KNÄCK BOLAGSSKATTEKODEN

Vad investeringarna beträffar tycks de vara ett kodord för sänkning av bolagsskatten. Det är bättre än mycket annat men sämre än förbättrade villkor för entreprenörskap

skriver SvD i sin huvudledare den 25 augusti under rubriken Har Borg knäckt den keynesianska koden?

Ja, det är bättre än mycket annat men sämre än att avskaffa bolagsskatten helt.

RÄNTEAVDRAGEN IGEN

Det verkar som tidningarna numera mindre ägnar sig åt att sprida nyheter än åt att låta journalisterna sprida sina egna tankar och tyckande. Otaliga är de krönikörer som fyller tidningssidorna med sina funderingar om ditt och datt. På SvDs näringslivssidor finns det ett antal journalister som oförblommerat i sin nyhetsrapportering uttalar sig om vad företagen, bankerna, riksbanken, myndigheter m.fl. gör för fel, och vad de i stället borde göra. All text måste numera läsas med tanke på att sakförhållanden inte bara kan vara (oavsiktligt) felaktigt beskrivna eller missvisande (som det alltid varit), utan att det är journalisten som vill profilera sig och driva kampanjer. I SvD har Carolina Neurath dragit igång en "diskussion" om rätten till avdrag för räntekostnader. Hon tycker sig finna att politikerna menar att ingenting behöver göras, medan ekonomerna är motståndare till avdragsrätten. Det gäller räntor på bostadslån och att ränteavdraget innebär en subvention som bara bostadsägare får. Avdragsrätten stimulerar till skuldsättning och driver upp bostadspriserna.

För politikerna är det förstås känsligt att höja skatten för bostadsägarna genom att avskaffa ränteavdragsrätten. Ännu svårare verkar det vara att höja fastighetsbeskattnigen, att döma av reaktionerna på det nyligen presenterade förslaget att schablonbeskatta bostäder efter bostadsytan. Endast Miljöpartiet tycks vara kritiskt till avdagsrätten, men så lär väl partiet inte heller behöva ta ansvar för att genomföra en sådan lagstiftning.

Ränteavdraget skapades vid en annan tid när den ekonomiska politiken såg annorlunda ut, säger Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson och förklarar att avdraget var nödvändigt under en tid när Sverige hade en hög fastighetsbeskattning. Vi har inte längre den fastighetsskatten, så jag tycker inte att det finns samma argument för att ha ett ränteavdrag i dag.

Nja, så var det inte.

Ränteavdraget kom till av systematiska skäl.  Samma systematiska skäl som Anders Borg åberopar, enligt Neurath. Beskattar man kapitalavkastning, så måste man ge avdrag för räntekostnader. Redan i 1910 års förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt medgavs i 10 § avdrag för "ränta å gäld". Någon begränsning fanns inte - inte heller infördes någon sådan när lagtstiftningen moderniserades genom 1928 års kommunalskattelag.

Påståendet att avdragsrätten skulle ha berott på någon effektiv fastighetsbeskattning saknas det grund för. -  Inte ens när egnahemsbeskattningen blivit så ineffektiv att särskild schablonbeskattning måste införas år 1955. Då skulle 2,5 procent av taxeringvärdet tas upp som inkomst och från den inkomsten fick avdrag göras för räntor och tomträttsavgäld - men inga andra kostnader.  Inkomstberäkningen var så beskedlig att underskott regelmässigt uppkom. När taxeringsvärdena successivt höjdes, sänktes procentalet för schablonbeskattningen.

Nej, avdragsrätten följde av den principiella uppfattningen att räntor är en beskattningsbas. Inkomsträntor skulle beskattas. Då måste räntekostnader vara avdragsgilla. Annars uppkommer en skattebas utan ekonomiskt underlag - både på samhällsnivå och på det individuella planet. Dessutom fanns det knappast några konsumtionskrediter på den tiden, så skattelindringen på grund av avdragsrätten på räntan saknade i praktiken motsvarighet av någon belastning genom beskattning av avkastningen av nyttiggörandet av lånen.

Numera är mycket annorlunda.

