KONTAMINATION 6

Kontamination eller snarare ren villervalla bland orden och uttrycken. "HQ hade vidtagit alla måttets regler för att undanröja [risken för (får man anta)] att den här typen av händelser skulle inträffa framöver",  är ord som Carolina Neurath lägger i Anne-Marie Pålssons mun i SvD den 27 september.

Nr 5

NYFÖRETAGANDE OCH TILLVÄXTHINDER

Dagens Industri den 26 september har en välformulerad ledarartikel om stödet till nyföretagande. Hur mycket skattemedel ska hamna hos växande företag?

Svenska politiker måste börja identifiera de verkliga tillväxthindren, skriver tidningen.

Javisst, ett direkt och omedelbart hinder är bolagsskatten. Den tar 26,3 procent av varje företags tillväxt. Skattesatsen ska visserligen sänkas till 22 procent nästa år, men varför ska företagen bestraffas för sin tillväxt med en skatt, varefter somliga av dem - efter byråkraters bedömning - ska få tillbaka en del?


Avskaffa bolagsbeskattningen.

DN

SVINARP I HÖRBY

Som romersk legionär är kommunalrådet Lars Ahlkvist (M) i skånska Hörby avmålad – det jättelika konstverket till kommunhuset för 600 000 kronor är målat av en bekant till kommunalrådet, skriver DN den 25 september. En finansman i trakten ska också avporträtteras — som Kung Karl XI, hans sambo målas som adelskvinnan Leonora Ulfeldt.

Vi är många som nu vill lyfta blicken och se framåt. Ta ansvar; fokusera på att utveckla Hörby,

säger Ahlkvist på sin blogg.

Ahlkvist hävdar att de har kunnat kringgå lagen om offentlig upphandling eftersom konstverket anses ha krävt en mycket speciell kompetens.

En romersk legionär har väl aldrig tidigare skådats norr om Teutoburgerskogen.

Konstnären heter enligt SvD Johan Falkman

.

Hur kunde Svinarp förbise ett sådan uppslag?

KONTAMINATION 5

Ibland slår kontaminationerna knut på sig själva. I SvD den 25 september påstås att den världskände ekonomen Paul Krugman inte är rädd att skräda orden. Han är, såvitt jag förstår, inte rädd att säga vad han tycker och han brukar därvid inte precis skräda orden. Men vad är det SvD påstår om honom? Vill han helst ligga lågt?

Nr 4

WARUM SOLL MAN ES EINFACH MACHEN WENN MAN ES SO SCHÖN KOMPLIZIEREN KANN

Sven-Olof Lodin har kommit på ett sätt att sänka bolagsskatten. Om man tar bort avdragsrätten för räntor för bolag ökar den nuvarande skattebasen på 350 miljarder kr med 310 miljarder till 660 miljarder kr. Då kan skattesatsen sänkas till 14 procent men skatten ändå dra in lika mycket pengar som idag. OBS räkneexemplet förutsätter att ränteinkomster beskattas. Om även de tas bort ur systemet ökar skattebasen med endast 80 miljarder  till 430 miljarder kr. Då krävs en skattesats på 21 procent för att dra in lika mycket skatt som idag.

Sven-Olof Lodin uppges i Dagens Industri den 25 september (papperstidningen) varna för att det inte går att tillämpa hans modell fullt ut.

Det är nog en välbetänkt reservation. Det förutsätts att de finansiella företagen rensas ut. För dem krävs särskilda regler. Sen kan det vara svårt att skilja på räntor och kursvariationer. Och att beskatta ränteintäkter men vägra avdrag för räntekostnader kommer att leda till fantasifull skatteplanering och starka spänningar i systemet.

Ett eldorado för konsulter och akademiker; en mardröm för Skatteverket och domstolarna - och rättssäkerheten.

Om nu bolagsbeskattningen är så skadlig och farlig som alla bedömare är ense om, fråga då i stället varför vi måste ha en sådan skatt. Vad är det som gör den så tvingande nödvändig?

Avskaffa bolagsbeskattningen.

ANDERS BORG OCH BOLAGSSKATTEN

Anders Borg höll idag sin sedvanliga presentation av budgetpropositionen inför Nationalekonomiska Föreningen.

Vid frågestunden ställde jag, mot bakgrund av

- hans flera gånger upprepade påpekande att bolagsskatten är en farlig skatt för investeringar och tillväxt och en skadlig skatt (vilket också underströks av  Bertil Holmlund från Uppsala Universitet)
- att skatten är
- relativt tämligen obetydlig (bara ca 7 procent av samtliga skatter och avgifter)
- oerhört komplicerad vilket skapar juridiska och praktiska problem
- känslig för investeringar och företagens finansiering med eget eller lånat kapital,
- flyktig, dvs har en skattebas vilken kräver omfattande skyddsåtgärder i form av CFC-beskattning, transfer picing-regler, tunnkapitaliseringsregler, regler mot räntesnurror osv

frågan

VILKET ÄR ENLIGT DIN UPPFATTNING DET BÄSTA ARGUMENTET FÖR ATT ÖVER HUVUD TAGET BESKATTA BOLAGSVINSTER?

Anders Borg svarade

Jag tar nästan aldrig min utgångspunkt i hur ett optimalt system skulle se ut om vi tittar på alla teorier och all erfarenhet i världen – av det enkla skälet att jag är finansminister i Sverige. Jag får ta min utgångspunkt i var vi är. Vi har en bolagsskatt. Vi ska ha ordning och reda i offentliga finanser. Vi behöver göra en del utgiftsreformer, och vi behöver sänka en del andra skatter. Då får man föra frågan framåt.

