HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOMAR UNDER FÖRSTA HALVÅRET 2014

Ni som läser mina kommentarer till skattedomar från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) på min hemsida niclasvirin.com kan observera att jag bara refererat ett enda mål hittills i år. Normalt brukar det bli något eller några tiotal. Det beror inte på slöhet från min sida utan på att HFD blockerats av mål rörande moms inom tryckeribranschen, som jag kommenterat här.


Hur många angelägna mål har inte prövats för att HFD har måst syssla med denna egentligen helt onödiga fråga?

KONTAMINATION 11

Emmylou Tuvhag heter en skribent i SvD med lust till ett yvigt bildspråk och en penna okynnigare än Povel Ramels.




Den 30 juli skriver hon på sid. 8 i ekonomidelen om Argentinas obligationsskulder: "Han anser att Argentina har försatt sig i ett ofördelaktigt hörn." Det är visserligen ord lagda i munnen på intervjupersonen, men det hade hon väl kunnat redigera.




I samma nummer av SvD skriver hon på sista sidan i en artikel om Michail Chodorkovski:
"När han dessutom visade sig ha politiska ambitioner blev det droppen som fick honom att gripas, anklagad för korruption."




Inga solklara kontaminationer kanske med halsbrytande/komiska möten mellan två tankefigurer.




På nätet har artikeln rubriken: "Chodorkovski gäckar ännu  makten" och samma bruk av ordet "gäckar finns i texten i papperstidningen. Förmodligen menar hon "driver gäck med". Men någon annan betydelse än "svika", exemplifierat med "gäckade förhoppningar", finns inte i min upplaga av SAOL.


Och vad såg Putin mellan fingrarna i den här meningen i samma artikel?
"De kontroversiella försäljningarna hade president Vladimir Putin visat sig vara beredd att se mellan fingrarna när det gällde andra oligarker..."




Jag ser fram mot flera krumelurer.


Kontamination 10

STATENS UTLÅNGINGSRÄNTA TILL NYFÖRETAGANDE

Lars Oxelheim och Pontus Engström föreslår i en artikel i SvD den 18 att staten skall låna ut till nyföretagande till lägre ränta än banker och andra privata aktörer. Inte för att subventionera utan för att staten själv har glädje av nyföretagande och växande småföretag som har svårt att finna finansiering. Arbetslöshet och utanförskap är en stor belastning för både samhälle och individ, säger de.

Kanske det. Men det är att gå över ån efter vatten. Det vore bättre om företagens tillväxt inte systematiskt hindrades genom en vinstbeskattning. Tillväxt uppkommer inte på något annat sätt än att företagen levererar varor och tjänster som marknaden värderar högre än insatta och förbrukade resurser, dvs skapar vinst.

Varför är detta eftersträvade beteende utsatt för hinder genom beskattning? Allra helst som det sker genom ett ohyggligt komplicerat regelverk och ger ytterst begränsade statsinkomster, 5-6 % av de totala skatteinomsterna. Skatten är endast en förskottsbetalning av vad som utan bolagsskatt skulle inflyta som arbetsinkomstskatter, lönekostnadsskatter och kapitalinkomstskatter, varför bolagsskatten på sikt egentligen inte ger något alls.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

ERNST JÜNGER

Läser i Axess nr 4 2014 s. 46:

Också Ernst Jünger ser individens mognad som åtråvärt mål för både henne själv och mänsklighetens samfällighet, uppfattar bildning som instrumentet till självförverkligande och som grund för individens konstruktiva bidrag till offentlighet och samhälle. Åskådligt heter det hos honom att den som genom läsning varje dag lägger en tegelsten till sitt bildningsbygge vid framskriden ålder kommer att upptäcka att hon bor i ett slott, det vill säga någon helt annanstans än i de mentala kåkstäder som den så kallade populärkulturen, som egentligen inte är någon kultur över huvud taget, i alltmer uppskruvad produktionstakt frambringar. Bildning ger tillgång till andra idoler än schlagersångare och tatuerade fotbollsspelare, vilka har gjort de gatukriminella till stilmönster och som dväljs i en fattig Lamborghinirikedom, figurer vilkas påvra och inexakta språk av svassande kitschjournalister vanemässigt beskrivs som charmigt.