Konsumtionskrediterna är omfattande. Nyttiggörandet av den avkastningen beskattas inte - och är troligen av tekninska skäl inte åtkomlig för beskattning. Nyttiggörandet av bostadskrediter beskattas långt under sitt marknadsvärde. Endast monetär kapitalavkastning i form av räntor och aktieutdelning blir i praktiken beskattad fullt ut.

Eftersom varje ränteintäkt har sin motsvarighet i en räntekostnad borde räntebetalningar kunna exkluderas ur skattesystemet. Och eftersom en stor del av ränteinkomsterna tillfaller skattefria subjekt och utländska skattesubjekt, skulle en sådan reform leda till högre skatteintäkter för staten. En sådan reform skapar dock oöverstigliga tekniska problem inom företags-/bolagssektorn. Men även det problemet är möjligt att lösa. Avskaffa bolagsbeskattningen. Den är, enligt Anders Borg, den farligaste skatten för investeringar och tillväxt.  Den är dessutom extremt komplicerad, rättsosäker och av systematiska skäl helt onödig. I det långa loppet ger den inte ens några skatteintäkter!

Nu, när räntorna är extremt låga och behovet av stimulans av näringslivet är stort och den svenska kronan är besvärande stark, är rätt till för en sådan reform.

 

BOSTADSTAXERINGSUTREDNINGENS BETÄNKANDE SOU 2012:52

Bostadstaxeringsutredningen har lagt fram sitt betänkande Bostadstaxering - avveckling eller förenkling.

Utredningen hade som huvudsakligt uppdrag att föreslå två olika alternativ gällande det nuvarande regelverket för fastighetstaxering.

I. Föreslå hur en avveckling av fastighetstaxeringen för bostäder och lantbruk kan genomföras samt belysa konsekvenser av detta och föreslå följdändringar i annan lagstiftning, bl.a. gällande den löpande beskattningen.

II. Föreslå möjliga förenklingar i fastighetstaxeringen av bostäder. I detta alternativ ska fortfarande marknadsvärden (taxeringsvärden) ligga till grund för den löpande beskattningen.


Avvecklingsalternativet innebär enligt utredningens förslag att allmän och förenklad fastighetstaxering avskaffas för småhusenheter, bostäder i flerbostadshus, ägarlägenheter och lantbruksenheter. För dessa taxeringsenhetstyper kommer inte längre några taxeringsvärden att fastställas. Skatteverkets register kommer enbart att innehålla uppgift om bostädernas storlek och nybyggnadsår samt storleken för tomtmarken till småhus och storleken av byggrätten för flerbostadshus. För lantbruksenheter redovisas arealen för produktiv mark. För ekonomibyggnader redovisas byggnadskategori och ålder. Dessa uppgifter uppdateras av Skatteverket.  

Utredningen har övervägt olika metoder för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften. Den metod som utredningen föreslagit är att den kommunala fastighetsavgiften och fastighetsskatten anges i kr/m2 och beräknas utifrån storleken på bostaden och marken.