Jag tror att vi i samband med att vi får företagsskatteutredningen, där en tänkbar idé är att vi går mot ett system av den karaktär som Tyskland och Frankrike nu förefaller enas om. Då kan man i olika steg fortsatt göra rätt kraftiga begränsningar på ränteavdragen, och då tror jag att man i sammanhanget ska göra det i flera steg och samtidigt sänka skattesatsen. Jag tror att det är fullt realistiskt att anta att vi kommer en bit under 20 procent i skattesats – någonstans runt 14–16 procent – när utredningarna kommer på plats. Vi får se lite grann var oppositionen landar. Det vore rimligt om man även från oppositionens sida ser ett behov av att gradvis sänka bolagsskatten på detta sätt. Men jag förstår att det finns en del andra drivkrafter där också.

MOMS MELLAN MOMSARE HAR NÅTT RIKSDAGEN

Nu har insikten om den onödiga och fusk-/felbefrämjande "momsen mellan momsare" nått Riksdagen.


Riksdagsledamöterna Kurt Kvarnström och Carin Runeson har till höstriksdagen ingivit följande motion.

Under många år har moms-frågorna varit en källa till omfattande fusk. Vi anser att det behövs en ordentlig översyn av reglerna för att stoppa detta.

Följande typer av momsfusk förekommer:
1. minskning av raden utgående moms i deklarationen (svartjobb)
2. ökning av raden ingående moms (bedrägeri)
3. uppbördsbrott: man deklarerar korrekt men betalar inte nettoskulden.
Svinnet i momssystemet uppgår enligt ”skattefelskartan” 2007 till 35 mdr/år, där typ 1 och 2 utgör ungefär hälften vardera. Typ 3 ingår inte i skattefelet.

Det som måste till är en radikal förenkling av systemet:
Avskaffa skyldigheten (=rättigheten ur bedragarnas synvinkel) att debitera moms när köparen är skattskyldig. Antalet transaktioner kommer att minska enormt, och tillfällena till bedrägeri minskar i samma mån.

Systemändringen kan göras i två olika former:
a) Undantagen från avdragsrätten (bostäder, bilar och mc) avskaffas helt,
b) Undantagen behålles tills riksdagen hittar ett annat sätt att tillämpa "rättvisa". (Varför ska det vara moms på mat men inte på bostäder?)
I denna variant måste leverantören debitera moms.

Om vi bortser från undantagen är det enbart försäljningen till konsumenter som ger staten några intäkter.

Rent tekniskt finns det olika lösningar för hur skyldigheten att debitera moms ska definieras. Skatteverket kan t.ex. utfärda någon form av certifikat för de skattskyldiga.

Under några år har man tillämpat "omvänd skattskyldighet", ett system som uppenbarligen inte hindrar falskdeklaration och som medför extra besvär och kostnader för ärliga företagare.

Problemet finns inom hela EU. Svinnet totalt har beräknats till 100 mdr Euro/år.

"Momslagen är som gjord för bedrägerier", yttrade en kammaråklagare redan på 90-talet.

Vi anser att man snarast behöver göra en ordentlig översyn av moms-reglerna.
 

Att motionen leder till mer än ett artigt avvisande av skatteutskottet och en reservation av partisympatisörer (ingen av motionärerna sitter i skatteutskottet) är knappast att hoppas på. Men droppen kanske urholkar stenen. Deras idé är fullkomligt riktig. Låt bara dem som idag levererar in den moms som stannar hos staten ta ut moms av sina kunder. Moms som debiteras kund som är skattskyldig betalas ut av staten till den som betalt till sin leverantör som redan betalat in exakt samma belopp till staten. Ren rundgång. Ett av Skatteverket utfärdat certifikat som visa att och i vilken omfattning en företag är momsskatteskyldig skulle räcka för att kunna underlåta momsdebitering av en kund.

Summa utgående moms uppgår till 1.600 miljarder kronor och summa ingående moms till 1.300 miljarder kronor. Mellanskillnaden, 300 miljarder kronor, utgör statens momsinkomster och den inlevereras av de sista produktions-/distributionsledens företag vid försäljning till privatpersoner och företag som inte är momsskatteskyldiga (banker, försäkringsbolag och fastighetsförvaltare som inte valt frivillig skattskyldighet). All momshantering vid försäljning till skattskyldiga företag är helt meningslös.

1.300 miljarder kronor snurrar bara runt mellan företagen och staten. Helt i onödan och utgör en frodig mylla för fusk och fel. Förutom att juridiska problem (t.o.m. Skatteverket gör fel) uppkommer som nu dränker skatteförvaltningen och domstolarna.

FASTIGHETSBOLAGENS SKATTEBEKYMMER

Ett beprövat sätt för att undgå beskattning av fastighetsavyttring genom överlåtelse till handelsbolag, varefter andelarna i handelsbolaget avyttras, underkändes av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) i en dom den 30 maj 2012 i ett förhandsbeskedsärende, det s.k. Cypernmålet. I det aktuella fallet ägde säljaren, AB X,  alla andelar i ett cypriotiskt aktiebolag som ägde 99,9 procent av andelarna i ett handelsbolag. Resterande 0,1 procent ägde säljaren direkt.

Avsikten var att först internt överlåta fastigheten till bokfört värde (underprisöverlåtelse) från AB X till handelsbolaget utan beskattning. Därefter skulle delägarna sälja sina andelar i handelsbolaget till extern köpare för marknadspris, vilket skulle framkalla vinst för dessa. Eftersom handelsbolaget till 99,9 procent ägdes av det cypriotiska bolaget, som inte var skattskyldigt i Sverige, skulle endast 0,1 procent av vinst beskattas i det svenska bolaget.

Metoden tillämpades i stor omfattning tills lagen ändrades den 17 april 2008. Underprisreglerna kan numera inte tillämpas vid överlåtelse till eller från handelsbolag.

Innan lagen ändrades ansökte ett företag om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden (SRN). Företaget frågade 1. om underprisöverlåtelsen till handelsbolaget skulle uttagsbeskattas, 2. om det cypriotiska bolaget skulle beskattas i Sverige för sin andel av vinsten på andelarna i handelsbolaget, 3. om skatteflyktslagen (SfL) skulle tillämpas på förfarandet och 4. om rättshandlingarna på annan grund kunde utlösa svensk inkomstbeskattning hos aktiebolaget eller det cypriotiska bolaget.

