilka är fattiga länder - vilka är rika länder?
Runt 2/3-delar av kapitalflykten påstås utgöra överföringar inom multinationella företag för att undvika skatt. Hur vet man det? Men om det är så enkelt att undgå skatten i "de fattiga" länderna borde det flydda kapitalet snabbt söka sig tillbaka till dessa länder - avkastningen är ju på grund av skattefriheten hög!
Om "de fattiga" länderna har svårt att beskatta de vinster som uppkommer, står det dem fritt att inom sitt eget land stifta lag och ta ut skatt på andra baser. Men skulle det egentligen göra saken bättre? Avkastningskraven höjs då för investerarna och de skulle kanske tvingas avstå från att investera i "det fattiga" landet. Detsamma gäller om "de fattiga" länderna skulle kunna förhindra den felaktiga internprissättingen med skärpta regler och effektivare kontroll.
Vinstöverföringar via prissättningen sker nog knappast till de rika ländena, såvida inte dessa har betydligt lägre skattesatser på bolagsvinster än de fattiga länderna. Däremot kan man tänka sig överföringar via skatteparadis. Genom s.k. CFC-beskattning beskattar emellertid de flesta OECD-länder sina företag för vinster som uppkommer i deras intressebolag i skatteparadisen, så den kapitalflykt (och skatteflykt) som IB och KF vill se bekämpad bekämpas redan. De företag som inte redovisar intressebolagens vinster som egna vinster begår brott. Sen är det en annan sak att det kan vara svårt att upptäcka att brott begåtts och än svårare att lagföra företagen. Det beror dock inte på att, som IB och KF säger, reglerna inte tillåter redovisning för verksamheterna i varje land utan bara globalt. Varje land har sin suveräna rätt att kräva redovisning för verksamhet inom det egna landet. Detta gäller oavsett om verksamheterna bedrivs i lokala dotterbolag eller i filialer till ett multinationellt företag.
Sekretessen i skatteparadisen är naturligtvis ett problem, men både inom OECD och i Norden pågår ett intensivt arbete på att få skatteparadisen (eller sekretessparadisen som de hellre borde kallas - att inte ta ut någon skatt när man inte behöver kan väl knappast vara lastbart) att lämna upplysningar. Sverige har på senare år träffat avtal om informationsutbyte med en rad sådana paradis: Isle of Man, Jersey, Guernsey, Bermuda, Brittiska Jungfruöarna, Caymanöarna, Nederländska Antillerna och Aruba.
Varför tar "de fattiga" länderna inte ordentligt betalt för sina produkter? Det ger betydligt mer än en skatt på en så svårbestämd bas som vinst. Och även om de inte lyckas ta betalt vid införsäljning av produkter till ett utlandsägt bolag verksamt i landet, kan det ju i sin skattelagstiftning föreskriva hur prissättningen ska gå till vid beskattningen. Mineral och olja, som IB och KF nämner, har kända världsmarknadspriser, som länderna kan tvinga företagen att använda vid beräkningen av skattepliktig vinst, även om företagen inte skulle använda dem själva. Sådana regler har Sverige och - så vitt jag vet - de allra flesta länder som beskattar företagsvinster.
Om det pågår en kapitalflykt från "fattiga" till rika länder, beror det nog snarare på dessa länders bristande förhandlingsstyrka än på skatteregler. Om skatten skulle vara den faktor som skapar eller ökar skatteflykten, vore det bättre att helt ta bort den. Beskattning av vinst är närmast ett hinder för kapitalimport; det krävs större avkastning av en investering om den drabbas av den extra kostnaden.
Så mitt råd till "fattiga" länder är: Ta bort bolagsskatten. Då blir ni av med många problem. Och vad gäller vinstöverföring via prissättning, så försvinner den företeelsen helt; ingen är så dum att han av skatteplaneringsskäl för över ett beskattningsunderlag till ett land där skatten är högre.
Sveriges välstånd bygger bl.a. på att vi lyckas beskatta verksamhet i landet, avslutar IB och KF sin artikel. Jojo. Bolagsskatten i Sverige motsvarar drygt 5 procent av samtliga skatter och socialavgifter. Den kostar mer än den smakar. Den är närmast ett hinder för ekonomisk tillväxt. Är det något utvecklingsländerna inte behöver så är det bolagsbeskattning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Beräkningen på runt 1000 miljarder US-dollar kommer från institutet Global Financial Integrity i Washington och används av Världsbanken och OECD. Definitionen av kapitalflykt är i det här fallet just pengar som oregistrerat eller oredovisat försvinner ut ur länderna. Med fattiga länder syftar jag på den gruppen av länder som tillhör utvecklingsländer enligt Världsbankens definition. Det ligger naturligtvis i sakens natur att det är omöjligt att veta exakt hur stor kapitalflykten är, men genom olika beräkningsmetoder tror man sig ändå kunna fastställa att den befinner sig mellan 850-1000 miljarder USD.