•Avgiften och skatten bestäms separat för småhus, flerbostadshus, ägarlägenheter och tomtmark. För byggnad under uppförande kommer ingen fastighetsavgift eller fastighetsskatt att tas ut. Tomtmark till byggnad under uppförande betraktas som obebyggd.
• Den kommunala fastighetsavgiften för småhus kommer att grunda sig på småhusets boarea, dock  högst 300 m2 boarea. Fastighets-avgiften kommer att anges i kr/m2 boarea. För bebyggd tomtmark till småhus kommer avgiften att grunda sig på tomtens storlek uttryckt i m2, dock högst 3 000 m2. Fastighetsavgiften kommer att anges i kr/m2 tomtareal. • Den kommunala fastighetsavgiften för bebyggda flerbostadshus- och ägarlägenhetsenheterkommer att grunda sig på byggnadens boarea. Fastighetsavgiften kommer att anges i kr/m2 boarea och fördelas lika mellan mark och byggnad.
• För obebyggd tomtmark för bostadsändamål kommer statlig fastighetsskatt även fortsättningsvis att tas ut. Skatten bestäms på samma sätt som den kommunala fastighetsavgiften. Mark kommer att åläggas samma avgift respektive skatt oavsett om den är bebyggd eller inte. Nybyggda bostäder erhåller samma reducering som i dag.
• Kommunerna kommer att delas in i tre grupper, storstads-, mellan- och glesbygdskommuner, region 1, 2 och 3, beroende på befolkningsmängd och närhet till storstäder. Avgiftens storlek kommer att differentieras för de tre kommungrupperna. Det sker ingen omfördelning av avgifts- och skattebördan mellan kommungrupperna. Däremot kan det ske omfördelningar inom varje kommungrupp beroende på att de fastigheter (byggnad och mark) som i dag har ett högt taxeringsvärde inte nödvändigtvis behöver vara stora till ytan.
• En takregel om sammanlagt 10 000 kr för ett småhus med tillhörande tomtmark införs. För region 2 kommer dock i praktiken taket att uppgå till 9 600 kr eftersom storleksspärren för marken annars överträds. För region 3 blir taket 6 450 kr, dvs. lägre än dagens takbelopp, eftersom både storleksspärren för tomt och byggnad hindrar ett högre belopp. Den totala intäkten för stat och kommun är dock oförändrad med ca 15 miljarder kr per år.
• Den kommunala fastighetsavgiftens och den statliga fastighets-skattens belopp per kvadratmeter samt takbeloppen för småhusenheter indexeras med inkomstbasbeloppet på motsvarande sätt som i dag sker med fastighetsavgiftens maxbelopp.


Beskattningen av fastighetsnyttjandet kommer alltså även fortsättningsvis att vara betydligt lindringare än skatteminskningen på grund av finansieringen.
SvD  SvD SvD SvD  SvD DN DN DN DN

UTAN INNOVATION STANNAR SVERIGE

Pontus Braunerhjelm,  Klas Eklund och Magnus Henrekson kommer idag ut med boken  Ett ramverk för innovationspolitiken – Hur göra Sverige mer entreprenöriellt?

I presentationen på SvD Brännpunkt skriver de bl.a.

Skattesystemet bör i högre grad utgå från ett entreprenörsperspektiv. I dag missgynnas ofta privat ägande och finansiering med eget kapital. Skattesystemet måste undvika inlåsningseffekter för potentiellt riskkapital. Optioner i innovationsföretag bör därför kapitalbeskattas, progressiviteten i inkomstskatterna minskas och likställighet bör gälla mellan låne- och egenkapitalfinansierad verksamhet. På längre sikt bör ägarskatterna anpassas till genomsnittet för konkurrentländerna.

Finansiering med eget kapital missgynnas i förhållande till finansiering med lånat kapital, eftersom ränta är avdragsgill. Vinsten (avkastningen av det egna kapitalet) beskattas.
- Lösning, avskaffa bolagsbeskattningen.

Inlåsning av potentiellt riskkapital.
- Lösning, avskaffa bolagsbeskattningen. Då lönar det sig inte att med skatteplanering behålla kapital i stagnerande företag. Inför rätt till avdrag från utdelningsinkomst för aktieförvärv (eller åtminstone för nyemitterade aktier).

Optioner i innovationsföretag bör kapitalbeskattas? Nja. Vad är ett innovationsföretag? Optionsaffärer är vadslagning och i princip det samma som affärsverksamhet, varför det är svårt att se att det ska kapitalbeskattas. Eftersom det är affärsverksamhet bör det beskattas endast när och om resultatet tillgodogörs företagaren för privata dispositioner. Optionsaffärer i aktiebolag blir skattefria på samma sätt om bolagsbeskattningen avskaffas.

Likställighet mellan låne- och egetkapitalfinansierad verksamhet.
- Lösning, avskaffa bolagsbeskattningen.

Varför har vi en skatt som systematiskt dämpar företagens tillväxt med 26,3 procent? Varför har vi en bolagsbeskattning? Den mest skadliga skatten för tillväxt och investeringar enligt Anders Borg. Och dessutom extremt komplicerad, rättsosäker och onödig. Avskaffa den.