SRN ansåg att underprisreglerna gällde och att det cypriotiska bolaget inte skulle beskattas. Nämnden underkände dock fördelningen av 0,1 procent av vinsten till det svenska företaget och ansåg att det skulle beskattas för skälig del av vinsten (fråga 4). Därför behövde frågan om tillämpning av SfL (fråga 3) inte besvaras.

Målet överklagades till HFD, som liksom SRN fann att underprisreglerna gällde och att det cypriotiska bolaget inte kunde beskattas i Sverige. Fråga 4 kunde dock enligt HFD inte besvaras på grund av bristande utredning, varför förhandsbeskedet undanröjdes i den delen. Det blev då aktuellt att besvara frågan om SfL, men det krävde att SRN först tagit ställning till den frågan. Ärendet återförvisades därför till SRN, som ansåg att SfL var tillämplig. Det är det beslutet som HFD prövade den 30 maj 2012. HFD instämde i SRNs bedömning och ansåg att SfL är tillämplig.

Som nämnts ändrades lagen 2008, varför HFDs utslag saknar betydelse för liknande transaktioner idag. Men det har betydelse för bedömningen av ett stort antal mål som ligger och väntar i domstolarna och som gäller liknande transaktioner utförda före den 17 april 2008.

På gund av processrättsliga omständigheter har utgången blivit att förfarandet bedömdes med SfL. Det hade varit önskvärt att fråga 4 hade kunna komma upp till förnyad prövning. Nu blev aldrig frågan om den koncerninterna skattebesparande konstruktionen prövad, eftersom HFD underkände förhandsbeskedet i den delen och återförvisade målet för prövning av fråga 3. Den prejudicerande effekten av domen kan dock rimligen inte vara att dylika transaktioner inte ska bedömas efter sina egna förutsättningar, utan generellt förhindras med tillämpning av SfL. Varför skulle den ej närvarande parten (staten) behöva respektera den egendomliga överenskomelsen att utan ersättning tillgodoföra det cypriotiska bolaget 99,9 procent av handelsbolagets värde?

SfL är subsidiär till de ordinarie reglerna i IL. Det innebär att ett avdrag inte kan vägras med stöd av SfL om det kan vägras med stöd av IL. Endast om avdraget inte kan vägras med stöd av IL kan det bli aktuellt att ta till SfL. Som det blivit i Cypernmålet, kom prövningen av fördelningen av resultatet av försäljningen av handelsbolagsandelarna aldrig att formellt prövas. HFDs återförvisning avmålet till SRN kan dock knappast uppfattas annorledes än att HFD ansåg att en tillämpning av IL skulle inneburit att förfarandet skulle godkänts.

Detta antagande stöds av den skiljaktiga motiveringen till domen som ett av justitieråden avgav.

Av bakgrundsbeskrivningen följer att det inte är möjligt för Högsta förvaltningsdomstolen att nu ta ställning till hur förfarandet skulle beskattas med tillämpning av ordinarie regler beträffande den uppgivna fördelningen av ersättningen vid avyttringen av andelarna i handelsbolaget. Att denna fråga förblir obesvarad skulle, om det hade varit en taxeringsprocess och inte en överprövning av ett förhandsbesked, innebära att en grundläggande förutsättning för att kunna tillämpa skatteflyktslagen inte förelegat. Med hänsyn till de speciella omständigheterna i detta fall bör en överprövning i sak av Skatterättsnämndens ställningstagande inte vara utesluten. Det kräver dock att överprövningen utgår från den särskilda förutsättningen att beskattningen av förfarandet inte på ett avgörande sätt skulle påverkas av en tillämpning av ordinarie regler beträffande den uppgivna fördelningen. Denna förutsättning måste alltså gälla oavsett att någon prövning av dess riktighet inte kan ske.

HFD slog även fast att beskattningen inte stod i strid med EU-rätten.

 

Ett mycket stort antal skattemål har blivit liggande i domstolarna i avvaktan på HFDs dom i förhandsbeskedsärendet. Enligt uppgift i DI den 21 september 2012 ska det vara ca 140 mål. Det kan väl antas att domstolarna har svårt att komma till annat slut än att målen ska bedömas på samma sätt som i förhandsbeskedsmålet, dvs att SfL ska tillämpas. Det skulle innebära att en transaktion som obestridligen skulle godtagas om samtliga handelsbolagsandelar hade innehafts av svenska rättssubjekt, skulle fällas på grund av att en delägare är utländsk. Eftersom den utländska delägaren är ett rättssubjekt i en EU-stat, Cypern, skulle tillämpningen strida mot EUs principer om fri rörlighet av varor och tjänster och mot etableringsfriheten.

Bolagen hänvisar till tre rättsutlåtanden skrivna av professorerna Bertil Wiman och Daniel Stattin, adjungerade professorn Anders Hultqvist samt tidigare EU-domstolsdomaren Stig von Bahr.

Hultqvist och von Bahr tycker att Kammarrätten ska begära att EU-domstolen svarar på frågan ”Är det förenligt med unionsrättens regler om etableringsfrihet och fri rörlighet av kapital att öka skatteuttaget för ett svenskt aktiebolag som överlåter en fastighet till ett svenskt handelsbolag bara därför att handelsbolaget huvudsakligen ägs av utländska bolag som inte beskattas för eventuell vinst vid försäljning av sin andel i bolaget?”.

Kammarrätten har ingen skyldighet att vända sig till EU-domstolen. Det blir alltså upp till de domare som handlägger ärendena att avgöra om så ska ske. Om så skulle ske kan det dröja minst ett år innan EU-domstolen kommer med sitt avgörande. Den slutliga beömningen av fråga skulle därmed dröja ytterligare flera år. Det kan påpekas att "de speciella omständigheterna" som justitierådet åberopade troligen hade att göra med att målet ålder. Förhandsbeskedsansökan ingavs i oktober 2006, dvs 5 och ett halvt år tidigare. 