SvaraRaderaTvå utmärkta rapporter som redovisar detta och mycket mer är Diakonias ”Kapitalflykt – fattigdomsbekämpningens svarta hål” http://www.diakonia.se/Documents/public/IN_FOCUS/Social_Economic_Justice/Development/Kapitalflykt_rapport_090701.pdf:
och den mer omfattande ”Adressing developments black hole: Regulating Capital flight” framtagen av Eurodad: http://www.eurodad.org/uploadedFiles/Whats_New/Reports/Capital_flight_report.pdf
Du skriver att en förlust av pengar av den storleksordningen inte skulle märkas i det svenska folkhushållet, men det skulle det för många fattiga människor i utvecklingsländer. Finansieringen som saknas för att kunna möta FN:s millenniemål (som bland annat innebär att halvera fattigdom och hunger och att alla barn ska ha tillgång till grundskola år 2015) beräknas t ex enligt UNDP vara 58 miljarder US-dollar år 2010.
Du påpekar också att bolagsskatten i Sverige endast motsvarar drygt 5% av samtliga skatter och sociala avgifter. Samtidigt skriver du under rubriken ”Ta bort bolagsskatten” att ” i ekonomier utan penninghushållning och med låg kunskapsnivå kan företagsbeskattningar vara den enda möjligheten att ta ut skatt” Det stämmer att det ser annorlunda ut i låginkomstländer som totalt sett har en genomsnittlig skattesats på strax under 15% av BNI till skillnad från världens rikaste länder som ligger på 37%. Rika länder har möjlighet att ta ut mer skatt än fattiga eftersom en mycket större andel av de ekonomiska transaktionerna sker inom den formella sektorn, där systemen underlättar beskattning. Dessutom tjänar fler människor i rika länder över den gräns där de klarar av att betala skatt utan att äventyra möjligheten att få mat för dagen, utbildning, sjukvård och andra grundläggande behov uppfyllda.
Du tar också upp att det i Norden och OECD pågår ett intensivt arbete för att sluta informationsutbytesavtal med skatteparadis. Detta stämmer och är bra, men problemet är att fattiga länder hittills inte kunnat dra nytta av dem. Avtalen är bilaterala (sluts mellan två länder) och för att lyckas få igenom ett avtal krävs resurser och en avsevärd politisk press. Frågan är dessutom om fattiga länder skulle kunna använda sig av avtalen ifall de fick sådana. Avtalen lämnar nämligen bara ut information vid en begäran om information som måste följas av bevis om misstanke om brott, och för att få fram bevis krävs ytterligare resurser. Det är av denna anledning som vi förespråkar ett arbete för multilaterala informationsutbytesavtal som även utvecklingsländer kan ta del av och där det sker ett automatiskt informationsutbyte mellan skattemyndigheter. Detta skulle inte bara hjälpa till att spåra skattebrott utan även kriminell verksamhet och korruption.
Vad gäller rapporteringen av vinster för verksamhet i varje land hänvisar du till att vi i debattartikeln skriver att ”reglerna inte tillåter redovisning för verksamheterna i varje land utan bara globalt”. Detta är felaktigt. Vi skriver att internationella regler tillåter att multinationella företag bara redovisar sin vinst globalt och inte för verksamheterna i varje land. Detta regleras av International Accounting Standard Board (IASB), och eftersom många fattiga länder har svårt att få ut rapportering av vinster på landnivå förespråkar vi med andra att IASB kräver rapportering även på landnivå. Storbritannien stöttar detta och OECD har fått i uppdrag att utreda förslaget.
Hej Kristina
SvaraRaderaTack för din kommentar till mina synpunkter på er artikel.
Det är säkert så som du skriver att kapitalflykten är olaglig och att den därför är oregistrerad. Men skriv då det i stället. Det finns laglig kapitalflykt också. Vem vill t.ex. riskera sitt kapital i ett land som beskattar det för hårt i förhållande till risktagandet?
Genom omräkning till svenska förhållanden försökte jag göra 6,7tusen miljarder kr fattbart. Men visst, en knapp milj kr per invånare är också mycket - även i Sverige.
Att jag kommenterade er artikel var egentligen för att ni avslutade den med påståendet att Sveriges välstånd skulle bero på att vi lyckats beskatta verksamhet här i landet, och att ni ville skapa möjligheter för utvecklingsländerna att göra detsamma. Sveriges välstånd har byggts upp av det svenska näringslivet, dess kapital och anställda - inte av beskattningen. För finansieringen av den offentliga sektorn har bolagsskatten betytt ytterst lite.
En höjning av utvecklingsländernas bolagsbeskattning skulle direkt motverka det man vill ha - kapitalimport (och minskad kapitalflykt). Det är snarast med skattebefrielse för utländska investeringar som utvecklingsländerna kan locka till sig utländskt kapital. Och då förs inga vinster ut med manipulerad prissättning.
Men det behövs säkert andra åtgärder också.