SvD

ETT GLÄDJEBUD

Fredrik Reinfeldt sade i sitt tal i Gustavsberg idag den 18 augusti att han

tänker föreslå för mina alliansvänner att vi gör en ännu kraftigare sänkning än vad det ger möjlighet till

Han åsyftar de förmodade skatteinkomsterna (eller rättare sagt de förmodade uteblivna skatteförlusterna) som den aviserade lagstiftningen mot räntesnurror antas ge. Enligt Anders Borg skulle den möjliggöra en sänkning till 24 procent. Nu blir det alltså ännu mer. Se till att det blir åtminstone ner till 20 procent till att börja med. Då kommer det inte att behövas någon lagstiftning mot räntesnurror. Då minskar också de spänningar som skillnaden i beskattning mellan egetkapital och lånekapital som Företagsskatteutredningen har att lösa. Vi kan slippa två fruktansvärt komplicerade regler samtidigt som avkastningen av investeringar i Sverige ökar.

BRA. Men ännu bättre vore att helt avskaffa bolagsbeskattningen.


SvD  SvD SvD
DN

RÄNTEAVDRAGET SKA BEHÅLLAS

Ränteavdraget  ska behållas, skriver Carolina Neurath börsreporter på SvD Näringsliv den 17 augusti.  Det ränteavdrag hon avser är avdragsrätten för privatpersoner för räntekostnader på bostadsinnehav. Hon hänvisar till en kommande artikel med en intervju med Anders Borg.

Anders Borg säger nyktert att avdragsrätten är en del i  beskattningssystemet, men Neurath gör allt för att spetsa till frågan med

varför [vill] staten ... gynna lånande och beskatta sparande?

Frågan är fel ställd. Skattesystemet vill beskatta kapitalavkastning. Därmed följer systematiskt kravet att räntekostnad (och andra kapitalkostnader) behandlas spegelvänt mot ränteintäkt (och andra kapitalintäkter). Det vore tekniskt orimligt att beskatta ränteintäkter utan att medge avdrag för räntekostnader.

Att Neurath betraktar avdragsrätten för bostadsräntekostnader som gynnande av skuldsättning (underförstått, något moraliskt tvivelaktigt) och beskattning av sparande (underförstått, något positivt) som något att kritisera, beror nog på att avkastningen av bostadskapital inte beskattas tillnärmelsevis i samma utsträckning som annat kapital. Mot värdet av avdragsrätten (30 procent av räntekostnaden) står den ringa uppoffringen av en låg skatt på placeringen av det lånade kapitalet. Med en beskattning av placeringen i nivå med den gängse beskattningen av kapital (30 procent av avkastningen/nyttjandevärdet) skulle man inte kunna tala om "gynnande genom  skuldsättning".


Det är ett mysterium att beskattning av bostadskapitalet - den äldsta och svårast undvikbara av personskatter - har råkat i sådant vanrykte. Det har alltid funnits en sådan beskattning. Men eftersom bostadskapitalet numera beskattas som en objektskatt och inte i relation till sin avkastning, blir det onekligen en inkonsekvens i inkomstskattesystemet.

Men det går knappast att  reparera den inkonsekvensen genom att avskaffa avdragsrätten för räntor på bostadslån (och andra privatlån) utan att också avskaffa skatteplikten för ränteinkomster. Det vore i och för sig av godo, eftersom räntebetalningar inte är någon nettoskattebas. Varje ränteinkomst motsvaras av en räntekostnad. Nu är dessutom räntekostnaderna hos allmänheten större än ränteintäkterna hos skattepliktiga subjekt, så ett avskaffande av beskattning/avdrag för räntor skulle vara statsfinansiellt fördelaktigt. Men det skulle skapa svåra spänningar i skattesystemet om ränteintäkter och räntekostnader utanför hushållssektorn beskattas, medan de inte skulle göra det inom hushållssektorn.

Denna spännning skulle kunna hanteras genom att avskaffa beskattning  av vinster i företags-/bolagssektorn.

En objektskatt av bostadskapital, ett avskaffande av beskattning av/avdrag för räntor och ett avskaffande av bolagsbeskattningen skulle vara ett sätt att hantera problemet med skattestimulerad hushållsskuldsättning. Kapitalbeskattningen skulle därmed bestå av framför allt beskattning av aktieutdelning.

Den största inkonsekvensen i skattesystemet är bolagsbeskattningen. Avskaffa den.