 

Jag hade glädjen att vid en lunch häromdagen hamna bredvid en av de kammarrättsdomare som har hand om målen. Naturligtvis kunde hon inte för mig redovisa sin uppfattning. Det ska bli spännande att se fortsättningen. Om SfL inte skulle vara tillämpbar på grund av att tillämpningen är EU-stridig, återstår frågan om förfarandet kan hindras med ordinarie regler. Något formellt uttryckligt ställningstagande i den frågan har ju HFD faktiskt inte gjort. Att förfarandet skulle kunna godtagas med ordinarie regler om samtliga bolagsägare är svenska rättssubjekt – eftersom det saknar praktisk betydelse – behöver inte självklart innebära, att förfarandet ska underkänns när en delägare är utländsk. Kanske skulle transaktionen underkännas även när alla delägare är svenska, om det skulle ha någon särskild av lagstiftaren icke avsedd skatterättslig effekt, att vinsten på handelsbolagsandelarna överförs från en delägare till en annan genom ett förfarande, som alldeles uppenbart inte skulle tillämpas om ägarna vore fristående från varandra. Förfarandet innebär ju en vederlagsfri värdeöverföring från en delägare till en annan. Eller närmare bestämt att det överlåtande företaget gör ett kapitaltillskott till handelsbolaget, som borde föranleda omfördelning av andelstalen i handelsbolaget. Om handelsbolaget initialt bildas genom att delägarna tillskjuter 9.990 resp. 10 kr. och därefter den delägare som tillskjutit 10 kr., dvs. 0,1001 procent, överlåter en fastighet värd 100 miljoner kr. för 1 miljon kr., blir ju den förres andel av bolaget 0,01009 procent och det tillskjutande bolagets andel 99,9899. Varför skulle lagstiftaren acceptera att en sådan förskjutning i andelstalet i handelsbolaget inte skulle påverka vinstfördelningen? Det är en helt annan del av transaktionsföroppet  än den som omfrågades i förhandsbeskedsansökan.

Det är alltså egentligen inte den tidigare regeln som medgav att  tillgångar kan överföras till handelsbolag till underpris utan beskattning (uttagsbeskattning) som ska prövas, utan om parterna kan godtyckligt avgöra hur  vinsten på försäljningen av handelsbolagsandelarna ska fördelas mellan dem, eller hur många andelar i bolaget det svenska resp. det cypriotiska bolaget sålt.

Enligt 5 kap. 3 § IL ska varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje obegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person beskattas för så stort belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej.   Den fördelning som andelsägarna gör godtas normalt av domstolarna om den inte innebär en obehörig  överföring av inkomst mellan delägarna eller framstår som orimlig och väsentligen är betingad av skatteskäl (se RÅ 1957 not. Fi. 2409, RÅ 1988 not. 291, RÅ 1990 not. 274, RÅ 1995 ref. 35 och RÅ 1997 not. 126). I sådant fall sker den skattemässiga fördelningen efter skälighet (RÅ 2002 ref. 115).  En obehörig överföring kan föreligga t.ex. om en närstående till någon delägare tillgodoförs inkomst som överstiger vad som är motiverat av kapital- och arbetsinsatsen.  RÅ 2002 ref. 115 avser två samtidigt avgjorda mål, där Regeringrätten i det ena fallet accepterade bolagsägarnas inkomstfördelning med orden

--- Vid sådant förhållande kan för hans del den gjorda resultatfördelningen inte antas ha tillkommit för att uppnå skattefördelar. Skäl att frångå fördelningen föreligger därför inte.
 

och i det andra frångick den

Vid en samlad bedömning kan den gjorda resultatfördelningen inte anses affärsmässigt motiverad utan framstår som orimlig och väsentligen betingad av skatteskäl. Handelsbolagets resultat skall därför fördelas efter skälighet.
 

Motsvarande princip borde kunna tillämpas såvitt avser bedömningen av fördelningen av vinsten på försäljningen av andelarna. Eller, egentligen, bedömningen borde här som alltid baseras på vad som verkligen har skett: den svenska delägaren har gjort ett tillskott till handelsbolaget genom överföring av fastigheten till underpris. Den svenska delägarens andelstal i bolaget är därför inte 0,1 och det cypriotiska 99,9 procent.  Andelstalen är snarare de omvända.

Den frågan har över huvud taget inte prövats i Cypernmålet. Om de mål som nu ska avgöras prövas på den grunden finns det inget behov att inhämta yttrande från EU-domstolen. Det är en intern svensk rättsfråga.

DRESTEN, DRESDEN OCH DRESSDEN

Operasafari till en av Tyskland största kulturstäder lockar SvD med den 21 september i sirliga ordalag. Vi ska få uppleva och njuta och fira  i den vackra barockstaden. Resan  är speciellt framtagen för SvD Accent, sägs det. I staden, vars namn tycks kunna stavas hur som helst, ska vi få uppleva La Clemenza di Tio.  Eller Tito som det så riktigt stavas på ett annat ställe i annonsen.

Nu bygger vi en solid grund som kvalitetsjournalistiken kan stå stadigt på
 

säger SvDs chefredaktör Lena K Samuelsson i samma nummer av tidningen.

I annonsen den 23 september har felen rättats.

BARA FÖRSTA STEGET

Anders Borg har i dag lagt fram budgetpropositionen för 2013 för Riksdagen.

Vi tar ett steg mot en mer attraktiv bolagsskatt, men vi anser inte att vi har en tillräckligt attraktiv bolagsskatt än

säger han angående den till 22 procent sänkta bolagsskatten. Han nämner bland annat att Storbritannien kommer att följa upp med än större sänkningar av bolagsskatten än den Sverige nu genomför.

Skönt att höra. Utan bolagsskatt - eller en lägre skattesats än omvärlden, t.ex. 10 procent - behövs inga regler mot räntesnurror, inga underkapitaliseringsregler, transfer pricingproblemet försvinner, finansiering med eget kapital likställs med lånekapital.