RÄNTEAVDRAGEN

SvD verkar driva kampanj mot ränteavdragen. Maria Ludvigsson talar i ett ledarstick den 14 juli om "generösa ränteavdrag".  Per Lindvall skriver den 16 juli under rubriken "Ränteavdragen borde hänga löst", att "de generösa ränteavdragen" är en viktig förklaring till uppdrivna bostadspriser och ökad skuldsättning. Den 11 juli fick ett antal ekonomer uttala sig i tidningen om önskvärda politiska reformer. En skulle "stegvis och succsessivt avveckla ränteavdraget för att röja undan en form av subventionerat sparande". En annan anser att ränteavdragen bör trappas av och fastighetsskatten gradvis återföras.

Det är inte ränteavdraget som är generöst. Och det är inte avdraget som gör sparandet i form av bostadsägande subvetionerat.

I ett skattesystem som beskattar kapitalavkastning kan inte kapitalanskaffningskostnaden negligeras. Då får man en bruttobeskattning av kapitalavkastning och en kaskadbeskattning. Det är avsaknaden beskattning av den för privatpersoner i allmänhet i särklass största kapitalplaceringsformen - den egna ägda bostaden - som skapar obalansen. I princip borde även avkastningen av andra större privata kapitalvärden beskattas, men de praktiska svårigheterna är för stora.

Ända sedan en- och tvåfamiljsfastigheter började avkastningsbeskattas schablonmässigt på 1950-talet har underbeskattningen av placeringar i fastigheter pågått. Det är närmast obegripligt att avkastningen numera sker endast med en mycket låg kommunal avgift. De verkligt stora fastighetsvärdenda lämnas dessutom helt obeskattade. Det är inte att undra på att villa- och bostadsrättspriser drar i väg.

Avdragsrätten för räntekostnader skulle mycket väl kunna avskaffas. Men då ska också beskattningen av ränteinkomster avskaffas.  Varje räntekostnad motsvaras av en ränteintäkt, och räntebetalningar är därför ingen skattebas. Dessutom torde alla räntekostnader tas av subjekt som har avdragsrätt för räntor, medan en stor del av ränteinkomsterna tillfaller skattefria subjekt och utlänningar, vilka inte är skattskyldiga i Sverige. Om både ränteavdragsrätten och skatteplikten för ränteinkomster avskaffas försvinner ett skatteproblem, och statens skatteinkomster ökas genom bortfallet av en negativ skattebas.

Det hindrar inte att en skatt tas ut på boende genom en generell fastighetsbeskattning, den urprungligaste av alla skatter och en skatt som det inte går att smita ifrån.

Ett avskaffande av beskattning och avdrag för räntor skulle underlättas av att bolagsbeskattningen avskaffades. Men det är ju bara önskvärt.

PIKETTY

Det är mycket Thomas Piketty nu. Läs gärna Carl-Johan Westholms betraktelse i SvD den 1 juli.

I SvD den 1 juli hävdar Piketty att det finns en frestelse för staterna att minska skatterna för globala företag, eftersom de enkelt kan flytta från landet. Men om alla gör likadant blir det ett nollsummespel. I den intervju som kan avlyssnas på SvDs hemsida säger han faktiskt så.

Ett nollsummespel betyder att en positiv förändring för en motsvaras av en lika stor negativ förändring för en annan. Så är det ju inte alls med bolagsskatten. Tas bolagsskatten bort försvinner visserligen staternas formella inkomst av skatt på bolagens vinster, men företagens ökade kapitalavkastning på grund av bortfallet av en skattekostnad kommer snart att ätas upp av det ökade löne- och utdelningsutrymmet, vilket beskattas. Snart är ordningen återställd och kapitalavkastningen tillbaka på den nivå som bestäms av marknadens krav. Varför skulle investerarna bortse från bolagsskatten? Dessutom har samhället befriats från hela den resurskrävande och rättssäkerhetshotande hanteringen av bolagsbeskattningen, och investeringar kan beslutas uteslutande på ekonomiska grunder utan sidoblickar på skatteeffekter.

Det är inte ett nollsummespel. Det är Win-Win.

Avskaffa bolagsbeskattningen.