Leif  Vindevåg gör ett välskrivet inlägg i SvD den 17 augusti. För tydlighets skulle bör dock nämnas att den skattesats för ränteavdrag han föreslår (22 procent) avser kaptialvinstbeskattningen, alltså beskattningen vid en avyttring av bostad.

Men inte är det väl så som Vindevåg skriver att

det är uppenbart att bokstavligt alla förlorar på det nuvarande systemet.

Eftersom finansieringskostnaden ger en avdragsrätt värd mera än skattekostnaden för den finansierade tillgången, vinner den som placerar sin förmögenhet i lågbeskattade tillgångar.  Fastigheter/bostadsrätter är lågbeskattade, men avkastningen/nyttjandevärdet av alla andra privattillgångar (än finansiella tillgångar) är helt obeskattad. Avkastningen av alla tillgångar i näringsverksamhet beskattas fullt ut. Varför?

ÄVEN ANNIE LÖÖF VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Nu har Annie Lööf svängt om i fråga om bolagsskatten, skriver SvD den 17 augusti. Efter att ha stretat emot de övriga i alliansen anser hon nu att det är viktigt med sänkt bolagsskatt.

Bravo. Nu finns inget princiellt motstånd i regeringen. Se nu till att sänkningen blir rejäl - minst 5 procentenheter. 20 procent kan vara ett bra första steg. Då kommer vi i nivå med EUs genomsnitt. Då minskar behovet av komplicerade regler mot räntesnurror. Då blir det inte lika dramatisk skillnad mellan finansiering med eget och lånat kapital, vilken underlättar arbetet i företagsskattekommittén.

Men helst borde bolagssskatten - denna den farligaste skatten för investeringar och tillväxt (enligt Anders Borg) - avskaffas helt. Varför bestraffar vi tillväxt med en skatt? Varför beskattas vinster?

Svenskt Näringsliv är kritiskt och vill hellre ha skattelättnad för ägarna. Är det inte Svenskt Näringslivs uppdrag att värna om företagens intressen? Är det så att företagens företrädare tänker mer på sig själva än på företagen?
SvD
DN

JOMENVISST, JAN BJÖRKLUND

Jan Björklund vill sänka bolagsskatten, skriver SvD den 13 augusti. Bra, men det räcker inte med bara "ett par procentenheter". Sänk bolagsskatten rejält. Avskaffa den helst.

DN

NYSTARTZONER OCH TILLVÄXTVERKET

Utredningen om nystartszoner har den 7 augusti överlämnat sitt betänkande SOU 2012:50 till finansminister Anders Borg. Utredningen föreslår att ett system med nystartszoner införs. Företag inom dessa zoner ska kunna få kraftigt sänkta arbetskraftskostnader i upp till sju år.

Håhåjaja.

Enligt den föreslagna förordningen om nystartszoner ska TILLVÄXTVERKET besluta vilka områden som enligt lagen (2013:00) om nystartszoner utgör nystartszoner.

Jojo.

Det finns ett mycket bättre förslag. Ta bort den beskattning som direkt och uteslutande riktar sig mot tillväxten. Anders Borg. Du som är mottagare av utredningen om nystartzoner har själv konstaterat att bolagsskatten är den farligaste skatten för investeringar och tillväxt.

Och vilken förenkling.


 I DN frågar journalisten aningslöst utredaren Christer Sjödin:

Men vad är det som säger att företaget inte använder pengarna till att maximera vinsten eller höja de anställdas löner i stället för att nyanställa?

Sjödin svarar:

Så kan det bli, men vi föreslår att effekten ska utvärderas regelbundet och om det inte fungerar måste vi tänka om.

Det är klart att företaget maximerar vinsten och kanske lyckas höja den. Det är ju vad som kan få företaget att stanna kvar eller etablera sig i ett område som annars saknar förutsättningar. Kanske höjs också lönerna eftersom företaget får bättre råd om det slipper sociala avgifter.

Det är ju vad det hela går ut på.

Vad är det att hymla om?
SvD  SvD
DN  DN

BORGS RÄNTEAVDRAGSFÖRBUD

Det finns en bättre lösning. SvD