Det blir en enorm förenkling av skattelagstiftningen och företagen slipper kalkylera med skatteeffekter.

Temporärt ökar företagens räntabilitet och därmed investeringsbenägenhet. Permanent - eller så länge omvärlden fortsätter att beskatta bolagsvinster - behåller Sverige denna fördel gentemot omvärlden.

SvD
DN

KONTAMINATION 4

I helsidesannonser i dagspressen den 20 september kontaminerar Media Markt ut att

Sverige tillhör idag ett av de billigaste länderna i Europa på hemelektronik.
 

Vilket land tillhör Sverige?
Vad heter annonsbyrån?

Nr 3

KOMMUNER MOT SKATTEFLYKT

När kommuner på egen hand försöker sätta stopp för skatteflykt, hindras de genom hänvisningar till Lagen om offentlig upphandling, skriver Gunilla Andersson, Attac Malmö, Carian Nilsson (S),
kommunalråd i Malmö , Bertil Dahl (V), kommunalråd i Kalmar, och Annika Lillemets (MP), riksdagsledamot i SvD den 18 september.

Kanske är det så, men de skriver inte hur det går till.

Hela inlägget handlar om hur förmögenheter hamnar i skatteparadis, och skribenternas indignation över det.  En aktuell rapport från Tax Justice Network visar att en superrik elit har smusslat undan hisnande 140 000 miljarder kronor till världens skatteparadis, den globala ekonomins svarta hål, skriver de. Så är det kanske, men hur mycket som tillhör privatpersoner och hur mycket som tillhör de företag som kan vara kommunernas kunder framgår inte. Hela artikeln andas upprördhet över att detta kan ske och att alldeles för lite görs för att hindra det. Det enda förslag de har är att

världens länder borde samarbeta i stället för att ägna sig åt skattekonkurrens som bara ytterligare underminerar den ekonomiska basen för vår gemensamma välfärd.

De svenska bolagsskatteintäkterna motsvar drygt 5 procent av de totala skatterna. Skulle den svenska internationella bolagsskatteflykten kunna hejdas skulle andelen kanske öka ytterligare någon procent till priset av ytterligare komplicering av skattereglerna och till förfång för alla som inte kan eller han anledning att ägna sig åt internationell skatteflykt.

Nej, såvitt gäller företag är det bästa sättet att stävja trafiken att ta bort bolagsskatten. Utan bolagsskatt finns det ingen anledning att inte redovisa inkomsten i det land där den tjänats in. (Jag bortser förstås från inkomster av kriminell verksamhet.) Tas bolagsskatten bort behövs inga regler om räntesnurror, internprissättning eller andra manipulativa åtgärder.

BRA MED SÄNKT BOLAGSSKATT

Bra med sänkt bolagsskatt, säger Åsa Hansson, docent i nationalekonomi på Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning (IFN) till SvD.

Jomenvisst. Så självklart att det inte borde behöva sägas. Men det behövs. Och bolagsskatterna har sänkts i många länder under senare år.

Nackdelen är att det blir en kapplöpning mot botten. Till sist kanske bolagsskatten är nere på 0 procent och då får vi inte in några skatteintäkter alls

 säger Hansson.
 

Vi får förstås inte in några bolagsskatter om skattesatsen är 0 procent, men beskattningsunderlaget för löne- och inkomstskatter och utdelningsskatter ökar när bolagen blir av med en kostnad och kan öka lönekostnader och utdelningar. I takt med ökande investeringar ökar beskattningsunderlagen ännu mer. Vem tror Hansson bekostar bolagens skatter? Det gör vi alla som köpare, löntagare och aktieägare. Bolagen har inga egna pengar utöver de genom vinster intjänade. Bolagens skattebetalningar är således bara ett slags förskottsbetalningar av skatter som vi (hushållen) annars i nämnda egenskaper skulle betala.

Bolagsskatten sägs vara den mest skadliga skatten. Det beror på att skattebasen är lättrörlig, det vill säga att det är lätt att slippa undan att betala den, mycket lättare än att komma undan inkomst- eller fastighetsskatt.
 

Jag hoppas att det inte är Åsa Hansson som uttryckt sig så. Det är en dåligt fungerande skatt, eftersom skattebasen är lättrörlig. Men skälet till att den är skadlig är den förorsakar ekonomiska snedvridningar och inoptimala affärs- och investeringsbeslut. Skatten påverkar finansieringslösningarna genom att räntan är avdragsgill medan kostnaden för eget kapital inte är det. Dessutom är skatten på grund av sin exceptionella komplexitet en rättssäkerhetsrisk.

Bolagsskattesatsen får gärna sjunka till 0 procent.

DET BIDDE EN VANTTUMME

Idag avslöjade Regeringen sänkningen av bolagsskattesatsen. Det ska bli 22 procent. En sänkning med ynka 4,3 procentenheter. Regeringen jämför med den genomsnittliga skattesatsen i EU, som anges till 23,4 procent (inom OECD 25,5).  Men  vilket företag jämför med någon genomsnittlig skattesats? Vägd eller ej? Det finns fortfarande 12 OECD-stater (11 av dem i Europa) som har lägre skattesats än 22 procent. Idag. Vem vet hur det ser ut nästa år? Är landet lämpligt för viss verksamhet väljer företagen förstås att investera i något av dem med lägre skattesats. Om Sverige nöjer sig med att bara följa med i omvärldens skattesänkningar kommer landet aldrig att få någon konkurrensfördel. Endast genom att gå före kommer Sverige att ha en komparativ fördel och attrahera utländskt kapital, som förhoppningsvis stannar kvar när även omvärlden kommer ner till 0 procent.

Det kommer fortfarande att löna sig med skatteplanering genom transfer pricing, thin capitalisation och andra tekniker. Det kommer fortfarande att vara en besvärande skatteskillnad mellan finansiering av eget och lånat kapital. Regler mot räntesnurror, CFC-beskattning kommer att behövas. M.m.

Den extremt krångliga, resurskrävande och rättsosäkra - men systematiskt helt onödiga och feltänkta - bolagsbeskattningen ska finnas kvar. Regeringen tillsätter därför en utredning med uppdrag att ta fram ytterligare förslag för att skapa en modern, effektiv och rättssäker förvaltningsprocess.

Med hänsyn till den globaliserade omvärlden har skatterätten blivit alltmer komplex. Detta gäller särskilt de regler som berör företagsbeskattningen och koncernbeskattningen. Många företag bedriver dessutom omfattande gränsöverskridande verksamhet. Både ombud och Skatteverket har därmed i allt högre grad specialiserat sin verksamhet. Såväl näringslivet som Skatteverket har tidigare framfört uppfattningen att det behövs specialisering av skattemål och ökad kompetens i de domstolar som hanterar skattemål.

Sänkningen  av bolagsskattesatsen antas minska statens inkomstav bolagsskatt med 16 miljarder kronor, så beskattningsformen kommer att bli ännu obetydligare än nu, c:a 5 % av totala skatteinkomster. Ja ännu mindre, eftersom skattebaserna för lön och utdelning och sociala avgifter ökar med skatteminskningen. Därtill kommer tillväxten av dessa skattebaser till följd av en förväntad ökad investeringstakt pga skattesänkningen.

Däremot missar Sverige att attrahera det utländska kapital som söker sig dit där kostnaderna (bl.a. skatterna) är som lägst och avkastningen som högst. Varför välja Sverige när skattesatsen är ungefär densamma som i många andra länder i Europa?

Dessutom föreslås ett investeraravdrag. En definitiv skattelättnad på 50 procent av tillskjutet belopp upp till 1,3 milj kr.

Småföretagen är ointresserade. Inte så konstigt. Levebrödsföretag där hela vinsten tas ut som lön har ingen glädje av lägre bolagsskatt. Men nu gäller det ju att attrahera nytt kapital och stimulera tillväxt. Tillväxten kommer genom vinsten. Tillväxten är vinsten. Vinsten är tillväxt.

SvD  DN SvD
SvD

REDERIBESKATTNING IGEN

Handelsflottan halverad när rederierna flyr skattetrycket, skriver SvD den 13 september. På fem år har den svenska handelsflottan halverats. Omkring 5 000 jobb inom rederinäringen har försvunnit under perioden och fler fartyg är på väg att flaggas ut i höst. Det rapporterar Ekot.

Orsaken till att fler fartyg registreras utomlands och får utländsk flagg är skattemässiga skäl. Rederierna betalar mer skatt om fartygen är registrerade i Sverige. Rederinäringen och fackliga organisationer har i många år krävt att Sverige, som andra EU-länder, ska få slippa beskattning vid försäljningar av fartyg och istället betala en årlig tonnageskatt.

Jag har skrivit om detta tidigare.

Rederinäringen är ett sällsynt bra exempel på vinstbeskattningens idioti. Till skillnad mot andra branscher saknar rederi fast driftställe i verklig bemärkelse. Verksamhetet rör sig typiskt sett hela tiden. Fast driftställe i skatterättslig mening är bara en skrivbordskonstruktion - man har hittat på kriterier för att bestämma vad fast driftställe ska vara för något. Den stat som har sådant driftställe anses berättigad att beskatta verksamheten. Så ett rederi kan enkelt utan att det besvärar dess aktiviteter förläggas där ledningen tycker det är lämpligast. Om ett land saknar vinstbeskattning av rederier kan man förlägga verksamheten dit - (eller se till att man inte uppfyller villkoren för "fast driftställe" i länder med vinstbeskattning) om man vill undvika skatt.

Och varför ska länder stöta bort näringsverksamhet från sina territorier genom att beskatta vinsten? Inget land vill väl dra till sig förlustverksamheter! Ta betalt för vad verksamheten kostar med hamnavgifter och liknande för rederier. Och ett land som har särskilt välbelägna hamnar eller andra värdefulla tillgångar kan väl ta extra betalt för det. Varför ska landet ta betalt en gång till?

Avskaffa bolagsbeskattningen.

BOLAGSSKATT I LÖRDAGSINTERVJU OCH GODMORGON, VÄRLDEN

Bolagsskatten har ventilerats i Ekots lördagsintervju den 8 september och i Godmorgon, världen den 9 september.

I Ekots lördagsintervju utfrågades Anders Borg av Staffan Sonning och mot slutet handlade ett avsnitt om bolagsskatten apropå den aviserade sänkningen av bolagsskattesatsen. Hur låg den blir fick vi inte veta. Däremot sade AB ordagrant att bolagsskatten är en skatt som slår direkt mot investeringarna och  att en hög bolagsskatt är skadlig för tillväxtförutsättningar.

Tyvärr ställde SS inte den självklara frågan: varför ska vi då ha en bolagsskatt över huvud taget?

I Godmorgon, världen handlade ett helt inslag om bolagsskatten (Därför tävlar Europa om bolagsskatten. Staffan Ekendahl intrevjuade skatteprofessorn Sven-Olof Lodin. Det konstaterdes att bolagsskatten halverats sedan 1990 års skattereform. Då var skattesatsen 52 procent, nu är den 26,3 procent. Man kunde dramatiserat ytterligare genom att nämna att när det var som värst i slutet av 1980-talet och vi hade en vinstdelningsskatt också, kunde skattesatsen dra i väg uppåt 60 procent. 1989 hade vi dessutom en extra vinstskatt på 15 procent. Så tillsammans med väsentliga förenklingar och upprepade sänkningar av bolagsskattesatsen har det blivit mycket bättre.

Det pågår ett race (to the bottom, borde man ha tillagt). Det uppfattas som kontroversiellt. Många företag har  också dotterbolag i lågskatteländer och kan på olika sätt föra över sina vinster till dessa, t.ex. genom räntekonstruktioner och internprissättning. SE ställde frågan om bolagen i framtiden kommer att bli skattebefriade eller näst intill?   Det trodde inte SOL. Hans drastiska förslag var att om man tog bort ränteavdragsrätten helt och hållet så skulle man kunna komma ner i en skattesats på 15 procent utan att staten skulle förlora skatteintäkter. Resonemanget var inte helt glasklart, men omvänt skulle man kunna säga att om man sätter ned skattesatsen till 15 procent skulle det inte löna sig att hitta på komplicerade skatteupplägg.

Även SOL kunde vittna om att bolagsskatten anses vara den skadligaste skatten.

SOL påstod felaktigt att Irlands skattesats om 12,5 procent är en följd av en särskild dispens av EU. Så är det inte. Irland hade tidigare denna låga skattesats för utländska företag som etablerade sig inom vissa geografiska områden i Irland (Shannon o.a.), anställde ett visst antal irlänningar och bedrev verksamhet endast mot världen utanför Irland, alltså utan att konkurrera på den irländska marknaden. Detta förbjöd EU men tillät det under viss övergångstid. Numera har alla bolag verksamma i Irland 12,5 procent skatt. Detta kan EU inte förbjuda, även om Sarcozy och Merkel på sin tid gjorde sitt yttersta för att tvinga irländarna att höja sin skattesats för att få del av EUs stöd i finanskrisen. De gav med sig, eftersom de förmodligen insåg att det bara skulle göra det svårare för Irland att tillfriskna och kunna betala tillbaka lånen.

RÄNTEAVDRAG IGEN

Gabriel Wikström, förbundsordförande SSU, vill i en debattartikel i SvD den 8 september se över avdragsrätten för räntor på bostadslån. Det kan säkert behövas. Han säger bl.a att avdragsrätten

infördes i en tid när den ekonomiska politiken  såg annorlunda ut och Sverige hade en hög fastighetsbeskattning. Eftersom fastighetsskatten i dag har ersatts av en fastighetsavgift med annan utformning finns det inte heller samma behov av ränteavdrag, i alla fall inte av den storlek som i dag.

 

Samma påstående tillskrevs Cecilia Hermansson i en artikel i SvD den 23 augusti och var inte korrekt då heller. Ränteavdraget kom till av systematiska skäl.  Beskattar man kapitalavkastning, så måste man ge avdrag för räntekostnader. Redan i 1910 års förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt medgavs i 10 § avdrag för "ränta å gäld". Någon begränsning fanns inte - inte heller infördes någon sådan när lagtstiftningen moderniserades genom 1928 års kommunalskattelag.

 

Påståendet att avdragsrätten skulle ha berott på fastighetsbeskattningen saknas det grund för. Men det stod klart för lagstiftaren redan 1910 att även bostadskapitalet hade en avkastning, och att den borde beskattas eftersom all kapitalavkastning beskattades.  Beskattningen var dock ineffektiv. Så ineffektiv att särskild schablonbeskattning måste införas år 1955. Då skulle 2,5 procent av taxeringvärdet för en- och tvåfamiljsfastigheter tas upp som inkomst och från den inkomsten fick avdrag göras för räntor och tomträttsavgäld - men inga andra kostnader. Inkomstberäkningen var dock så beskedlig att underskott regelmässigt uppkom. När taxeringsvärdena successivt höjdes, sänktes procentalet för schablonbeskattningen.

 

Nej, avdragsrätten följde av den principiella uppfattningen att räntor är en beskattningsbas. Inkomsträntor skulle beskattas. Då måste räntekostnader vara avdragsgilla. Annars uppkommer en skattebas utan ekonomiskt underlag - både på samhällsnivå och på det individuella planet. Dessutom fanns det knappast några konsumtionskrediter på den tiden, så skattelindringen på grund av avdragsrätten på räntan saknade i praktiken motsvarighet av någon belastning genom beskattning av avkastningen av nyttiggörandet av lånen.

Sen skriver GW

Förutom att det generösa ränteavdraget leder till ökad skuldsättning bidrar det också till en bostadsmarknad där nyproduktion av hyresrätter blir allt mer sällsynt. Eftersom ränteavdrag endast kan tillämpas av privatpersoner innebär det i praktiken att de som bor i hyresrätt får subventionera bostadsrätter och egna hem. Ränteavdraget förstärker på så sätt den skattemässiga obalans som existerar mellan olika upplåtelseformer och bidrar till en snedvriden bostadsmarknad. Det höga ränteavdraget leder dessutom till att många av dem som kanske egentligen skulle föredra en hyresrätt i stället köper en bostadsrätt och därmed tvingas belåna sig.

 

Ränteavdrag kan inte alls göras endast av privatpersoner. Alla skattskyldiga beskattas för räntor och andra kapitalinkomster och får därför avdrag för sina kapitalkostnader. Och varför skulle just den omständigheten ha inneburit att hyresrättsinnehavare subventionerar bostadsägare?  Och varför skulle avdragsrätten subventioneras av just hyresrättsboende?  De hyresrättsboende har ju inte skuldsatt sig för sin bostadsanskaffning. Om det föreligger en subventionering är det därför att bostadsägaren inte beskattas för bostadens avkastningsvärde, medan han får avdrag för finansieringen av motsvarande kaptial.

GW skriver också 

Avdragsnivån är exceptionellt hög i jämförelse med andra europeiska länder, där det genomsnittliga ränteavdraget är 17 procent. 

Om avdragsnivån är hög i jämförelse med andra europeiska länder beror det på att kapitalskattesatsen i Sverige,  30 procent,  är ovanligt hög. Och det går inte att ha en skattesats på kapitalinkomster och en annan - lägre - på kapitalutgifter.

Men det är onekligen, som GW skriver, dags att ifrågasätta rätten att dra av räntorna.

Eftersom varje ränteintäkt har sin motsvarighet i en räntekostnad borde räntebetalningar kunna exkluderas ur skattesystemet. Och eftersom en stor del av ränteinkomsterna tillfaller skattefria subjekt och utländska skattesubjekt, skulle en sådan reform leda till högre skatteintäkter för staten. En sådan reform skapar dock oöverstigliga tekniska problem inom företags-/bolagssektorn. Men även det problemet är möjligt att lösa.  Avskaffa bolagsbeskattningen.  Den är, enligt Anders Borg, den farligaste skatten för investeringar och tillväxt. Den är dessutom extremt komplicerad, rättsosäker och av systematiska skäl helt onödig. I det långa loppet ger den inte ens några skatteintäkter!

Nu, när räntorna är extremt låga och behovet av stimulans av näringslivet är stort och den svenska kronan är besvärande stark, är rätt till för en sådan reform.

 

 

RENAULT MAUBEGE

Renault har helsidesannonser i tidningar och på nätet om nya Renault Kangoo Zero Emission, serietillverkad av Renault i Maubege-fabriken.

Det är bara det att fabriken ligger i MAUBEUGE.

Spelar roll

Vad heter annonsbyrån?

Raden om var bilen är tillverkad har numera tagits bort i nätannonsen. Tack.

Men den 19 september står felet kvar i annonsen i DIs papperstidning.

SKATTETILLÄGG FÖR JUHOLT

Håkan Juholt nekas avdrag för hyreskostnader, enligt SvD och DN den 3 september. Dessutom får han skattetillägg. Vad har han gjort?

Han har bott tillsammans med sin sambo och får därför inte avdrag med mer än hälften av sin hyreskostnad.

Han är enligt 12 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) berättigad till avdrag för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster---om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap. Hänvisningarna till 9 och 60 kap. saknar relevans i detta fall. I 12 kap. finns bestämmelser om avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning. Enligt 18 § ska [ö]kade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete på en annan ort än den där har har sin bostad dras av bara om --- 2. arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till bostadorten. Bestämmelsen i p. 2 tar sikte bl.a. på riksdagsmäns uppdrag (prop. 1989/90:110 sid. 359).

Avdrag ska medges för vad som erfordras för uppdraget. Rimligen bör därvid storlek, standard och läge bedömas. Om Juholt tränger in sin sambo i en lägenhet anpassad för riksdagsmannauppdraget är hans ensak. Det behöver inte vara tecken på att lägenheten är alldeles för stor. Likaså att han inte kunnat förmå sin sambo att betala halva hyran. Har hon gjort det och yrkat eget avdrag är det en annan sak, för då har han ju inte haft kostnaden.

Jag kan tänka mig att andra riksdagsmän (oavsett om de släppt in sina anhöriga i lägenheten) fått avdrag med betydligt större belopp. En årshyra på 80 tkr som Juholt tycks ha betalt lär inte räcka till mer än en liten 2:a i Stockholmstrakten. Och vad får man för 43 tkr?

En bestämmelse om halvering av hyresavdraget för att man har sin make eller sambo boende finns inte. Och hur mycket av dessa irrelevanta omständigheter måste man upplysa om för att inte riskera skattetillägg? Nu verkar Juholt ha gjort samma sak som Skatteverket slagit ner på tidigare, så han kunde ju ha lagt till en upplysning om sambons närvaro. Å andra sidan var det väl närmast notoriskt vad som hänt. Inte ens handläggaren på Skatteverket kunde väl ha undgått skriverierna i oktober i fjol.

Har inte Skatteverket viktigare saker att göra?

NÄRINGSLIVET OCH BOLAGSSKATTEN

Regeringspartierna har enats om hur stor sänkningen av bolagsskatten blir i budgeten för 2013, skriver bl.a. SvD  och DN den 3 september. Och det blir mer än vad man drar in på skärpta regler för ränteavdrag, som beräknas ge drygt 6 miljarder. En planerad brittisk sänkning av bolagsskatten var en viktig drivkraft, enligt Folkpartiets ekonomisk-politiske talesperson Carl B Hamilton, som inte vill avslöja vad den nya svenska nivån blir.

Svenskt Näringslivs skatteexpert Johan Fall tror att lägre bolagsskatt främjar investeringar, men han beräknar att det kostar fyra gånger mer per procentenhet än en sänkning av kapitalskatten. Han ser även en risk för att stora delar av de pengar som sänkningen ger hamnar i utlandet, när alla utländska [ägare till] bolag i Sverige tar hem sina beskattade vinster.

I det långa loppet kostar en sänkning av bolagsskatten ingenting. Så det är poänglöst att ställa en sänkning av bolagsskatten mot en sänkning av kaitalskatten. Och Johan, varför skulle de utländska ägarna ta hem större del av sina beskattade svenska vinster än de gör i dag, bara för att de svenska företagen får behålla en större del av sina vinster?  Den rationella reaktionen är att om avkastningen ökar på svenska investeringar låter man kapitalet stanna kvar i företaget. Om avkastningen inte blir tillräcklig tar man hem kapitalet i alla fall. Poängen med sänkt bolagsskatt är ju att locka till sig kapital - både från svenska och utländska investerare. Och minska krånglet. Utan den helt onödiga och skadliga bolagsskatten blir det en fantastisk förenkling. Och en massa steril skatteplanering blir onödig.

Det är konstigt att Svenskt Näringsliv månar mer om företagens ägare än om företagen.
 

Företagarna pekar i en analys på att 39 procent av småföretag startade sedan 2006 inte påverkas alls och att snitteffekten för alla i denna grupp blir ett par hundralappar per månad.

Jag skulle tro att mer än 39 procent av småföretagen är försörjningsföretag (butiker, konsulter mm) där hela överskottet tas ut som lön till ägaren. Mycket färre än 39 procent av småföretagen är tillväxtföretag. Det är klart att sänkt bolagsskatt inte betyder något för dem. Inte heller oförändrad eller höjd bolagsskatt.

Avskaffa bolagsbeskattningen.